DSA: Resultat från omröstningen i JURI

6 oktober, 2021

Nu har JURI-utskottet i EU-parlamentet röstat om hur de vill att Digital Services Act (DSA) ska se ut. Deras förslag kommer att tas upp i IMCO-utskottet som är ansvarigt för DSA under de kommande veckorna, tillsammans med övriga utskotts förslag. JURI angriper i sitt förslag rätten till privat kommunikation, föreslår att införa statligt godkända nätcensorer, instiftar ett yttrandefrihetens race to the bottom och föreslår införandet av uppladdningsfilter. Här går vi igenom vad detta innebär.

Angrepp på rätten till privat kommunikation

Utskottet föreslår att utvidga vilka tjänster som ska regleras av DSA. De regler som tidigare föreslogs gälla endast för allmänt tillgänglig information (så som hemsidor, facebook-kommentarer, youtube-videor etc) vill JURI-utskottet nu även applicera på tjänster för privat kommunikation. Med andra ord ska meddelanden som skickas i en privat chatt hanteras som om de publicerades offentligt.

Det vore ett förfärligt angrepp på rätten till privat kommunikation.

Särskilt farligt blir detta förslag ifall det leder till ett de facto förbud mot att tillhandahålla end-to-end-krypterad kommunikation. Den typen av kryptering hindrar ju leverantören från att läsa meddelanden som skickas, vilket skulle omöjliggöra efterlevnad av DSA.

Statligt godkända nätcensorer

I kommissionens förslag till DSA ingick en skrivelse om så kallade ”trusted flaggers”, som ska kunna utses av nationella myndigheter. När dessa personer eller organisationer rapporterar visst material på plattformar som potentiellt olagligt så ska deras rapporter få förtur i granskningskön. JURI vill i sin tur ta detta redan problematiska koncept ännu längre, och föreslår att det material som rapporteras av ”trusted flaggers” ska tas bort automatiskt, utan granskning. Det vore – utan minsta överdrift – att inrätta statligt godkända censorer av internet.

Yttrandefrihetens race to the bottom

JURI föreslår att ett EU-lands myndigheter ska kunna beordra att material på plattformar tas bort i hela EU, oavsett om det är lagligt i andra medlemsländer. Det kommer i praktiken leda till ett race to the bottom gällande yttrandefrihet i EU, där det land som har mest repressiv lagstiftning dikterar lagstiftningen i de andra medlemsländerna.

Uppladdningsfilter

Förslaget från JURI innehåller ett krav på att plattformar ska hantera rapporter om olagligt innehåll inom 72 timmar. Utan tid att utföra en faktisk granskning kommer plattformarna att ställas inför ett val. Antingen underblockerar de – ”Vi hade inte tid att fastställa att detta är olagligt” – eller så överblockerar de – ”Vi tar bort det här för säkerhets skull”. Det är en väldigt rimlig gissning att nästan alla plattformar kommer att välja det senare, för att undvika juridiska problem.

Dessutom vill JURI att dessa plattformar ska se till att material som tagits bort inte kan laddas upp igen, med hjälp av automatiska uppladdningsfilter. Dessa är av sin natur felbenägna och kommer att stoppa helt lagliga yttranden. Att ladda upp samma material kan t.ex. vara lagligt i en kontext och olagligt i en annan på grund av upphovsrättens olika undantag. Detta kan inte filtren ta hänsyn till.

Dessutom vill JURI att alla plattformar som ”optimerar, klassificerar eller organiserar” vad användare laddar upp och delar med varandra ska vara juridiskt ansvariga för vad användarna laddar upp. Det innefattar alla moderna plattformar idag, som ju organiserar vad användarna laddar upp för att kunna presentera det på ett tillgängligt sätt. En plattform som är juridiskt ansvarig för vad användarna laddar upp är en plattform som kommer att läggas ned. Skadeståndspotentialen är nämligen enorm, bara för eventuella upphovsrättsbrott som användarna begår. JURI:s förslag förbjuder i praktiken nättjänster där användarna kan vara aktiva deltagare. Detta har varit bland annat upphovsrättsindustrins dröm sen decennier: att omvandla det öppna internet till en skugga av kabel-TV.

Piratpartiet tycker den nuvarande legala principen är betydligt bättre. I korthet säger den att en mellanhand aldrig är ansvarig för vad slutanvändaren gör, så länge den inte har specifik kännedom om ett brott som begås.

