Principprogram
Detta Ă€r Piratpartiets principprogram â en genomgĂ„ng av de principer och den ideologi frĂ„n vilken vi grundar alla politiska stĂ€llningstaganden och beslut. Principprogrammet beslutas direkt av medlemmarna pĂ„ partiets medlemsmöte. Principprogrammet antogs den 2 januari 2021.
InnehÄll
1. Digitaliseringen förÀndrar allt
1.1 SvÀrmen istÀllet för hierarkin
1.2 Kunskap som allmÀnning eller maktmedel
1.2.1 Kampen om det digitala samhÀllets infrastruktur
1.2.2 Ăvervakning eller transparens?
1.2.3 De som planerar och de som planeras
0. Piratpartiet i korthet
Demokrati ska möjliggöra för individer med olika intressen att samexistera pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt. SĂ„dan demokrati kan inte Ă„stadkommas enbart genom val var fjĂ€rde Ă„r, utan demokratin behöver sĂ€kras genom kontinuerliga insatser för medborgarnas möjlighet att delta â direkt och indirekt â i beslutsfattandets processer.
Den digitala revolutionen ger potential för framsteg genom att möjliggöra stÀrkandet av demokrati, frihet och medborgerliga rÀttigheter, i synnerhet yttrandefriheten och rÀtten att delta i beslutsfattande. DÀrför tror Piratpartiet pÄ demokratins anpassning till och tillvaratagande av den digitala tidens möjligheter.
VÄr ideologis kÀrna Àr att stÀrka individens egenmakt genom att garantera frihet, vÀrdighet och deltagande. Vi Àr dedikerade till ett öppet, fritt och demokratiskt samhÀlle. Piratpolitikens fundament Àr delandet av kunskap och kultur. Vi stÄr för tanke- och yttrandefrihet. VÄr politiks syfte Àr att skydda och utveckla detta fundament.
MĂ€nsklig vĂ€rdighet Ă€r okrĂ€nkbar. Alla har en grundlĂ€ggande rĂ€tt till liv, tankefrihet, egenmakt och deltagande i samhĂ€llet. Vi ska alla vara lika inför lagen. Alla medborgare ska kunna delta i skapandet av vĂ„rt samhĂ€lle, överblicka styrets processer och vara medvetna om vad som görs i deras namn. Individens rĂ€tt till privatliv Ă€r fundamental â alla ska ha frihet att bilda relationer och samarbeten utan att övervakas.
Fritt deltagande i samhÀllet och politiken Àr beroende av tillgÄng till utbildning, vÄrd och infrastruktur.
Vi Àr dedikerade till en politik som grundas i argument och sunda kompromisser. Vi vÀnder oss emot politik som billig underhÄllning. Politiken Àr inte ett mÄl i sig, utan ett verktyg för att nÄ konsensus för vÄrt gemensamma samhÀlleliga bÀsta, dÀr olika perspektiv kan samexistera.
Digitaliseringen av samhÀllet utgör ett viktigt steg i mÀnsklighetens utveckling, med konsekvenser för vÄra sociala liv, politiken och ekonomin. Fri kommunikation möjliggör samhÀllets utveckling och ny digital teknik ger möjlighet till Ànnu okÀnd potential. Endast med fritt tillgÀnglig information kan ansvarstagande medborgare skydda sin frihet frÄn totalitÀra krafter inom och utanför staten.
Det moderna samhÀllet kan inte lÀngre existera utan en digital infrastruktur. Medborgare behöver dÀrför ges möjlighet att fritt anvÀnda internet för att fullt ut delta i samhÀllet, fÄ tillgÄng till information, utbildning och kultur och delta i ekonomin, utan att övervakas eller censureras. RÀtten att fritt dela med sig av information över internet Àr ett fundament för Piratpartiet. Att dela med sig till sina medmÀnniskor sÀkrar balanserad utveckling, utbildning och information för samhÀllet. VÄrt motto Àr Sharing is caring.
1. Digitaliseringen förÀndrar allt
Piratrörelsen Àr född ur en vilja att anvÀnda den tekniska utvecklingen för att förbÀttra samhÀllet, grundat i frihetliga, medmÀnskliga vÀrden. Vi Àr en rörelse som förstÄr att digitaliseringen förÀndrar politikens villkor och möjligheter. Tusentals generationer mÀnniskor har levt pÄ jorden. Bara ett fÄtal har levt omgÀrdade av digital teknik. Digitaliseringen förÀndrar allt.
Allt fler saker förvandlas till datorer. Bilar Àr datorer med hjul idag. Flygplan Àr datorer med vingar. Radion Àr en dator med högtalare och bankomaten en dator med pengar i. Allt mer av vÄra liv styrs av artificiell intelligens. AI pÄverkar vilken vÀg vi tar till jobbet, vilken film vi ska titta pÄ med vÄra barn pÄ kvÀllen, vilken information frÄn politiska partier vi tar del av och vem vi borde dejta.
Den digitala tekniken pÄverkar pÄ djupet hur vi anvÀnder tjÀnster och söker information, hur vi umgÄs, hur vi formar vÄra identiteter och gemenskaper. Den ger nya möjligheter att delta i sociala och politiska processer pÄ ett sÀtt som öppnar dörrar för effektivare, mer inkluderande och öppna organisationer.
Det digitala offentliga rummet Ă€r dit vi tar oss för att höra utmaningar till mediebilden och politikernas uttalanden. Det Ă€r dĂ€r vi handlar. Det Ă€r dĂ€r vi umgĂ„s med vĂ„ra medmĂ€nniskor. Mycket av det vi tidigare har tagit för givet â hur arbete organiseras, individens rĂ€ttigheter, tilltron till institutioner och vad det innebĂ€r att vara mĂ€nsklig â ifrĂ„gasĂ€tts vĂ€rlden runt som följd av hur vi anpassat oss till den digitala revolutionen. Digitaliseringen förĂ€ndrar allt.
Den tekniska utvecklingen pÄverkar vad det betyder att vara mÀnniska. VÄra sinnen förstÀrks av digital teknik. Vi kan agera över betydande geografiska avstÄnd genom att klicka pÄ en knapp. VÄra sociala jag strÀcks ut över hela jordklotet. Tekniska verktyg ger nya möjligheter till att umgÄs, arbeta, trÀna, sova, Àta och dejta. Vi Àr inte lÀngre bara mÀnniskor av kött och blod, utan vi bestÄr ocksÄ delvis av tekniska förstÀrkningar.
Internet hÄller pÄ att vÀxa samman med den fysiska vÀrlden genom sensorer, kameror, bÀrbar teknik, smarta klockor, smarta hem, smarta glasögon med mera. I framtiden kommer vi ytterst sÀllan sÀrskilja internet frÄn den fysiska vÀrlden. NÀr du gÄr in i ett rum kommer du inte bara interagera med ett fysiska objekt, utan med hundratals olika uppkopplade system. Du kommer ge dem information, fÄ information frÄn dem, och genom er interaktion kommer rummet att formas efter dig.
Denna framtid utmanar bÄde institutioner och politiker; de avkrÀvs svar pÄ hur vi ska hantera digitaliseringens effekter pÄ samhÀllet, svar som de oftast saknar. MÀnniskan anpassar sig oftast snabbt till sin nya verklighet, men politiker och lagstiftning Àr lÄngsammare.
Hur ska vi skydda mÀnskliga rÀttigheter i informationssamhÀllet? Hur ska vi bevara mÀnniskors autonomi nÀr övervakning blivit en del av vÄr vardag? Hur ska vi upprÀtthÄlla konkurrens pÄ de digitaliserade marknaderna? Hur uppmuntrar vi innovationer inom digital teknik och AI för mÀnsklighetens bÀsta, snarare Àn för snÀva sÀrintressen? Hur reglerar vi processerna för automatiskt beslutsfattande rörande till exempel socialbidrag?
Detta Àr frÄgor som förÄldrade institutioner och politiker Àr illa lÀmpade att hantera. DÀremot Àr det frÄgor som Piratpartiet skapades för att besvara. Med digitaliseringen finns en enorm potential för mÀnniskor att öka sin frihet och vÀrdighet, och delta i samhÀllet. Detta Àr möjligheter som dagens politiker vÀljer att försumma.
För den som tar en titt pÄ hur digitaliseringen ser ut idag Àr detta tydligt. En liten grupp företag med de facto monopol över delar av internet tjÀnar sina pengar pÄ att övervaka oss och sÀlja möjligheten att pÄverka oss. DÀrför Àr de stora sociala plattformarna drivande i polariseringen av samhÀllet. Desinformationskampanjer och propaganda stör ut möjligheten till genuina samtal. Hemliga algoritmer skapar segregation och agerar domare utan rÀttssÀkerhet. Kultur och kunskap lÄses in samtidigt som vanliga mÀnniskors möjlighet att delta i det digitala samhÀllslivet begrÀnsas allt mer.
