Digital Services Act (DSA) - grunden för framtidens internet


Vad är Digital Services Act?

Digital Services Act (DSA) är ett lagpaket från EU-kommissionen. Målsättningen är att skapa nya förutsättningar för mellanhänder på internet, anpassade efter de senaste tjugo årens utveckling. Stora, viktiga frågor om mellanhänders juridiska ansvar för användares kommunikation, särskilda krav på dominerande plattformar och eventuella filter av allt på internet kommer avgöras i DSA.

Digital Services Act kommer vara en av de viktigaste, mest fundamentala lagpaketen för vår digitala framtid, med konsekvenser för internet och vårt samhälle i flera decennier framåt.

EDRi har samlat alla de viktigaste dokumenten om DSA i en dokumentsamling här.

Piratpartiets EU-parlamentariker om DSA

”This legislation will update the 2000s Directive on Electronic Commerce, which defined levels of protection of rights and freedoms on-line and how intermediaries—such as social media or search engines—govern users activities on their platforms. Otherwise, simply put, it will determine how the Internet looks like, digital businesses operate, and users interact on-line in the next decades.

My position is clear: I want the Internet to be human-centered and future rules to protect fundamental rights. In practice, that means ensuring strong encryption, safeguards for fundamental rights, giving people the possibility to stay anonymous online, and banning non-consensual micro-targeting and behavioral advertisement.”

Marcel Kolaja, tjeckisk EU-parlamentariker för Piratpartiet

“The free exchange of opinions on the internet, consumer choice, the right to privacy and the basic principles of a global internet should be at the heart of any regulation of digital services. This is about our digital living space. When regulation global technology corporations, the Internet community expects Europe to assert freedom of expression instead of censorship machines; and privacy instead of surveillance capitalism.

Disinformation and hate messages are spreading so quickly on the Internet because ad-financed Internet platforms push sensationalist content without asking what their users want to see. Users should have a right to decide which content is proposed in timelines. They should be able to have their timelines sorted by external, possibly non-commercial services. User control is key to tackling problematic content bubbles.”

Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för Piratpartiet
Patrick Breyer om DSA i EU-parlamentet

Patrick Breyer har gjort DSA till en av sina viktigaste frågor. Han är skuggrapportör i utskottet för juridiska frågor och har lagt många yrkanden både där och i andra utskott. Som skuggrapportör valde han att samla åsikter från allmänheten genom att bjuda in alla till att lägga förslag på vad som borde vara en del av DSA och diskutera dessa förslag på en allmän plattform.

Resultatet blev sedan huvudsakligen också genomröstat i utskottet. De viktigaste punkterna i utskottets ställningstagande blev:

  1. Rätten att använda nättjänster anonymt.
  2. Krav på dominerande plattformar att vara interoperabla.
  3. Användare i kontroll över rekommendationsalgoritmer.
  4. Nej till uppladdningsfilter


Piratpartiets ståndpunkter

Under kommissionens öppna konsultation om DSA lämnade Piratpartiet in ett policy paper. Detta är de viktigaste delarna, översatt till svenska, vilket utgjorde vår grundposition innan kommissionen presenterade sitt konkreta lagförslag. Vi kan konstatera att punkterna 2, 3, 4, 8 och 9 åtminstone delvis finns med i kommissionens förslag, medan 1, 5, 6 och 7 saknas helt.

DSA bör stärka användares frihet

Internet är bakbundet. Från att ha varit en öppen plattform där en stor mängd olika aktörer drev egna hemsidor och tjänster, konkurrerande eller samarbetande, så har internet idag inhägnats. En liten grupp enorma amerikanska teknikföretag dominerar totalt marknaden för servrar, hemsidor, kommunikation, sökmotorer, mobiltelefoner och så vidare.

Nätjättarna kan idag i praktiken censurera vissa yttranden, utföra psykologiska experiment på miljontals ovetande personer, potentiellt ändra resultatet i allmänna val genom att påverka informationsspridning, krossa företag man ogillar och så vidare. Genom den kontroll detta oligopol av teknikföretag har på hela värdekedjan – från mobiltelefoner till appmarknaderna för dessa telefoner, till de dominerande apparna och de resurser dessa appar använder – kan man hindra konkurrens i flera olika led. Värst är situationen på informationsmarknader, där koncentration av makt innebär kontroll över samhällets informationsflöde. Att enskilda aktörer kan styra över detta är ett konkret hot mot individers yttrande- och informationsfrihet.

