Piratpartiet grundades 2006 för att föra Sverige in i den digitala framtiden. Vi finns idag i ett sextiotal länder och har utvecklats till världens mest framgångsrika politiska rörelse sedan miljörörelsen på 80-talet.
Det har suttit pirater i Europaparlamentet sedan 2009. Under perioden 2009-2014 arbetade vi bland annat med att stoppa frihandelsavtalet ACTA och införa nätneutralitet och skydd för ditt privatliv. 2014-2019 låg fokus främst att reformera upphovsrätten, stötta fri mjukvara och skydda yttrandefriheten på internet. Sedan 2019 arbetar tre tjeckiska och en tysk pirat i EU-parlamentet, med fokus på anti-korruption och transparens, medborgerliga rättigheter på nätet och fri mjukvara.
Piratpartiet finns representerade i EU-parlamentet, de nationella parlamenten i Tjeckien, Luxemburg och på Island och på lokal nivå i hundratals olika regioner och kommuner i till exempel Frankrike, Finland och Tyskland.
Vi vill bygga ett samhälle på principerna om frihet, värdighet och deltagande. Bli pirat du också – tillsammans kan vi bli den digitala tidsålderns politiska kraft!
Här kan du läsa om Piratpartiets organisationsstruktur och arbetssätt.
Katarina Stensson
Partiledare, vald från 2019 till 2021
Email: katarina.stensson@piratpartiet.se
Facebook: Katarinaipolitiken
Blogg: katarinastensson.wordpress.com
Twitter: stenssok
Henrik Passmark
Vice partiledare, vald från 2019 till 2021
Email: henrik.passmark@piratpartiet.se
Twitter: @HPassmark
Partistyrelsen är näst efter medlemsmötet partiets högsta beslutande organ.
Styrelsen är enligt partiets stadgar ”ett långsiktigt, beslutande och strategiskt organ för partiet och har ett kollektivt ansvar för partiets verksamhet och att medlemsmötets beslut genomförs.”
Styrelsen arbetar transparent. Alla styrelsens möten är öppna för partimedlemmar (utom då känsliga frågor eller personuppgifter behandlas). Här kan du läsa styrelsens arbetsordning.
Protokoll finns tillgängliga från styrelsemötena under 2017, 2018, 2019 och 2020.
I styrelsens arbetsutskott ingår partiledare, vice partiledare, partisekreterare och max två ytterligare styrelseledamöter. Nuvarande arbetsutskott består av partiledare Katarina Stensson, vice partiledare Henrik Passmark, partisekreterare Mattias Rubenson samt styrelseledamöterna Maj Stenmark och Mikael Enmalm.
Utöver medlemmarna i arbetsutskottet består styrelsen i dagsläget även av Andreas Bjärnemalm, Christoffer Eldengrip, Magnus Hulterström, Sara Hjalmarsson, Pye Jakobsson, Matti Brandt, Jerry Hjort och Jan-Erik Malmquist.
Sedan 2014 har det tyska Piratpartiet varit representerade i EU-parlamentet. Den första mandatperioden genom Julia Reda, som arbetade med t.ex. översynen av upphovsrätten – främst för att stoppa förslag som artikel 13, och att stötta fri mjukvara.
Nu sitter Patrick Breyer i parlamentet och har riktat in sig på att arbeta med frågor kring massövervakning och rätten till privatliv.
De tyska piraterna har dessutom sedan 2012 varit invalda lokalt på flera platser och har ett hundratal politiker med erfarenhet av lokalt bedriven piratpolitik.
Sedan 2012 har det tjeckiska Piratpartiet varit representerat i senaten. Först genom Libor Michálek (2012-2018) och sedan genom Lukáš Wagenknecht (2018-) och Adéla Šípová (2020-). I parlamentsvalet 2017 vann tjeckerna 11% av rösterna och därmed 22 mandat i parlamentet. I regionvalen 2020 blev Piratpartiet näst största parti i landet.
I EU-valet 2019 vann de tjeckiska piraterna dessutom 3 platser i parlamentet, som nu besitts av Markéta Gregorová, Marcel Kolaja och Mikuláš Peksa.
Det tjeckiska Piratpartiet leds av Ivan Bartoš.
2013 valdes de isländska piraterna in i det isländska Alltinget. I valet 2017 fick partiet 9% av rösterna och därmed sex mandat. Piratár sitter med i den styrande koalitionen i Reykjavik.