Det digitala utanförskapet riskerar att bli en avgörande klyfta mellan olika grupper i samhĂ€llet. Ăldre, lĂ„gutbildade, fattiga och mĂ„nga andra grupper riskerar att lĂ€mnas utanför samhĂ€llet nĂ€r det digitaliseras. Den som saknar kunskap om, inte har rĂ„d med och kunna anvĂ€nda den teknik som krĂ€vs för att ta del av modern samhĂ€llsservice stĂ€ngs ute frĂ„n samhĂ€llet. Den som saknar teknisk kunskap halkar efter dem som sjĂ€lva vet hur man till exempel skyddar sig frĂ„n identitetskapningar eller söker information pĂ„ nĂ€tet.
Vi stÀlls som samhÀlle inför allt svÄrare och mer komplicerade utmaningar. För att möta dem behöver vi kunna samarbeta pÄ smartare sÀtt och i större grupper. 1900-talets hierarkiska, slutna strukturer kommer inte Ästadkomma lösningar pÄ 2000-talets problem. Piratpartiet anser att lösningar pÄ dessa problem bÀst utformas i decentraliserade, öppna system dÀr fler kan delta, samarbeta och lÀra sig. Dessa nÀtverk av mÀnniskor, stÀrkta av teknikens möjligheter till kollektiv intelligens, kallar vi för svÀrmar. Vi behöver utnyttja tekniska verktyg som internet för att kunna samarbeta smartare.
Det Àr inte genom hierarkiska strukturer som man kan organisera all vÀrldens kunskap pÄ ett lÀttillgÀngligt och billigt sÀtt, utan genom öppna processer som gör det enkelt för mÄnga personer att samarbeta utan styrning. Wikipedia Àr en bÀttre encyklopedi som har mer uppdaterade artiklar om fler Àmnen med högre tillförlitlighet Àn till exempel Nationalencyklopedin.
NÄgot Ànnu mer komplicerat Àr operativsystem för datorer. Trots det Àr Linux ett operativsystem som kan köras pÄ nÀstan alla datorer och som Àr fritt och gratis att kopiera och anpassa. Linux har kunnat skapas tack vare att vem som helst kan bidra till systemet, utan att behöva inordna sig i ett specifikt företags hierarki.
Det Ă€r genom liknande svĂ€rmar â som öppna, smarta kollektiv â vi behöver organisera oss för att möta framtidens utmaningar. LĂ€rare behöver bilda svĂ€rmar för att dela och utveckla undervisningsmaterial och -metoder i öppna plattformar, resenĂ€rer för att bidra med information till planering av kollektivtrafiken, et cetera.
Historiskt har kunskap varit ett privilegium som tillhört ett fÄtal, inlÄst bakom ekonomiska, juridiska och fysiska hinder. En liten grupp har kunnat producera, ta del av och agera utifrÄn kunskapen som samhÀllet skapat. PrÀsterskap, gillen, hemliga poliser Àr nÄgra som genom historien pÄ det hÀr sÀttet kontrollerat samhÀllets kunskap.
Digital teknik gör att vi idag kan kopiera och dela kunskap och kultur helt gratis; det finns ingen produktionskostnad för en digital bok nĂ€r den vĂ€l Ă€r skriven, och vetenskapliga resultat kostar inget att dela. De hinder som stĂ€llts upp â upphovsrĂ€tt, patent, och sĂ„ vidare â Ă€r inte motiverade som garanter för investeringskostnader, utan fungerar idag som verktyg för att skaffa makt och egen vinning.
För oss pirater Àr det sjÀlvklart att kunskap Àr en allmÀnning, nÄgot som vi handhar gemensamt. Kunskapen ska tillhöra oss alla och inte anvÀndas som ett maktmedel.
I det digitala samhÀllet Àr kunskap basen för bÄde ekonomi och offentlig service. Den som kan kontrollera kunskapens infrastruktur kontrollerar dÀrför ocksÄ samhÀllet.
För bonden som ville anpassa sin traktor till sina lokala förhÄllanden var det förr möjligt att öppna motorn och med tillrÀcklig mekanisk kunskap förÀndra hur traktorn fungerade. Dagens traktorer Àr dÀremot datorer med hjul, och programmen som körs pÄ datorn Àr olagliga att lÀsa eller förÀndra. Bara för storföretagen som kan sluta avtal med traktortillverkarna Àr anpassningar möjliga. Jordbrukssektorn centraliseras allt mer och det Àr informationspolitiken som Àr i bakgrunden till förloppet. Patent tas pÄ viktiga gener i grödor för att ge motstÄnd mot vissa skadedjur, till exempel. Patent tas ocksÄ pÄ hela grödor, sÄ att bara vissa företag tillÄts odla vissa sorters potatis. Den bonde som sÀtter fel sorts potatis i jorden kan följaktligen bli skyldig miljoner i skadestÄnd.
LÀkemedelsföretagens vinster beror inte pÄ maskiner som Àr överlÀgsna konkurrenternas, utan pÄ patent- och forskningsportföljer.
Dagens smÄföretagare Àr helt beroende av teknisk infrastruktur som de inte har insyn i eller kontroll över. Förr svor bönder över plötslig missvÀxt som förstörde Ärets skörd; idag förbannar smÄföretagare digitala plattformar för att de slutat visa företagarens varor för potentiella kunder, utan istÀllet visar plattformsÀgarens egna produkter.
Nya lösningar och innovationer uppstÄr nÀr kunskap sprids och tusen blommor blommar i försök att ta tillvara pÄ den. LÄses kunskap och information in och endast fÄr anvÀndas för enskilda syften sÄ hÀmmas utvecklingen. Informationsfrihet ger vÀlstÄnd genom att skapa förutsÀttningar för mer kunskap och fler innovationer. Det gynnar sÄvÀl den som vill starta ett företag som den som vill köpa en hÄllbar glödlampa.
De som kontrollerar information, AI och digital infrastruktur kommer att fÄ mycket stort inflytande över hur framtidens institutioner och samhÀlle formas. NÀr skolor anvÀnder digitala lÀroplattformar kan de som skapar plattformarna styra den praktiska lÀroplanen. Om alla sjukhus anvÀnder en viss AI för att identifiera cancer i patienter kommer bara den som har tillgÄng till programmet kunna avgöra vilka tecken pÄ cancer som ska kÀnnas igen. Ifall bussarna kör sig sjÀlva bestÀmmer tillverkaren hur de ska köra.
De frÀmsta konflikterna i 1900-talets industriella samhÀlle gÀllde kontrollen över arbete och industrier och fördelningen av det producerade. I vÄrt digitala 2000-tal kretsar istÀllet de stora konflikterna runt tillgÄngen till och kontrollen över information, kunskap och teknisk infrastruktur.
I det digitala samhÀllet samlas information hela tiden i system som genererar kunskap. Men för vems gagn? Det Àr skillnaden mellan övervakning och transparens.
FörestÀll dig att du stÄr och vÀntar pÄ bussen. Du vill veta nÀr nÀsta buss kommer till din hÄllplats, medan bussföretaget vill veta var du befinner dig. Informationsflödets riktning avgör ifall det rör sig om transparens eller övervakning.
Att samla in information för att anpassa stadens kollektivtrafik eller informera stadsplaneringen Àr inte nÄgot problem. Informationsinsamling blir till övervakning först nÀr du inte kan vÀlja att undvika den, inte har insyn i den eller inte fÄr ta del av de vÀrden som den skapar.
Vi vill att tekniken ska anvÀndas för ditt bÀsta som medborgare. Detta vill vi Ästadkomma med öppenhet och transparens, decentralisering av informationsinsamlingen och bÀttre konkurrensmöjligheter. Informationsinsamling för det gemensamma bÀsta, och inte övervakning.
Den som övervakar anvÀnder kunskapen som ett maktmedel för att kunna planera andra individers liv. Piratpartiet arbetar för ett samhÀlle dÀr mÀnniskor inte planeras utan har makt över sina egna liv.
Ăvervakning möjliggör detaljstyrning, nedmontering av frihet och inskrĂ€nkt autonomi. Ăvervakningens informationsflöde skapar dĂ€rigenom en grupp som planerar och en grupp som planeras. Denna uppdelning syns tydligt i hur digitaliseringen förĂ€ndrat arbetet, dĂ€r mĂ„nga arbetare tidigare Ă„tnjöt relativ frihet under arbetsdagen och förutsĂ€gbarhet i sina arbetstimmar, medan man idag har osĂ€kra timmar och Ă€r under konstant övervakning.
Under det tidiga 2000-talet har mÄnga varnat för att automatiseringen kommer göra oss arbetslösa. Men Àven om robotarna sÄklart i viss utstrÀckning faktiskt ersÀtter arbetare, sÄ maskerar dessa varningar den verkliga automatiseringskrisen. Robotarna har inte ersatt arbetarna, utan har genom total övervakning och kontroll möjliggjort för sina Àgare att planera arbetarnas agerande. Relativ frihet och autonomi ersÀtts med konstant övervakning och kontroll. Med billig övervakningsteknik och avancerad AI har automatiserade mellanchefer kunnat gÄ in och styra arbetarnas vardag i detalj.
Robotarna övervakar stÀdare, berÀttar för dem vilka rum som ska stÀdas och hur fort. De övervakar hur mÄnga rader kod per minut som programmerare skriver. De lyssnar pÄ telefonsupportens samtal och berÀttar vad som ska sÀgas, pÄ vilket sÀtt och nÀr. AI lÀgger schema och styr arbetstempo för hemtjÀnsten, ser till att inga pauser finns för förtroliga samtal med brukarna. Robotar sparkar automatiskt improduktiva lagerarbetare. Algoritmer planerar fraktförares rutter och övervakar sÄ att de lyder order.