Vi vill angripa fundamentet för de dominerande plattformarnas position genom att införa interoperabilitetskrav. Det betyder att dominerande plattformar som agerar som gatekeepers måste göra det möjligt för konkurrenter att skapa tjänster som kan ”prata” med plattformen.

Enkelt exempel: dominerande sociala plattformar måste göra det möjligt för användare att kommunicera med personer som inte finns på plattformen.

Internets utveckling är en lång historia av sådana interopererande tjänster som slår ut dominerande jättar. Facebook slog ut MySpace, till stor del genom att Facebook-användare kunde prata med de personer som ännu inte tagit steget över. Sen dess har Facebook åtalat Power Ventures för exakt samma tilltag, och etablerat att ingen ska kunna konkurrera med dem.

Med interoperabilitetskrav kan inte plattformar behandla sina användare hur som helst, eftersom det finns reella, praktiska möjligheter att faktiskt lämna relationen till plattformen som behandlar en illa.

Utöver interoperabilitetskraven krävs en ingående utredning och avskaffande av andra juridiska hinder som plattformar använder för att stoppa interopererande tjänster. Särskilt upphovsrättens DRM-kapitel.

Krav på interoperabilitet är första steget till att bryta jättarnas makt över det digitala samhället, så att vår frihet kan stärkas.
På dagens internet är det dominerande gatekeepers och deras algoritmer som styr vilken information som förmedlas, till vem, när och i vilken kontext. De avgör vilka produkter som syns, vilka politiska budskap som når ut, och så vidare. Dessa algoritmer är historiens mest kraftfulla verktyg för informationskontroll.

Algoritmerna är inte skapade för att göra användare nöjda, utanför att maximera ägarnas vinster – ofta genom att maximera spenderad tid och uppmärksamhet på utvalt innehåll. För att uppnå detta övervakar man användarna och utför experiment på dem i syfte att göra algoritmerna effektivare.

Att dominerande plattformar har kontroll över informationsförmedlingen i samhället på det här sättet är alltså inte bara ett hot mot individuell autonomi och egenmakt. Det undergräver också det transparenta, deliberativa utbytet av idéer och tankar på vilket demokratin vilar.

Därför vill Piratpartiet att användarna av plattformar ska vara i kontroll över sina upplevelser. De ska kunna stänga av automatiska rekommendationsfunktioner eller välja att nyttja andras rekommendationer än plattformsägarens. Det senare uppnås genom interoperabilitetskraven i föregående stycke.
Ett av de stora problemen med dominerande nätplattformar idag är den stora informationsasymmetrin som råder mellan dem och deras användare. Plattformarna vet mer om användarna än vad de senare inser, medan användarna inte har någon möjlighet till insikt i hur plattformarna fungerar eller varför deras upplevelser ser ut som de gör.

Piratpartiet vill att DSA inför transparenskrav för dominerande plattformar. Användare ska få veta varför innehåll, sökresultat och liknande visas för dem eller döljs från dem. Oberoende forskare och/eller myndigheter ska ha möjligheten att granska så att plattformarna inte ljuger om hur deras algoritmer fungerar.
Idag styrs vad som är tillåtet att göra och inte på plattformar av juridiska dokument – terms of services och community guidelines – som är omöjliga att läsa och förstå. De uppdateras dessutom regelbundet, utan att de som regleras av dokumentet upplyses om detta.

Vi vill att dominerande gatekeepers behöver upplysa sina användare om de regler som reglerar deras beteende på plattformen, samt att reglerna presenteras på ett förståeligt och enkelt sätt, så att upprätthållandet av dem blir förutsägbart.

DSA bör skydda användares värdighet

Det har diskuterats att införa olika försvagningar av rätten till krypterad kommunikation i DSA. Piratpartiet är tydligt med att detta är oacceptabelt. Varken krav på bakdörrar som fritt kan användas av myndigheter för att bryta kryptering eller krav på att kommunikationsplattformar ska kunna läsa meddelanden (alltså förbud mot end-to-end-kryptering) kan inkluderas i DSA utan att det direkt skadar användarnas grundläggande informationssäkerhet, rätt till privatliv och möjlighet till privat kommunikation.

Nej till försämrad kryptering!
Piratpartiet vill att DSA inför en rätt till anonym kommunikation på publika plattformar. På senare år har många makthavare uppmuntrat trenden bort från ett pseudonymt eller anonymt internet till ett internet där bara ditt legala namn är tillåtet att använda. Detta har skadliga sociala effekter.