Piratepartei i Luxemburg blev 2018 det tredje piratpartiet att väljas in i sitt nationella parlament. 6,45 % valde då att lägga sina röster på Piratepartei. Året innan hade de luxemburgiska piraterna valts in i två olika kommuner – Pétange och Remich.
De finska piraterna valdes 2017 in i två olika kommuner – Helsinki och Jyväskylä. Läs mer om Piraattipuole på svenska!
Sommaren 2020 valdes fem franska pirater in i kommmunfullmäktigen i Marseilles, Lyon, Besancon och Dignes-les-Baines.
Piratpartiet gör vad vi kan för att synas på nätet, men vi behöver din hjälp! Gå med i svärmen genom att dela med dig av vår hemsida till dina vänner. Berätta för dina vänner om det enda parti som tar digitaliseringen på allvar!
Läs mer om hur du enkelt kan hjälpa oss att synas.
Vi vill bygga ett samhälle på principerna om deltagande, fri kommunikation och skapande. Bli pirat du också – tillsammans kan vi bli den digitala tidsålderns politiska kraft!
Alla medlemmar kan kostnadsfritt beställa kampanjmaterial från Piratshoppen. Affischera och flygblad är viktiga verktyg för att partiet ska synas.
Ditt stöd är en förutsättning för vår kamp för att stoppa övervakningssamhället, reformera upphovsrätten och laga internet. Vi får inga bidrag från varken stat eller företag och är därför helt beroende av donationer.
Du kan swisha oss på 1231792159.
Läs mer om pågående crowdfunding-kampanjer och fler sätt att donera till partiet på.
Senaste nytt
21 januari 2021 — Piraterna röstar nej till en rapport om AI i EU-parlamentet
[Nyheter] Idag röstar JURI-utskottet i EU-parlamentet om en rapport om AI. Den innehåller flera bra saker, men två stycken gör den omöjlig att rösta för. Eftersom rapporten dels underlåter att på offentlig plats förbjuda användning av ansiktsigenkänningsteknik, och dels rekommenderar att AI ska rekommendera beslut åt rättsväsendet, så kommer piraterna och hela den gröna gruppen att rösta emot rapporten.
20 januari 2021 — Avsnitt 18 - Vad händer med TERREG/TCO?
[Podcasts] Efter ungefär ett års triloger har en kompromiss om TERREG nåtts. Vad innehåller kompromissen? Vad har förändrats sen kommissionens ursprungsförslag? Vad är egentligen TERREG och varför är den ett hot mot våra friheter på nätet? Mab är en insider i EU-parlamentet och har arbetat med TERREG; han svarar på våra frågor och förklarar pedagogiskt för oss hur EU fungerar. Vi avslöjar också vilka svenska parlamentariker som röstade för eller emot TERREG i LIBE-utskottet i EU-parlamentet.
18 januari 2021 — Vägen mot artikel 13/17: Finland kringgår kravet på uppladdningsfilter
[Nyheter] Det senaste landet att offentliggöra sin modell för att implementera artikel 13/17 är Finland. Finland följer inte Frankrike/Nederländerna/Kroatien, som aggressivt implementerat kravet på uppladdningsfilter och i princip struntat i användarnas rättigheter. De följer inte heller Tyskland/Österrike, som försökt skydda användarna genom att bland annat tillåta dem att "för-flagga" uppladdningar som lagliga, vilket gör att de släpps igenom filtret och måste hanteras var för sig av rättighetshavare som vill blockera dem.
Finland har istället hittat ett annat sätt att implementera artikel 13/17, där de kringgår kravet på uppladdningsfilter.
15 januari 2021 — TERREG: När regeringar föredrar att privatisera rättsväsendet
[Politik] För några dagar sedan röstade EU-parlamentets utskott LIBE för att godkänna trilog-kompromissen om TERREG. De röstade bland annat för att myndigheter ska kunna begära att nätplattformar tar bort material som myndigheten anser är terrorism inom en timme.
Något annat som är anmärkningsvärt i TERREG, som sägs vara en lag för att få bukt med terrorism på nätet, är frånvaron av ett krav på att rapportera terrorism till polisen. Om man faktiskt velat få stopp på brottsligt agerande, så vore det väl rimligt att utreda brott och döma brottslingarna?
Läs fler nyheter på sidan: Senaste nytt..»