SÀrskilt i offentlig sektor har detta blivit ett akut problem i Sverige. Genom övervakning och automatisering maximeras specifika mÀtvÀrden och det mÀnskliga bemötandet effektiviseras bort. För bÄde den som tar emot offentlig service och den som administrerar den försvinner friheten och autonomin.
Ăven en nĂ„got större grad av frihet kan betyda mycket mer vĂ€rdighet.
Företagen som följer i automatiseringens spÄr förvandlas ofta till samma form: de har en stor mÀngd lÄgavlönade arbetare utan sÀker anstÀllning, och en liten mÀngd högt avlönade arbetare som designar och styr robotarna. En kraftig hierarki som möjliggörs av övervakningens verktyg.
NÀr lastbilschaufförernas jobb till slut automatiseras lÀr de alltsÄ inte bli arbetslösa, utan istÀllet reduceras till att under kraftig övervakning Äka med sina nu sjÀlvkörande lastbilar för att hjÀlpa till vid problem. Deras lön sjunker, mÀngden kunskap som behövs i arbetet minskar och de blir enklare att ersÀtta.
IstÀllet för ett kunskapssamhÀlle fÄr vi ett samhÀlle dÀr kunskapen effektiviseras bort.
Vi har oroat oss för att AI och robotar skulle utrota mÀnskligheten. Vi borde oroa oss för att de istÀllet utrotar vÄr mÀnsklighet.
Idag kontrollerar övervakningsindustrin stora delar av samhÀllets informationsflöde och anvÀnder kunskapen som de utvinner dÀrifrÄn till att försöka styra vÄrt beteende. Kampen om kunskapen Àr ocksÄ kampen om vÄr frihet.
Idag kontrollerar de stora teknikföretagen stora delar av samhĂ€llets informationsflöde. Med hjĂ€lp av en enorm övervakningsapparat â appar, telefoner, mikrofoner, enkĂ€ter, register och sĂ„ vidare â bygger man upp ett system för att avgöra social kreditvĂ€rdighet (social credit score), vilket bland annat innefattar hur pĂ„litliga vi Ă€r, hur troligt det Ă€r att vi betalar tillbaka lĂ„n, vĂ„r brottsbenĂ€genhet, vĂ„r sexualitet eller vilken typ av reklam som kan lura oss. Dessa företags ekonomiska imperativ Ă€r att nĂ„ större och större sĂ€kerhet om framtiden, för att mer preciserat kunna förutsĂ€ga vĂ„ra beteendemönster och individers personligheter.
Vad ger sĂ€krast förutsĂ€gelser om framtida beteende? Möjligheten att gĂ„ in och pĂ„verka det direkt, istĂ€llet för att bara observera det. Detta Ă€r övervakningsindustrins logiska slutpunkt. I det digitala samhĂ€llet utsĂ€tts vi dĂ€rför stĂ€ndigt för smĂ„ förĂ€ndringar i vĂ„ra miljöer, för pĂ„minnelser frĂ„n appar, belöningsfunktioner och sĂ„ vidare i syfte att undermedvetet pĂ„verka oss, sĂ„ att vi beter oss ârĂ€ttâ, sĂ„ som maximerar vinst och bevarar status quo.
RÀtten till ett privatliv Àr mer Àn bara möjligheten att skydda sig sjÀlv och sin privata information frÄn angripare. Privatlivet Àr ocksÄ en hörnsten i ett samhÀlle dÀr vi vÀrderar mÀnniskors autonomi och en öppen demokrati. Det handlar om möjligheten att vÀlja, att agera fritt.
Piratpartiet vill skydda möjligheten att avvika frÄn normen, att bete sig oförutsÀgbart, att fÄ planera sitt eget liv. Vi Àr alla olika, och vÄra olikheter Àr en tillgÄng. Aktörer som vill att vi ska vara förutsÀgbara försöker istÀllet likrikta och planera oss. DÀrför bekÀmpar vi dem.
Genom att bekÀmpa övervakningsföretagen sÄvÀl som myndigheternas övervakning skyddar Piratpartiet inte bara mÀnniskors privatliv, utan ocksÄ deras möjlighet att leva fria liv.
VÀrlden förÀndras. Digitalisering, automatisering och omstÀllningen till ett hÄllbart samhÀlle sker nu. DÀr andra anvÀnder den tekniska utvecklingen för att kontrollera, utnyttja och splittra anvÀnder vi den för att bygga gemenskap, sprida kunskap, möjliggöra innovation och skapa livskvalitet.
Piratpartiets samhÀlle prÀglas av frihet, öppenhet och medmÀnsklighet. HÀr kÀnner du handlingskraft att pÄverka ditt liv och din omgivning, för makten Àr transparent och du Àr delaktig. Tillsammans bygger vi vÄr integritet, frihet och framtid.
VÄrt samhÀlle behöver en politisk kraft född ur det digitala samhÀllet. En kraft som inte fastnar i 1800-talets politiska idéer och 1900-talets samhÀllsproblem, utan som angriper 2000-talets komplexa utmaningar. Vi behöver kÀmpa idag för att digitaliseringens möjligheter inte ska gÄ förlorade i den övervakningsdystopi som vi Àr pÄ vÀg mot. Vi behöver en politisk kraft för att befria mÀnniskan och bygga ett kunskapssamhÀlle; en rörelse som har en strategi för att vÀlja och hantera förÀndringar, och ge utrymme för allas kunskap, pÄ och utanför nÀtet.
Piratpartiet vill vara en politisk kraft för ett samhÀlle som bygger pÄ egenmakt, frihet, vÀrdighet och deltagande.
Alternativet Ă€r ett övervakningssamhĂ€lle dĂ€r de som planerar â en grupp inom stater och globala konglomerat â har total insyn i de som planeras liv och noggrant styr vilken information som dessa fĂ„r ta del av, vilka handlingsmöjligheter de har och hur de förvĂ€ntas agera. Kunskap Ă€r makt, och en total informationsasymmetri leder till total maktasymmetri.
Teknisk utveckling utgör en enorm potential för att förbÀttra mÀnniskors liv, för att angripa sociala problem, miljöutmaningar och inte minst för att göra bÄde privat och offentlig service effektivare och mer anpassningsbar. FrÄn integration till nedskrÀpning till demokratiska underskott kan tekniken anvÀndas för positiv förÀndring. Det skulle utgöra den största kÀllan till samhÀlleliga framsteg pÄ decennier.
VĂ€lkommen ombord.
2. Piratpartiets ideologi
Piratpartiet vÀrnar varje individs möjlighet att ha makt och inflytande över sin egen livssituation, sina arbetsuppgifter, sin nÀrmiljö, sin lokalpolitik et cetera. Vi kallar detta för egenmakt. Varje individ ska ha rÀtten att sjÀlv fatta beslut om sitt liv, utan att dessa beslut behöver vara korrekta enligt nÄgon annan, sÄ lÀnge de inte inskrÀnker andras frihet. Vi tror att varje individ sjÀlv Àr bÀst lÀmpad att bedöma konsekvenserna av sina val.
För att individer ska ha en faktisk möjlighet att styra över sina liv behöver de ocksĂ„ fĂ„ uppmuntran och stöd i att lĂ€ra sig de kunskaper och de erfarenheter som krĂ€vs för att vara â i bred mening â sjĂ€lvförsörjande eller sjĂ€lvtillrĂ€ckliga. Individer ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs för att de sedan pĂ„ egen hand och gemensamt med andra kan överkomma problem i sina liv. MĂ€nniskor har av naturen agens, vad vi politiskt behöver göra Ă€r att slĂ€ppa fram den. SĂ„ fĂ„r vi ett starkare, friare samhĂ€lle.
NÀr individer som sjÀlva Àr autonoma och sjÀlvtillrÀckliga kan samarbeta i gemenskaper har de större möjlighet att ta kontroll över sina villkor och uppnÄ sina gemensamma mÄl. Dessa gemenskaper Àr vad vi kallar svÀrmar. De kan vara allt frÄn en bostadsrÀttsförening, en fotbollsklubb, ett fackförbund, till gruppen som utvecklar ett open source-projekt.
Den som förlorar sin egenmakt till en avlÀgsen, centraliserad, tvingande institution tar skada av detta. Det inducerar passivitet, leda, nedsatt hÀlsa, depression och sÄ vidare. Den som upplever att den inte har möjlighet att pÄverka sin situation lÀr sig att vara hjÀlplös, istÀllet för en aktivt deltagande samhÀllsmedborgare. De nuvarande sociala trygghetssystemen tvingar ofta in de drabbade i ovÀrdiga övervakade och tvingande situationer som berövar dem egenmakten.
Piratpartiet motarbetar dÀrför alla tendenser till att medborgaren ska tvingas luta sig tillbaka som en passiv, desillusionerad person. Vi vÀrderar istÀllet högt att individer ska kunna utöva sin egenmakt som aktiva samhÀllsmedborgare. VÄr politiska uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för egenmakt genom att förstÀrka individens frihet och vÀrdighet, samt förbÀttra möjligheterna till deltagande. Det genererar bÀttre möjligheter för ansvarstagande och aktiva individer att skapa egenmakt för sig sjÀlva och sina svÀrmar.