Fundamentalt för mänsklig värdighet är att kunna välja med vem man vill dela olika delar av ens identitet och tankar. DSA bör därför stärka individens informationssuveränitet med en rätt till anonymitet på nätet.
Detta innebär också ett indirekt förbud av vissa övervakningstekniker, då de de facto undergräver möjligheten att vara anonym (t.ex. viss fingerprinting).

DSA bör säkra användares deltagande

En av de stora stridsfrågorna runt DSA, som redan innan något förslag lagts fram av kommissionen rönt stor debatt, är möjligheten att introducera mer generella krav på att plattformar ska filtrera innehåll. Uppladdningsfilter (eller censurfilter) introducerades först i 2019 års upphovsrättsdirektiv genom artikel 13/17. Vad det innebär är att automatiserade kontextblinda algoritmer ska avgöra vad som får lov att sägas på nätet.

Uppladdningsfilter är ett av de mest konkreta och långtgående hoten mot möjligheterna till digitalt deltagande, yttrandefrihet och informationsfrihet. Piratpartiet säger därför nej till alla förslag om att införa krav på uppladdningsfilter i DSA.
DSA kommer ersätta ehandelsdirektivet från 2000. En del av det gamla direktivet som är viktig att behålla är förbudet mot att medlemsstater eller EU ska kunna införa krav på att digitala mellanhänder ska övervaka vad användarna av deras tjänster gör. Sverige får inte införa en lag som t.ex. påbjuder att leverantörer av email scannar alla mail för att se ifall de innehåller vissa förbjudna fraser.

Denna princip bör DSA bevara.
En annan princip från ehandelsdirektivet som bör bevaras gäller vilket juridiskt ansvar mellanhänder har för vad användare av deras tjänster gör. Det gamla paradigmet brukar kallas för notice-and-action och innebär i korthet att illegalt material kan rapporteras till mellanhanden, som då måste vidta proportionerliga åtgärder.

Vissa vill ersätta notice-and-action med antingen notice-and-staydown, alltså att plattformar sen måste se till att det materialet aldrig mer delas, eller ett krav på att plattformar proaktivt stoppar illegalt material, typiskt genom filter.

Vi vill istället införa tydligare sanktioner för de som missbrukar systemet med notice-and-takedown. Det är till exempel ett stort problem att personer som inte alls har legitima upphovsrättsliga anspråk kräver att material tas ned eller stjäl intäkterna som associeras med materialet.

Vad innehåller DSA?

Det här är en sammanfattning av de viktigaste delarna av kommissionens förslag från december 2020. Vill du veta mer kan du läsa vår detaljerade genomgång.

Kommissionens förslag innehåller olika krav på mellanhänder, beroende på om de klassas som ”mere conduit”, ”caching” eller ”hosting”. Inom den sista kategorin gör man dessutom skillnad på plattformar och plattformsjättar (mer än 45 miljoner månatliga europeiska användare).

Kraven ökar med storleken på plattformen. Om mellanhanden inte uppfyller kraven blir den ansvarig för eventuella brott som dess användare begått, vilket den annars som regel inte är.
Ifall en plattformsjätte använder rekommendationssystem (Facebooks flöde, Netflix’ rekommenderade serier, et cetera) ska användare kunna välja ett system som inte bygger på profilering.

Däremot innehåller inte DSA något tvång på att användare ska ha möjlighet att använda externa rekommendationstjänster eller skapa sina egna.
Idag ska mellanhänder kunna ta emot flaggning av innehåll som olagligt (till exempel upphovsrättsintrång) och agera på dessa flaggningar – annars förlorar man sin budbärarimmunitet.

Denna princip bevaras i stort sett i kommissionens DSA-förslag, med en liten – viktig – försämring. När en mellanhand mottar en sådan flaggning är den direkt juridiskt ansvarig för det flaggade materialet, vilket gör det kommersiellt rimligaste beslutet till att alltid direkt ta bort flaggat material.

Vem som helst kan flagga material på det här viset, vilket öppnar dörren för allehanda censur och trollande.

Under ledning av vår parlamentariker Marcel Kolaja har den gröna gruppen tagit fram ett detaljerat motförslag som du kan läsa här.

Vad händer just nu?

I december 2020 presenterade EU-kommissionen ett konkret lagförslag.

Nästa steg är att parlamentet och ministerrådet tar ställning till lagförslaget, efter vilket triloger inleds innan avslutande omröstningar. Vi kan alltså förvänta oss att det slutliga slaget om DSA står någon gång ungefär sent 2021/tidigt 2022. Men denna sista omröstning innebär bara ja eller nej till hela paketet. De riktigt viktiga striderna om DSA står därför betydligt närmare i tid.