Förslaget innehåller dock några positiva punkter

Trots alla dessa negativa aspekter lyckades piratpartisten Patrick Breyer med flera introducera flera positiva punkter i JURI-utskottets förslag.

  • En rätt att använda digitala tjänster anonymt.
  • Förbud mot kommersiell övervakning av beteendemönster.
  • När plattformar själva gör sitt bästa för att hålla rent från olagligheter ska det inte leda till krav på uppladdningsfilter.
  • Det ska i allmänhet inte finnas något krav på uppladdningsfilter.
  • DSA ska inte förhindra tillhandahållandet av end-to-end-krypterade tjänster.
  • Myndigheter ska ha möjligheten att beordra plattformar att åter göra borttaget material tillgängligt ifall det var lagligt.
  • Förbud mot avsiktligt bruk av dark patterns.

Dessutom innehåller själva texten som röstades fram en bisats om uppladdningsfilter, som på egen hand fångar flera av de enorma problemen med detta juridiska verktyg. Trots att själva förslaget i sig alltså uppmanar till uppladdningsfilter så innehåller det en förklaring av varför de är en så dålig idé. Ironiskt.

“such tools have difficulties of effectively understanding the subtlety of context and meaning in human communication, which is necessary to determine whether assessed content violates the law or terms of service”.

JURI:s förslag är oacceptabelt

Inga svenska EU-parlamentariker deltog i omröstningen i JURI. Däremot deltog en piratpartist, nämligen Patrick Breyer, som röstade nej till det ställningstagande som lades fram i JURI. Han förklarar sitt ställningstagande såhär:

“These proposals threaten the confidentiality of private correspondence, encourage error-prone ex-ante upload filtering, introduce excessively short content take-down delays, enforce excessive national laws (e.g. in Poland or Hungary) throughout the EU, turn ’trusted flaggers’ into ’trusted censors’ and much more. I don’t think all my colleagues in the Legal Affairs Committee are aware of the implications. They reflect massive lobbying by the content and rightsholder industry.”

Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för Piratpartiet

Han får stöd av flera organisationer som arbetar med digitala fri- och rättigheter:

“Instead of enabling an open and flourishing online European ecosystem, the JURI Opinion threatens our freedom of expression and leaves people – especially the most marginalised – at the mercy of Big Tech platforms arbitrariness. [It] undermine the cornerstones of the legal order on which people’s online lives and Europe’s digital economy are built. None of the innovations that we enjoy today – from public online forums to social media and Wikipedia – would have emerged under such prohibitive rules.”

Jan Penfrat, Senior Policy Advisor at European Digital Rights (EDRi)

“Big Tech platforms already wield outsize power over what people can say on the internet. The JURI’s lazy and artificial proposals do nothing to address that and would in fact hand platforms even more power by incentivising over-removal of speech. Trying to regulate away allegedly illegal content by creating 30-minute removal deadlines and taking liability protections away from any platform caught ‘organsing’ content are not serious solutions for reigning in big tech. Just the opposite.”

Christoph Schmon, EFF’s International Policy Director

Vad händer nu?

Nästa steg för DSA är förhandlingarna i IMCO-utskottet, som sedan kommer rösta fram ett förslag som parlamentet i helhet röstar ja eller nej till (troligen i december). Efter det inleds trilogförhandlingar mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentet. Du kan förvänta dig att dessa kommer uppta en stor del av 2022, innan parlamentet ska rösta i plenum för att bekräfta eller avslå förhandlingarnas kompromiss.

Läs mer

https://edri.org/our-work/dsa-should-tackle-the-root-cause-of-polarisation-not-just-its-symptoms/


Donera

Det bästa sättet att ekonomiskt stödja vår verksamhet på är genom att bli vad vi kallar guldpirat - en person som donerar till oss regelbundet, varje månad. Dessa donationer gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet och planera för framtiden. Bli guldpirat genom att klicka på knappen nedan.

Du kan också donera enskilda belopp via Swish (1231792159) eller PayPal.

Guldpirat


Swish

PayPal

Bli pirat

Att bli medlem i Piratpartiet är det enklaste sättet att visa stöd för vad vi gör. Det är helt gratis, eftersom vi inte tycker att ekonomi ska vara en barriär för att engagera sig i politiken. Välkommen ombord!