Frihet Àr ett nödvÀndigt villkor för egenmakt. Frihet Àr vÄr möjlighet att utforska nya vÀgar och avvika frÄn normen, vÄr förmÄga att se nya, annorlunda möjligheter och att ocksÄ kunna vÀlja dem.
VĂ„r frihet avgörs av de maktrelationer vi lever under. Asymmetriska maktrelationer leder till att nĂ„gon aktör â individ eller institution â har möjligheten att kontrollera andras kroppar eller tankar. SĂ„dana maktrelationer begrĂ€nsar vĂ„r frihet genom att pĂ„verka vĂ„ra val. De begrĂ€nsar oss till och med genom att styra oss mot vad vi uppfattar Ă€r de alternativ enda vi har att vĂ€lja mellan.
Vi föds in i mÄnga sÄdana maktrelationer, som formar de sedvanor, normer, fördomar och vardagsrutiner vi vÀxer upp i. Dessa maktrelationer Àr inte alltid av ondo, men behöver begrÀnsas av förutsÀgbarhet och transparens. Om man inte kan lÀmna och forma maktrelationer pÄ eget initiativ Àr man inte fri.
För att stÀrka vÄr frihet behöver vi sprida makt mellan flera olika institutioner, aktörer och individer. Ingen enskild aktör eller sammanslutning av aktörer ska ensam ha makten att begrÀnsa individers frihet genom att styra dess valmöjligheter och vilja.
För att du ska vara fri att sÀga nÄgot mÄste det finnas mer Àn en person eller institution som kontrollerar medlen med vilka du kan sÀga saker (TV, radio och sÄ vidare). Annars styrs dina valmöjligheter av denna enda person eller institution. PÄ samma sÀtt Àr du bara fri att lÀra dig nÄgot om det finns mer Àn en aktör som kontrollerar kunskapen och möjligheterna att tillskansa sig den. Fri information garanterar vÄr frihet.
Vill du tillverka nÄgot som krÀver en viss rÄvara? Din frihet att göra det Àr beroende av att flera aktörer handlar med just den rÄvaran. Vill du köpa en viss vara? Din frihet att göra det Àr beroende av att flera försÀljare finns, sÄ att ingen pÄ eget bevÄg kan neka dig köpet pÄ godtyckliga grunder. Konkurrensutsatta marknader garanterar vÄr frihet.
Vi kan aldrig som mÀnniskor leva helt utanför maktrelationer, men vi kan anstrÀnga oss för att de som kvarstÄr prÀglas av symmetri, förutsÀgbarhet, reglering och transparens. Vi vill se maktrelationer som tillÄter förÀndring, tillÄter nyheter, tillÄter individer att se nya möjligheter och valalternativ.
Om vi samarbetar som egenmÀktiga medmÀnniskor och vi hjÀlps Ät för att stÀrka varandras valmöjligheter genom god utbildning, tillgÄng till information och grundlÀggande materiellt vÀlstÄnd, samtidigt som vi ser till att inte inskrÀnka individens egenmakt, dÄ Àr vi fria.
Varje mÀnniska har samma grundlÀggande rÀtt till vÀrdighet, integritet och en skyddad privat sfÀr. Alla ska kunna tro vad de vill och förtjÀnar fullstÀndig frihet att ta del av, anvÀnda och berika vÄr gemensamma kultur och kunskap. Staten skall inte vara fördomsfull utan bemöta alla medborgares synsÀtt med respekt utifrÄn deras individualitet, oavsett ursprung eller livssituation.
En hörnsten för den mÀnskliga vÀrdigheten Àr vÄr moraliska agens. Vi kan vÀlja vÄra handlingar och i viss mÄn förutsÀga deras konsekvenser. VÀrdighet Àr att bemötas utifrÄn denna agens av vÄra medmÀnniskor och samhÀlle. En mÀnniska med vÀrdighet belönas för sina goda handlingar och straffas för sina onda handlingar. Den som i hög grad tvingas, styrs eller uppmanas till ett visst beteende förlorar sin agens och dÀrför ocksÄ sin vÀrdighet.
VÀrdighet innebÀr till exempel att brukare av hemtjÀnsten bemöts som individer utifrÄn sina egna livssituationer, att föreningar inte ska anvÀnda sina medlemmars inflytande i andra syften Àn medlemmarna gick med för, eller att arbetsgivare inte försöker styra de anstÀlldas politiska Äsikter.
En vÀrdig politiker Àr en som agerar i medborgarnas intresse istÀllet för olika sÀrintressens agendor och visar förtroende för medborgarna genom att vara öppen och Àrlig. VÀrdiga medborgare behandlar Ä sin sida politikerna med respekt och krÀver bara att de gör sÄdant som Àr möjligt och respektfullt mot andra medborgare.
VÀrdighet Àr slutligen ocksÄ att fÄ kÀnna sig och behandla andra vÀrdigt. Alla mÀnniskor ska kunna kÀnna sjÀlvaktning. VÀrdighet upprÀtthÄlls genom ömsesidig respekt.
Piratpartiet tror pÄ ett samhÀlle som prÀglas av medborgarnas möjlighet att i bred mening vara deltagande och delaktiga. Individens deltagande i det offentliga samhÀllet Àr en viktig del av ett vitalt demokratiskt styre. Varje mÀnniska ska kunna vara delaktig i de beslut och de processer som pÄverkar dem mest.
Vi vill stÀrka individers möjlighet att delta i vÄrt samhÀlles sociala, juridiska, politiska, kulturella och ekonomiska processer. Lagen ska till exempel vara tillgÀnglig, förutsÀgbar och meningsfull för vanliga mÀnniskor, och inte nÄgot som bara kan hanteras av jurister. För den som vill mÄla en tavla, mÄste det vara tydligt ifall mÄlningen utgör ett intrÄng i upphovsrÀtten eller inte eller blandningen av fÀrger skyddas av patent. NÀr individer Àr osÀkra pÄ vad som Àr lagligt och tillÄtet begrÀnsar de sin frihet genom sjÀlvcensur.
Piratpartiet ser digitaliseringens möjligheter för att stÀrka mÀnniskors delaktighet i samhÀllet. En kommun kan till exempel avsÀtta en del av budgeten för beslutande medborgarinitiativ, sÄ att medborgarna kan lÀgga sina egna förslag för allmÀn omröstning.
Deltagandekulturen har stÀrkts av internet och digital teknik, som sÀnkt trösklarna för vanliga mÀnniskor att sjÀlva skapa, sprida och remixa kulturella uttryck. Piratpartiet vÀrnar mÀnniskors möjlighet att vara aktiva deltagare i vÄr gemensamma kultur istÀllet för att vara passiva mottagare.
Alla mÀnniskor har en grundlÀggande rÀtt att sjÀlva bestÀmma vilka delar av sina liv de vill lÀmna ut till andra, och vilka de vill hÄlla för sig sjÀlva. Alla har en rÀtt till integritet. Respekt för alla mÀnniskors personliga integritet Àr nödvÀndig för att mÀnniskor ska leva ett vÀrdigt liv, vÄga delta i samhÀllet och kunna sÀga vad de tycker.
RĂ€tten till ett privatliv Ă€r dock större Ă€n bara individen. Integritet Ă€r ocksĂ„ nĂ„got kollektivt. Ăven om du inte har nĂ„got att dölja, sĂ„ kan din granne ha det. Data som samlas in om dig kanske inte anvĂ€nds specifikt âmotâ dig, men som en del av massiv övervakning kan informationen om dig bli ett verktyg i olika typer av maktutövning som ocksĂ„ drabbar dig. Det Ă€r bara genom att skydda varandra som vi kan skydda oss sjĂ€lva. IntrĂ„ng i andras privatliv leder till angrepp pĂ„ din frihet, och intrĂ„ng i ditt privatliv leder till angrepp pĂ„ andras frihet. RĂ€tten till ett privatliv Ă€r dĂ€rför ocksĂ„ en kollektiv nytta som Ă€r logiskt och moraliskt omöjlig att separera frĂ„n möjligheten för mĂ€nniskor att utöva egenmakt.
Piratpartiet efterstrÀvar en pluralism i den bemÀrkelse att samhÀllet och dess uppbyggnad ska inkludera mÀnniskor med olika livsvillkor och erfarenheter, och att alla medborgares perspektiv ska beaktas. För att kunna uppnÄ denna pluralism mÄste alla medborgare fÄ tillgÄng att pÄ lika villkor delta i samhÀllslivet.
Pluralism Àr viktigt för samhÀllets överlevnad och utveckling. Det förhindrar att man fastnar i grupptÀnk, stÀrker motstÄndet mot maktmissbruk och hjÀlper oss att motverka ekokammare, polarisering och andra fenomen som för oss nÀrmare ett intolerant samhÀlle. Detta gÀller samhÀllet och vÄra olika system, sÄvÀl mÀnskliga som tekniska. Pluralism hindrar till exempel teknologiska monopol eller biologiska monokulturer.