Därför var det viktigt att EU-parlamentet ställde sig bakom flera av våra parlamentarikers förslag till vad DSA borde innehålla när parlamentet fick uttrycka önskemål till kommissionen. Här kan du läsa om hur Marcel Kolaja från det tjeckiska Piratpartiet arbetat med frågan och här om hur Patrick Breyer från det tyska Piratpartiet har arbetat med DSA.


Vad gör Piratpartiet?

  1. Vi har skickat in ett policy paper till EU-kommissionen som ett svar på deras öppna konsultation. Där presenterade vi våra ståndpunkter gällande vad DSA borde och inte borde innehålla. Läs mer här.
  2. Patrick Breyer, vår tyske EU-parlamentariker, är skuggrapportör för DSA i JURI-utskottet. Hans rapport om önskemål kring innehållet i DSA antogs i stort av utskottet och sedan parlamentet och utgjorde därmed den kravbild från parlamentet som kommissionen skulle ta i beaktande för sitt konkreta lagförslag.
  3. Marcel Kolaja, en av våra tjeckiska EU-parlamentariker, har bevakat frågan i IMCO-utskottet. Han är också skuggrapportör i CULT-utskottet, där han lagt flera yrkanden. Hans linje vann stöd i IMCO. I videon nedan förklarar han sin linje.


  4. Vi har bevakat den svenska regeringens ställningstaganden i fråga om DSA och kommer fortsätta att belysa hur regeringen agerar i vårt namn.

Vad kan du göra för att påverka DSA?

  1. Skicka ett mail till våra svenska EU-parlamentariker – eller ännu bättre, ring dem! – och berätta om vad du tycker och tänker om DSA. Ett ärligt, sansat samtal är alltid effektivare än att försöka skälla ut dem!
  2. Hör av dig till medias tipsredaktioner och fråga om DSA. Visar vi att intresse finns för DSA så kanske media börjar skriva om DSA, och då har vi större chans att få våra åsikter i frågan hörda.

Senaste nytt om DSA

01 mars 2021 — Ygeman (S) vill stoppa möjligheten till öppna plattformar på nätet

[Nyheter] Ifall Ygeman menar vad han säger vore det slutet på möjligheten till öppna plattformar och forum på nätet. Ifall plattformsföretag är medansvariga för vad som publiceras på deras plattformar skulle de snabbt ruineras, bara på grund av alla upphovsrättsintrång som de skulle bli medansvariga för.

Läs mer..»

22 februari 2021 — DSA: Juridiskt ansvar för uppladdningar riskerar att leda till censur

[Politik] Efter två katastrofala nätlagstiftningar de senaste åren - först upphovsrättsdirektivet och sedan TERREG - verkar EU-kommissionen i sitt förslag till Digital Services Act (DSA) ha insett vikten av att skydda yttrandefriheten på nätet. Trots detta kan DSA leda till grova praktiska konsekvenser för våra möjligheter att yttra oss på nätet.

Läs mer..»

09 februari 2021 — Regeringen tar (icke-)ställning till Digital Services Act (DSA)

[Allmänt] Regeringskansliet har publicerat en så kallad faktapromemoria om Digital Services Act (förordning för en inre marknad för digitala tjänster). Det är ett dokument som redogör för lagens innehåll och hur regeringen ställer sig till förslaget. Regeringens position är generellt positiv till kommissionens förslag, men innehåller vissa oklarheter om vad man egentligen vill se för lag. Dessutom saknas ställningstagande på flera viktiga områden, som decentralisering av internet och användarmakt över flöden.

Läs mer..»

08 februari 2021 — Partiledardebatt i riksdagen 13 januari - replikskifte om yttrandefrihet på nätet

[Nyheter] I årets första partiledardebatt vidrördes frågan om digitaliseringen vid två tillfällen: Ulf Kristersson (M) efterfrågade smittspårningsappar och Jimmie Åkesson (SD) hade ett replikskifte med Stefan Löfven (S) om yttrandefrihet på internet, då båda uppvisade sitt oförstående för digitaliseringspolitik, om än på olika sätt.

Läs mer..»

03 februari 2021 — Censur måste inte komma från staten

[Politik] Följande är en fri översättning av Cory Doctorows text Stop saying "it's not censorship if it's not the government" till svensk kontext.

Det är sant att grundlagens skydd för yttrandefriheten endast reglerar relationen mellan dig och staten, och inte dig och andra privata aktörer. Men det betyder inte att grundlagen är slutet på diskussionen om vad som är censur.

Läs mer..»