Pluralism uppnÄs genom decentralisering. Genom decentraliserade strukturer delas makten i samhÀllet upp mellan olika nÀtverk och individer. Decentraliserade strukturer Àr som regel hÄllbarare, effektivare och mer demokratiska Àn centraliserade. DÀrför bekÀmpar pirater alla tendenser till monopol som inte stÄr pÄ vÀldigt stadig grund.
Vi behöver ett robust samhÀlle som kan motstÄ pÄfrestningar av olika slag. Vi behöver en infrastruktur som kan motstÄ ovÀntade och vÀntade förÀndringar, katastrofer och pÄfrestningar. I takt med att infrastrukturen blir allt mer beroende av digital teknik och internet hamnar sÄlunda IT-sÀkerhet i fokus för nationell sÀkerhetspolitik. Vi behöver resilient, transparent digital infrastruktur. Makt korrumperar, och ett hÄllbart samhÀlle behöver dÀrför vara byggt för att sprida ut makt sÄ att enskilda personer inte kan förstöra samhÀllet pÄ eget bevÄg.
I ett resilient samhÀlle placeras resurser i systemets utkanter, istÀllet för centrum. ElnÀt, telefonnÀt, vÀgnÀt och annan infrastruktur ska konstrueras sÄ att den inte Àr beroende av kontakt med en central punkt. SÄ skapas redundans och möjlighet att snabbt och effektivt svara pÄ utmaningar. I internet-sammanhang Àr detta kÀnt som distribuerade nÀtverk, snarare Àn centraliserade sÄdana.
IstÀllet för att möjligheten att reparera saker lagligt begrÀnsas till enskilda aktörer ska alltsÄ flera oberoende aktörer ha möjligheten att laga sÄdant som behöver fungera. Sjukhus, skolor och samhÀllelig infrastruktur Àr för viktiga för att vara beroende av enskilda leverantörers vÀlvilja och överlevnad. I dagens samhÀlle Àr vi fullstÀndigt beroende av avancerad teknik; det beroendet krÀver att vi bygger resilienta system runt anvÀndandet av tekniken.
För att vi ska kunna göra det behöver vi ha en stor mÀngd tekniker som har kunskapen, informationen och den lagliga rÀtten att underhÄlla och bygga vÄr tekniska infrastruktur. Idag lÄses den information som behövs in bakom upphovsrÀttsliga skyddsmekanismer och trögrörliga avtal; den borde istÀllet delas öppet.
Att lÄsa in information gör vÄrt samhÀlle mindre hÄllbart samt mer centraliserat, och dÀrför mer sÄrbart.
Piratpartiet anser att alla lagar mÄste vara nödvÀndiga, effektiva, proportionerliga och byggda pÄ evidens. SÄdana lagar Àr grunden för ett rÀttssÀkert samhÀlle. Lagstiftning ska föregÄs av gediget utredningsarbete vars uppgift inte Àr att föregÄ den önskade slutsatsen, utan bistÄ med viktigt underlag för lagstiftningen. Lagstiftning bör ocksÄ följas upp av en lika gedigen utvÀrdering.
I vÄrt samhÀlle ska lagar upprÀtthÄllas jÀmlikt och korruption och lobbyism bekÀmpas till förmÄn för demokratiskt styre. RÀttssÀkerhet och fungerande demokratisk lagstiftning Àr grunden för att medborgare ska vara trygga i att de inte kommer behandlas godtyckligt och orÀttvist av staten och för att de ska kunna bestrida sÄdan behandling nÀr den förekommer.
Beslutsfattande mÄste prÀglas av tillgÀnglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrÄn. Alla mÄste ha rÀtt att slÄ larm om missförhÄllanden utan att riskera repressalier. Dessa principer mÄste bevakas pÄ alla nivÄer (kommun, landsting, stat, samt mellan- och överstatliga samarbeten och i vissa fall Àven inom privat sektor) och innebÀr sÀrskilda utmaningar för politiken pÄ EU-nivÄ. VisselblÄsare, fri och oberoende journalistik och beslutande system (sÄvÀl mÀnskliga som tekniska) som Àr möjliga att granska Àr hörnpelare för ett piratpartistiskt samhÀlle.
Piratpartiet uppmanar alla att skapa, förÀndra och utbyta verktyg, information, kultur, kunskap och kÀnslor utan att först behöva frÄga nÄgon om tillÄtelse. Ingen ska ha makten att stoppa nÄgon annan frÄn att göra detta.
Alla ska ha möjlighet att fritt skaffa information i samhÀllsfrÄgor, och att göra sin röst hörd i samhÀllsdebatten. Yttrandefriheten Àr en omistlig del av demokratin, och precis lika omistligt Àr möjligheten att kommunicera med andra fritt, anonymt och hemligt.
Kulturen berikar vÄra liv och Àr en viktig del av ett samhÀlle som Àr sunt och roligt att leva i. Piratpartiet anser dÀrför att det Àr viktigt att sÄ mÄnga mÀnniskor som möjligt fÄr tillgÄng till att delta i ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.
Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lÄng rad insikter, erfarenheter, upptÀckter och experiment, gjorda under hela mÀnsklighetens historia av ett orÀkneligt antal mÀnniskor. Kunskap Àr dÀrför inget som kan Àgas av en person eller en grupp. Fri kunskap öppnar dörrar för alla att vÀxa som mÀnniskor och berika sina egna och andras liv.
MÀnniskors fria kommunikation och utbyte av verktyg, information, kultur, kunskap och kÀnslor ses som ett hot av mÄnga politiska och ekonomiska makthavare. Genom begrÀnsningar av den fria kommunikationen, övervakning och repressalier vill de av olika anledningar och med olika motiveringar begrÀnsa det utbyte av tankar, idéer, kunskap och uttryck, som genom hela historien varit grunden för mÀnsklighetens utveckling. Piratpartiet tar upp kampen mot dessa makthavare.
Varje medborgare ska ha möjligheten att undersöka hur myndigheter anvÀnder den makt som ges till dem av folket. Myndigheterna ska inte stÀlla krav pÄ till exempel identifiering eller oproportionerlig betalning för att villkora sÄdana möjligheter. Om inte alla medborgare har rÀtten och möjligheten att utkrÀva ansvar frÄn de styrande, sÄ har ingen medborgare det.
Modern informationsteknik möjliggör för medborgare att ta del av och sprida stora mÀngder information som tidigare reserverades för experter, specialister och myndigheter. Med hjÀlp av denna information stÀrks medborgarnas egenmakt. Utan transparent maktutövande kan inte mÀnniskor och svÀrmar pÄverka och delta i samhÀllet. VÄr grundlÀggande princip Àr att ju mer makt en person eller ett nÀtverk besitter, desto mer transparent mÄste den eller det ocksÄ vara för allmÀnheten i sitt maktutövande. Privatliv för den enskilde, transparens för den mÀktige i sin maktutövning.
MĂ€nniskor har inte lĂ€ngre ett jobb hela sina liv. IstĂ€llet byter vi arbete flera gĂ„nger under livet och blandar avlönat och frivilligt arbete med drift av egna företag. MĂ€nniskor med specialintressen kan genom den moderna informationstekniken pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n tidigare finna varandra, och dela med sig av kunskap, idĂ©er och erfarenheter. Genom mĂ€nniskors ideella aktiviteter samlas dĂ€rmed kunskap och kompetenser, som tidigare krĂ€vt stora professionella organisationer för att Ă„stadkomma och upprĂ€tthĂ„lla. MĂ„nga mĂ€nniskor kan uppleva en Ă€nnu större mening Ă€n tidigare i sitt ideella arbete. Ănnu viktigare Ă€r att sĂ„dant oavlönat samarbete skapar stora vĂ€rden, som i slutĂ€nden kan komma hela samhĂ€llet till del. SamhĂ€llets strukturer mĂ„ste dĂ€rför förhĂ„lla sig till att en vĂ€xande del av vĂ€rdet i samhĂ€llet skapas genom oavlönat arbete i allt frĂ„n traditionella folkrörelser till nĂ€tbaserat svĂ€rmande. En ekonomisk grundtrygghet oavsett var och hur man vĂ€ljer att arbeta skulle frĂ€mja sĂ„dana insatser.
Piratpartiet anser att ekonomin bör vara sÄ decentraliserad som möjligt. Vi vÀrnar fria marknader med en pluralitet av konkurrerande aktörer som bÀst försöker möta samhÀllets och enskildas behov. Det krÀver en decentraliserad marknad med vissa regleringar. Staten ska inte ge privilegier till vissa företag, organisationer eller privatpersoner. I den mÄn det Àr relevant för medborgarna att gemensamt Àga nÄgot, till exempel vid naturliga monopol, ska de Àgas av staten med möjlighet för privata företag att driva infrastrukturen. Skattepengar ska gÄ till grundlÀggande infrastruktur och inte till att rÀdda företag som av sina egna misstag gÄr under; deras förluster ska inte socialiseras nÀr deras vinster förblir privata.
Detta gör bekÀmpandet av monopol och oligopol till kÀrnan av svÀrmekonomin. Piratpartiet vill ta bort verktygen som oligopolen anvÀnder för att sÀkra sin makt, exempelvis patent, upphovsrÀtt, övervakning och korruption. Detta Àr av yttersta vikt för den fria marknaden. Regleringar av företag kan vara nödvÀndiga, exempelvis för att begrÀnsa industriers utslÀpp.
För att respektera medborgarnas vÀrdighet ska en svÀrmekonomi skydda möjligheten för mÀnniskor att trygga sin grundförsörjning. Ingen mÀnniska ska heller för evigt vara försatt i skuld. DÀrför behövs skuld- och pantbegrÀnsningar inom en svÀrmekonomi. Piratpartiet vill att sÄ mÄnga personer som möjligt ska vara aktiva deltagare i den produktion som Àr grunden för vÄrt samhÀlleliga vÀlstÄnd. DÀrför vill vi ha enkla och tydliga regler, effektiv och minimal byrÄkrati och utnyttja digitaliseringen för att förenkla friktionsfritt deltagande i ekonomin.
3. Politik för kunskapssamhÀllet
Demokrati Àr inte bara rÀtten att rösta. För att kunna göra ett vÀlinformerat val mÄste man fritt kunna inhÀmta och sprida information och tala öppet eller anonymt om samhÀllsutvecklingen, utan att riskera repressalier. AllmÀn och slentrianmÀssig övervakning och begrÀnsningar gör inte skillnad mellan dem som faktiskt begÄtt brott och oskyldiga mÀnniskor. Det som motiveras som ett skydd mot terrorister eller brottslingar blir dÀrför ofta i sjÀlva verket ett hot mot integriteten och det öppna samhÀllet. Att svenska staten övervakar praktiskt tagit alla telefonsamtal och all anvÀndning av internet Àr en krÀnkning av samma slag som nÀr tidigare samhÀllen öppnat fysiska brev eller placerat mikrofoner under cafébord.
Ăvervakningen hĂ€mmar fri spridning av information. Exempelvis leder den till att journalister fĂ„r svĂ„rt att garantera anonymitet Ă„t sina kĂ€llor, vilket begrĂ€nsar deras förmĂ„ga att granska makthavare. Ăven möjligheten för privatpersoner att förbli anonyma nĂ€r de diskuterar pĂ„ internet skadas. Det innebĂ€r att mĂ„nga mĂ€nniskor som pĂ„ olika sĂ€tt inte följer normen kan skrĂ€mmas till tystnad. MĂ„nga viktiga röster riskerar dĂ€rmed att aldrig bli hörda.
SlentrianmĂ€ssig övervakning erbjuds allt oftare som ett sĂ€tt att behandla symptomen pĂ„ samhĂ€llets problem istĂ€llet för att man tar sig an problemens underliggande orsaker. Vi erbjuds kameraövervakade gator och torg, istĂ€llet för traditionellt polisarbete som Ă€r lĂ„ngt mer effektivt. Ăldre mĂ€nniskor erbjuds kameraövervakade sovrum som en ersĂ€ttning för mĂ€nsklig hjĂ€lp och kontakt.
Vi vill skydda medborgare frÄn massövervakning. Det innebÀr att vi vill riva upp de svenska övervakningslagarna och stÀrka de lagar om dataskydd som skyddar medborgares personuppgifter. Idag Àr utgÄngspunkten att allting du gör i det digitala samhÀllet övervakas; men utgÄngspunkten borde istÀllet vara att du skyddas frÄn övervakning.
Piratpartiet anser att fri kommunikation och rĂ€tten till privatliv Ă€r viktiga grundpelare för demokratin och att varje mĂ€nniskas integritet och privatliv mĂ„ste vĂ€rnas. Ăvervakning och andra intrĂ„ng pĂ„ den personliga integriteten ska bara fĂ„ ske vid grundad misstanke om grova brott, och efter individuell prövning. System som mĂ€nniskor anvĂ€nder i sin vardag (för exempelvis betalning och passering) ska utformas sĂ„ att man undviker eller minimerar mĂ€ngden bevarade elektroniska fotavtryck. MĂ€nsklig social nĂ€rvaro i samhĂ€llsservice ska inte ersĂ€ttas med elektronisk övervakning.
NÀr kunskap och information kan spridas och bytas fritt blir det lÀttare för allt fler att skapa nya innovationer, och att anpassa gamla efter nya förhÄllanden. Friare informationsflöde har varit en viktig orsak till de senaste Ärtiondenas snabba tekniska utveckling, och till att en stor andel av vÀrldens befolkning har kunnat ta del av denna. I vÄrt land spelar lösningar med öppen kÀllkod en viktig roll för mÄnga framgÄngsrika IT-företag och ett vÀxande antal företag i andra branscher avstÄr medvetet frÄn att ta patent. Fri anvÀndning av information kan alltsÄ ingÄ i livskraftiga affÀrsmodeller och ökar möjligheterna för utvecklingens frukter att komma Àven fattiga nationer och individer till del.
Den tekniska utvecklingen har ocksÄ lett till en stor möjlighet till utjÀmning av tillgÄngen till kunskap, med hjÀlp av informationstjÀnster som Wikipedia och Sci-Hub. Miljoner barn och ungdomar har nu tillgÄng till stora delar av mÀnsklighetens samlade kunskap. Om ingen annan utbildning finns tillgÀnglig har de möjlighet att utbilda sig sjÀlva och ta kontrollen över sina liv. Men en viktig del av mÀnsklighetens kunskap Àr Ànnu inlÄst, nÀmligen forskningen. Forskningsartiklar Àr instÀngda bakom dyra betalvÀggar som hÄller den som ett privilegium för en liten grupp mÀnniskor, istÀllet för att sprida kunskapen sÄ fritt som möjligt. De individer som tagit pÄ sig att göra kunskapen fri riskerar idag Äratal i fÀngelse och livsomstörtande skadestÄndsbelopp.
Piratpartiets politik Àr att forskning och kunskap ska vara sÄ fri som möjligt, för alla att ta del av. DÀrför ska all forskning som finansieras med offentliga medel publiceras fritt för allmÀnheten och inte lÄsas in bakom vare sig licens- eller betalvÀggar. Allt som utvecklas genom denna process ska vara fritt att ÄteranvÀnda och tÀckt av fria licenser. Muséers, arkivs och biblioteks samlingar ska digitaliseras och öppnas, insamlad statistik ska vara enkel att ladda ner och bearbeta. Förföljelsen av dem som sprider kunskap i strid med upphovsrÀtten ska stoppas.
Tack vare den moderna informationstekniken behöver mÀnniskor inte lÀngre förlita sig pÄ officiella pressmeddelanden eller traditionell nyhetsrapportering. Man kan följa hÀndelseutvecklingen i realtid genom folkets egna ögon. Det innebÀr att fÀrre övergrepp kan ske utan att uppmÀrksammas och att olika former av humanitÀr hjÀlp kan skickas tidigare. Tack vare nya möjligheter att kommunicera snabbt och lÀtt med varandra kan mÀnniskor organisera sig pÄ nya sÀtt mot diktatur och förtryck.
Ăven i Sverige gynnar den allt friare kommunikationen demokratin. Nya möjligheter öppnas för mĂ€nniskor att vara en del av det politiska samtalet. Förr hĂ€nvisades de flesta vĂ€nligt men bestĂ€mt till insĂ€ndarsidornas dunkel. I dag har nĂ€stan alla möjlighet att pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt delta i samhĂ€llsdebatten. RĂ€tten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket Ă€r viktigt, ty varje gĂ„ng mĂ€nniskor av olika skĂ€l lĂ€mnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istĂ€llet demokratin starkare.
Fri kommunikation ökar ocksÄ kraven pÄ makthavare. Information om maktmissbruk och övertramp, som tidigare kunde döljas, kan idag spridas snabbt mellan mÀnniskor. Detta kommer pÄ sikt att driva fram mer transparens och öppenhet frÄn makthavarnas sida.
Piratpartiet anser att den fria kommunikationen ska fredas och att meddelarskyddet ska stÀrkas, gÀlla alla medier och gÀlla oavsett arbetsgivare. Möjligheten att vara anonym i det offentliga samtalet ska bevaras. Detta Àr viktigt eftersom samhÀllsdebatten mÄste vara inkluderande om demokratin ska vara pÄ riktigt.
Idag tvingas de som arbetar i offentlig sektor ofta anvÀnda dussintals olika inkompatibla och delvis överlappande IT-system, med bristfÀllig support, dyra upphandlingskontrakt och otroliga underhÄllskostnader. Vi har fortfarande inget fungerande system för statlig digital identifiering. Myndigheter utnyttjar inte digitaliseringen för att underlÀtta för medborgare. Vi har ett akut behov av att bygga ett nytt digitaliserat Sverige, och det bygget vill Piratpartiet leda.
Vi vill att offentlig sektor ska digitaliseras sÄ att den kan dra nytta av öppen och kollaborativ teknik för att stÀrka medborgares egenmakt och möjlighet att bidra till offentlig sektors utveckling. Digitaliseringen ska vara en öppen och transparent process.
Alla offentliga IT-system ska byggas pĂ„ principen om fri mjukvara â program som kan anvĂ€ndas, förbĂ€ttras och anpassas fritt av alla. Det kommer ge oss robustare, billigare, sĂ€krare och pĂ„ sikt bĂ€ttre anpassad digital infrastruktur till vĂ„rt samhĂ€lle. Dessutom bevarar vi kontrollen över tekniken som ligger till grund för vĂ„r offentliga sektor.
Fri mjukvara Àr tillgÀnglig att lÀsa för alla. Det gör att transparensen i hur offentlig sektor de facto fungerar stÀrks. Kunniga medborgare och experter kan dessutom granska mjukvaran och rapportera in fel och buggar. Det stÀrker det offentligas informationssÀkerhet.
Olika offentliga aktörer kan ocksÄ ha behov av liknande IT-system. Med fri mjukvara ökar möjligheterna till samarbete, man kan bygga vidare pÄ och bygga komplement till varandras system, och man kan drastiskt minska kostnaderna för underhÄll och support.
Offentlig upphandling kan erbjuda den kritiska massa av trygga intÀkter som krÀvs för att innovativa utmanare i smÄ och medelstora företag ska kunna gÄ in pÄ de digitala marknader som idag domineras av enorma multinationella konglomerat.
Digitaliseringen av offentlig sektor ska bygga pÄ öppna standarder, fri mjukvara, fri hÄrdvara och öppna data. Det garanterar transparens, innovation och kostnadseffektivitet.
PÄ flera hÄll i vÀrlden ligger man lÄngt före Sverige nÀr det kommer till att utveckla teknik för det offentliga. Madrid och Barcelona har öppna verktyg dÀr medborgarna kan vara direkt delaktiga i stÀdernas politik. Finland publicerar alla myndigheters fakturor, för att stÀrka transparens och motverka korruption. Vi kan kopiera och förbÀttra vad de gjort och gÄ i brÀschen för en stark digital demokrati och samhÀllsservice.
Piratpartiet har en vision om att Sverige ska gÄ i brÀschen för en stark, digital demokrati med effektiv och transparent samhÀllsservice.
Vi vill arbeta för att öppna upp sĂ„ mycket data som möjligt frĂ„n vĂ„ra myndigheter, och insamlad data frĂ„n upphandlade tjĂ€nster. Ăppna data ger nĂ€mligen medborgare bĂ€ttre insyn i offentlig verksamhet och kan utgöra informationssamhĂ€llets allmĂ€nningar pĂ„ vilka alla kan bygga digitala tjĂ€nster.
All data som inte Àr personlig kan öppnas, tillgÀngliggöras och anvÀndas för att förbÀttra myndighetstjÀnster och lÄta bÄde företag, civilsamhÀlle och myndigheter utveckla nya tjÀnster som förbÀttrar mÀnniskors liv. Möjligheten för kreativa smÄföretag och forskare att konkurrera med storföretagen stÀrks nÀr data inte Àr inlÄst, utan fri att anvÀnda.
NÀr det offentliga allt mer digitaliseras riskerar vi att skapa nya klyftor mellan de som har resurserna, kunskapen och förmÄgorna för att navigera det nya digitala samhÀllet och de som lÀmnas efter i ett digitalt utanförskap. Detta digitala utanförskap riskerar att bli en avgörande klyfta mellan olika grupper i samhÀllet. Det Àr oerhört viktigt att digitaliseringsprocessen dÀrför tar sikte pÄ att stÀrka infrastrukturen för offentlig service i landsbygd och andra omrÄden med sÀmre tillgÄng till dagens service, och att digitaliseringen sker i samrÄd med de grupper som annars löper störst risk att lÀmnas efter, som Àldre med lÄg inkomst.
RÀtt utförd kan digitaliseringen vara ett sÀtt att överkomma geografiska och sociala barriÀrer mellan medborgare, företag och myndigheter. Vi mÄste alltid tÀnka pÄ inkludering i digitaliseringen av Sverige för att motverka det digitala utanförskapet.
Demokratin behöver stÀrkas bÄde i Sverige och inte minst i EU. Vi behöver agera politiskt för att transparens och möjligheter till deltagande och ansvarsutkrÀvande prÀglar vÄr demokrati. För oss Àr genuint deltagande frÄn medborgare och civilsamhÀllets i politikens vardag ett nödvÀndigt villkor för demokratins hÀlsa.
De senaste decennierna har vi sett hur allt mer auktoritÀr och repressiv nÀtpolitik har paketerats in i sÄ kallade frihandelsavtal. Vad som egentligen borde vara demokratiskt fattad lagstiftning pÄ viktiga omrÄden som nÀtneutralitet, dataskydd, upphovsrÀttssanktioner, mellanhÀnders ansvar för nÀtanvÀndares beteende med mera ska inte förhandlas om bakom stÀngda dörrar i hemliga handelsavtal.
Medborgare behöver fÄ möjligheter att digitalt medverka till att forma budgetar och hur pengar spenderas, bÄde i Sverige och i EU. Man kan till exempel tÀnka sig att EU upprÀttar en plattform dÀr forsknings- och utvecklingsprojekt kan ansöka om medel och medborgare kan rösta om vilka projekt som de vill finansiera, samt dÀr medborgare kan publicera problemomrÄden för forskning och utveckling, som andra kan gÄ in och garantera finansiering för.
Idag styrs finansieringen av forskning och utveckling av ovalda byrĂ„krater och privata sĂ€rintressen â dessa behöver kompletteras med ett demokratiskt perspektiv. Och sĂ„ ser det ut pĂ„ flera hĂ„ll inom den offentliga verksamheten. Digitaliseringen erbjuder möjligheten att lĂ„ta medborgarna vara mer delaktiga i politiken â den möjligheten vill Piratpartiet utnyttja. I Spanien, Taiwan och Estland har medborgarna större inflytande över sin politik â om Sverige styrdes av pirater skulle ocksĂ„ du ha den möjligheten.
Internet Àr bakbundet. FrÄn att ha varit en öppen plattform dÀr en stor mÀngd olika aktörer drev egna hemsidor och tjÀnster, konkurrerande eller samarbetande, sÄ har internet idag inhÀgnats. En liten grupp enorma amerikanska teknikföretag dominerar totalt marknaden för servrar, hemsidor, kommunikation, sökmotorer, mobiltelefoner och sÄ vidare.
Denna otroliga koncentration av makt har konsekvenser för samhÀllet pÄ flera plan. Den hindrar innovation, leder till fÀrre valmöjligheter för nÀtanvÀndare och hotar vÄra rÀttigheter, sÄ vÀl ekonomiska som icke-ekonomiska. SÄ lÄngt Àr nÀtmonopolen inte sÀrskilt olika mer traditionella monopol. Den punkt dÀr de skiljer sig Ät Àr i hur breda konsekvenserna av deras dominans blir, nÀr digitaliseringen av samhÀllet fortskrider.
NĂ€tjĂ€ttarna kan i praktiken censurera vissa yttranden, utföra psykologiska experiment pĂ„ miljontals ovetande personer, potentiellt Ă€ndra resultatet i allmĂ€nna val genom att pĂ„verka informationsspridning, krossa företag man ogillar och sĂ„ vidare. Genom den kontroll detta oligopol av teknikföretag har pĂ„ hela vĂ€rdekedjan â frĂ„n mobiltelefoner till appmarknaderna för dessa telefoner, till de dominerande apparna och de resurser dessa appar anvĂ€nder â kan man hindra konkurrens i flera olika led. VĂ€rst Ă€r situationen pĂ„ informationsmarknader, dĂ€r koncentration av makt innebĂ€r kontroll över samhĂ€llets informationsflöde. Att enskilda aktörer kan styra över detta Ă€r ett konkret hot mot individers yttrande- och informationsfrihet.
Mycket av modern nÀtpolitik gör dessa problem Ànnu vÀrre Àn de redan Àr. Genom lagar som stÀller höga krav pÄ den som har plattformar dÀr anvÀndare sjÀlva kan fÄ vara deltagare pÄ nÀtet stÀller man upp Ànnu högre murar runt dessa dominerande företags affÀrsmodeller, sÄ att konkurrens i praktiken blivit nÀrmast omöjlig. Problemet Àr att man utgÄr frÄn att man ska reglera vad som kommuniceras, snarare Àn hur vi kommunicerar. I det digitala samhÀllet kommuniceras allting genom kod, vilken reglerar vad som Àr möjligt och omöjligt att göra över nÀtet. Den Àr hÄrdare Àn nÄgon lagstiftning, eftersom den inte gÄr att bryta mot. Vi kan inte skriva lagar om hur nÀtet ska fungera som bryter mot hur kod fungerar.
Piratpartiet anser att konkurrenspolitiken behöver vara mer aktiv i att stoppa dominerande företag frĂ„n att implementera praktiska eller juridiska hinder för konkurrenter eller för att lĂ„sa in konsumenter i sina ekosystem. I takt med att allt mer handel flyttar till nĂ€tet ökar oligopolens makt över marknaden â den maktkoncentrationen behöver brytas, för marknadsekonomins skull.
Vi vill inte att dessa dominerande företag ska vara internets adelsmÀn, pÄ vars Àgor vi fÄr lov att vara sÄ lÀnge vi beter oss sÄ som de vill. Vi vill istÀllet befria internet frÄn deras dominans. Som verktyg har vi bÄde anpassningar av klassisk konkurrenspolitik och modern lagstiftning för det digitala samhÀllet. Vi krÀver interoperabilitet, dataportabilitet och insynsmöjlighet frÄn dominerande nÀtföretag.
Med vÄr politik bryter vi effektivt de stora nÀtföretagens monopoltendenser. Sann konkurrens finns nÀr kunder enkelt kan gÄ frÄn en leverantör till nÀsta utan friktion, vilket tvingar leverantörerna att tÀvla med varandra om pris och kvalité pÄ sina varor. Den dagen anvÀndare kan byta plattform utan friktion behövs inga upprop om att alla mÄste byta samtidigt. Vem som helst kan direkt visa vad de anser om tjÀnsten genom att byta till en konkurrent.
Det hĂ€r angreppssĂ€ttet innebĂ€r ocksĂ„ att vi, folket, inte behöver ge upp mer makt till teknikjĂ€ttarna. Varje gĂ„ng politiker krĂ€ver att de âtar ansvarâ och censurerar nĂ„gon del av det offentliga samtalet flyttas mer makt över detta samtal till jĂ€ttarna. Det innebĂ€r en privatisering av det offentliga digitala rummet till en liten grupp företag som medborgarna inte kan utkrĂ€va ansvar frĂ„n.
Piratpartiets politik flyttar istÀllet makt till nÀtanvÀndarna, till medborgarna. Det Àr dÀr vi tycker makten över internet hör hemma.
Piratpartiet föresprÄkar en rÀttsstat, dÀr utövandet av den offentliga makten stÄr under lagen, bÄde genom garantier för individens rÀttssÀkerhet och konstitutionella begrÀnsningar av de folkvaldas lagstiftningsmöjligheter.
RÀttssÀkerhet innebÀr att individen skyddas mot övergrepp frÄn samhÀllet och andra individer och kan kÀnna sig trygg i att den juridiska processen Àr förutsÀgbar, effektiv och rÀttvis. Individen ska betraktas som oskyldig tills den döms för ett brott. SÀrskilt viktig för rÀttssÀkerheten Àr rÀtten till ett privatliv, som sÀtter grundlÀggande ramar för polisiÀra befogenheter.
En polisstat uppstÄr nÀr makt utövas genom godtycklig övervakning, censur, frihetsberövande, angiveri och övrig polisiÀr makt, utan att detta Ätföljs av ett rimligt och rÀttssÀkert skydd för medborgarna i form av lagar och domstolsvÀsende. De senaste decenniernas införande av lÄngtgÄende övervakningslagar och begynnande försök till censur av internet, för att nÀmna tvÄ exempel pÄ inskrÀnkningar i medborgarnas kommunikationsfrihet, utgör första steg mot en polisstat.
PÄ senare Är har rÀttssÀkerheten försvagats sÀrskilt i digitala sammanhang.
Inga privata organisationer skall vara skyldiga att agera mot misstÀnkt brottslighet innan dess att specifikt myndighetsbeslut har delgivits dem eller specifik kÀnnedom om brott föreligger.
För det som en plattform sjÀlv publicerar gÀller sÄklart direkt juridiskt ansvar.
Plattformar ska aldrig tvingas införa automatiska filter pĂ„ grund av politiska pĂ„tryckningar â indirekta eller direkta. Lagar ska inte föreskriva godtycklig och svĂ„rförutsedd censur frĂ„n olika mellanhĂ€nder pĂ„ internet. Privatiserad rĂ€ttskipning Ă€r nĂ„got som Piratpartiet bekĂ€mpar, sĂ„ vĂ€l pĂ„ internet som utanför det.
Mycket av kulturen, precis som kunskapen, har under större delen av historien varit ett privilegium för ett fÄtal. De senaste Ärens tekniska utveckling skapar emellertid stora möjligheter för allt fler att bÄde uppleva, utöva och försörja sig pÄ kultur.
I dag kan mÄnga olika former av kultur kopieras och spridas fritt och pÄ sÄ sÀtt nÄ mÀnniskor som annars aldrig skulle kunna ta del av den. Aldrig tidigare har unga svenskar haft sÄ mÄnga olika musikstilar i sina samlingar. Aldrig har det varit sÄ lÀtt att fÄ tag pÄ udda filmtitlar. Aldrig har sÄ mÄnga mÀnniskor i tredje vÀrlden haft tillgÄng till ett sÄ stort och varierat kulturutbud.
MÀnniskans kultur har alltid utvecklats genom att kulturskapare lÄnat av varandra, remixat och utvecklat varandras idéer. De nya teknikerna har gjort detta lÀttare Àn nÄgonsin, och under de senaste femton Ären har vi sett en explosion av mÄngfald och kreativitet i kulturlivet. Fler mÀnniskor Àn nÄgonsin har förutsÀttningarna att delta i kulturlivet.
Den nya tekniken har gjort det lÀttare för kulturskapare att hitta en publik för sin egen stil, att hÄlla kontakt med sin publik och att fÄ respons frÄn den. DÀrmed har det ocksÄ blivit lÀttare för mÄnga kulturskapare att ta klivet frÄn hobbyskapande till professionellt arbete. Det ökande antalet kulturskapare leder till ett bredare kulturutbud och ett rikare kulturlandskap.
Piratpartiet anser dÀrför att samhÀllets kulturpolitik ska bygga pÄ en realistisk uppfattning om hur kulturskapare bygger vidare pÄ varandras framsteg, istÀllet för pÄ en romantisk myt om en ensam, genial upphovsman. Kulturell bredd och fri spridning av kultur för privat bruk ska uppmuntras. Kulturskapare ska fÄ stöd att utforska den nya teknikens möjligheter.
BegrÀnsningarna av mÀnniskors fria kommunikation drivs ofta fram av privata företag som i stÀllet för att anpassa sig efter kundernas önskemÄl försöker hÄlla tillbaka utvecklingen genom att krÀva en restriktiv lagstiftning som blir problem för arkiv, museer och bibliotek, som vill digitalisera och öppna upp sina samlingar för medborgarna.
Kultur och kunskap fÀrdas ofta samma vÀgar pÄ internet. Det betyder att upphovsrÀttsindustrins aggressiva arbete mot kulturspridning pÄ nÀtet Àven hÀmmar den fria kunskapsspridningen.
Piratpartiet anser att samhÀllsnyttan ska sÀttas före enskilda sÀrintressen Àven i frÄgan om ekonomisk upphovsrÀtt, att kulturdelning i ickekommersiellt syfte ska avkriminaliseras och remixkulturen uppmuntras. Kulturskapare ska uppmuntras att finna och anvÀnda sig av teknikens möjligheter.
Kulturdelning stimulerar bÄde produktion och försÀljning av kultur. DÀrför finns ingen anledning att genom lag eller tekniska medel begrÀnsa mÀnniskors möjlighet att dela kultur mellan sig. Piratpartiet vill reformera upphovsrÀtten sÄ att den bÀttre tjÀnar bÄde kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.
Ett samhÀlle dÀr kultur fritt fÄr delas mellan mÀnniskor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhÀllet.
Starka ekonomiska aktörer lÀgger idag hinder för en fri anvÀndning av kunskap, idéer och information. Patent, vÀxtsortsskydd, designskydd, varumÀrkesskydd och annan immaterialrÀtt sÀgs ha skapats för att stimulera och underlÀtta innovationer och utveckling. I sjÀlva verket Àr de ofta reliker frÄn en tid med en starkt reglerad och styrd ekonomi, som försvÄrar innovation och utveckling och skapar onödiga globala orÀttvisor.
NÀr mÄnga företag idag anvÀnder patent pÄ nÀrmast sjÀlvklara saker för att skrÀmma bort konkurrenter blir det riskabelt för entreprenörer och företag att utveckla teknik och de tvingas Àgna stora resurser Ät immaterialrÀttslig juridik istÀllet för forskning och utveckling. Det gynnar stora etablerade aktörer, och skapar en besvÀrlig situation för de smÄ och medelstora företag, dÀr mÄnga verkligt intressanta innovationer sker.
Idémonopol Àr ocksÄ problematiska ur ett rent humanitÀrt perspektiv. NÀr idémonopolister tar ut höga priser för utveckling av exempelvis nya lÀkemedel eller grödor Àr priset ofta satt efter betalningförmÄgan i de rika lÀnderna. Detta innebÀr att mÀnniskor i fattigare delar av vÀrlden utestÀngs frÄn mÄnga av utvecklingens frukter: De bÀsta medicinerna och hÀrdigaste eller nyttigaste grödorna blir ett privilegium för mÀnniskorna i den rika delen av vÀrlden. Friare kunskap och utnyttjande av innovationer bidrar dÀrför till att minska ekonomiska klyftor bÄde inom och mellan lÀnder.
Patent skaffas idag inte i syfte att skydda uppfinningar, utan för att utvinna monopolrÀntor. SÀrskilt tydligt Àr det inom den medicinska branschen, dÀr det allmÀnna stÄr för en stor del av finansieringen av medicin. Mycket av den privata utvecklingen sker ocksÄ mediciner som i praktiken Àr identiska med redan existerande mediciner, Àven smÄ variationer av den medicin man redan sÀljer, i syfte att artificiellt förlÀnga patentet.
Piratpartiet anser att immaterialrÀtt och andra inskrÀnkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns vÀldokumenterade positiva effekter som motiverar sÄdana inskrÀnkningar.