Piratpartiet grundades i januari 2006 av vår första partiledare Rick Falkvinge. Den vidare piratrörelsen är såklart äldre än så, oavsett vilka organisationer man vill räkna dit, men den partipolitiska piratrörelsen föddes med det svenska Piratpartiet i januari 2006.
Nu har alltså Piratpartiet genomlevt femton år, vilket är ett bra tillfälle att kortfattat summera vår historia med framgångar, motgångar, valresultat och en snabbt växande europeisk rörelse.
2006
>
Förutom att det svenska Piratpartiet alltså grundades 2006 så grundades också det första utomeuropeiska Piratpartiet i USA samma år.
I maj gör polisen en razzia mot The Pirate Bay och hostingföretaget PRQ, vilket leder till uppmärksamhet även för Piratpartiet, och inleder en lång period av polisutredning mot The Pirate Bay, med skandaler om jäv, utländska påtryckningar och mycket annat.
2007
>
Mattias Bjärnemalm blir den förste förtroendevalda piraten genom att väljas in i styrelsen för Uppsala Studentkår som vice ordförande med studiesocialt ansvar. Idag arbetar Mattias Bjärnemalm i EU-parlamentet som sakkunnig inom digitala frågor.
Det första sydamerikanska piratpartiet bildas i Brasilien.
Första internationella piratkonferensen hålls i Wien, med planering för EU-valet 2009. Arbetet ledde till slut fram till Uppsaladeklarationen med gemensam politik för de europeiska piratpartierna.
2008
>
Under året seglar FRA-lagen upp som en stor omdebatterad fråga i svensk politik, och i det är Piratpartiet pådrivande. Till stor del genom en stor mängd piratpartistiska eller till Piratpartiet närstående bloggar som diskuterar det vardande övervakningssamhället. Det hela kulminerar i en jämn omröstning i riksdagen med gråtande ledamöter. FRA-lagen röstas igenom, och 2020 börjar en vidgning att diskuteras.
Ung Pirat får sitt första projektbidrag.
2009
>
Under våren 2009 leder två stora politiska händelser till en våg av uppmärksamhet och nya medlemmar för Piratpartiet. Ipred-lagen som ska ge upphovsrättsindustrin rätt att agera privata poliser, något som på sikt leder till hundratusentals grundlösa hotbrev mot enskilda, och rättegången mot personerna bakom The Pirate Bay politiseras framgångsrikt av Piratpartiet. Vågen rids fram till EU-valet i maj 2009, där Piratpartiet vinner 7% och två platser i EU-parlamentet. En period efter valet är Piratpartiet med drygt 50 000 medlemmar Sveriges näst största parti.
Den första platsen i EU-parlamentet intar Christian Engström redan samma år, medan Amelia Andersdotter tillträder först 2011 (när Lissabonfördraget trätt i kraft).
Under hösten blir Christian Engström en viktig spelare i striden om Telekompaketet, och särskilt om den så kallade 138-an gällande möjligheten att stänga av människor från internet vid upprepade upphovsrättsbrott. En så kallad ”three strikes”-regel var föreslagen, vilket Christian med stöd från gröna gruppen lyckades stoppa.
2010
>
I Tunisien bildas det första afrikanska piratpartiet.
Efter att VISA och MasterCard utfärdat betalningsblockad mot Wikileaks arbetar Christian Engström i EU-parlamentet för att få till ett uttalande om att det ligger i allmänhetens intresse att kommissionen kommer med ett lagförslag som reglerar hur betalningsföretag får agera.
Pirate Parties International, det första formella internationella samarbetsorganet för piratpartier, bildas.
2011
>
Piratpartiet byter för första gången partiledare, när Rick Falkvinge avgår och lämnar över partiledarskapet till Anna Troberg.
Det tyska Piratpartiet gör ett otroligt framgångsrikt val i Berlins delstat, i vilket man vinner 9% av rösterna.
6 januari fängslas den tunisiske piraten Slim Amamou. Han hålls fängslad i fem dagar, misstänkt för att tillsammans med Anonymous ha hackat regeringens webbsidor. Efter regeringens fall blir han 17 januari den första (och hittills enda) piraten att bli minister, när han blir minister för idrott och ungdomsfrågor i Tunisien. Det blir dock kortvarigt, eftersom han 25 maj lämnar regeringen över konflikter om internetcensur.
Piratpartiet lyckas under året få den gröna gruppen i EU-parlamentet att anta vårt upphovsrättspolitiska program. I striden mot Miljöpartiet blir Piratpartiet vinnarna.
2012
>
Under 2012 var den stora stridsfrågan ACTA, ett frihandelsavtal mellan USA och EU, som bland annat innehöll långtgående regler om upphovsrätten. Piratpartiets EU-parlamentariker Amelia Andersdotter var djupt involverad i striderna inuti parlamentet, och utanför parlamentet organiserade flera civilsamhällesrörelser omfattande protester. Det hela slutade med att EU-parlamentet sänkte avtalet.
2013
>
Det isländska Piratpartiet blir första piratparti att väljas in i ett nationellt parlament när de tar plats i det isländska Alltinget. En av de tre ledamöterna – Birgitta Jónsdóttir – är känd internationellt för sitt engagemang i Wikileaks.
Under sommaren exploderar världen med Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska massövervakningen och myndigheten National Security Agency (NSA). Även information om FRA framkommer i läckorna, om myndighetens långtgående samarbete med NSA. Tyvärr leder inte avslöjandena till någon omfattande debatt om Sveriges roll i den globala massövervakningen.
EU-parlamentet arbetar med dataskyddsförordningen (GDPR), där Amelia Andersdotter är väldigt aktiv för att se till att förordningen trots den största lobbykampanjen i parlamentets historia faktiskt ger bättre skydd för vårt privatliv.
2014
>
I maj förlorar Piratpartiet våra platser i EU-parlamentet, efter att vi bara lyckats vinna 2% av rösterna i valet. Däremot tar det tyska Piratpartiet plats i parlamentet, företrätt av Julia Reda, som upprätthåller piraternas närvaro i den gröna gruppen.
Efter riksdagsvalet avgår hela partiledningen för Piratpartiet – partiledare Anna Troberg, vice partiledare Marit Deldén och partisekreterare Henrik Brändén. Partistyrelsen väljer att inte hålla nytt partiledarval direkt, utan låta valberedningen ta sin tid med att hitta rätt personer att fylla dessa luckor.
2015
>
Julia Redas stora projekt under sin mandatperiod är att reformera upphovsrätten, och som rapportör för EU-parlamentet levererar hon Reda-rapporten med förslag för hur upphovsrätten borde reformeras. Tyvärr kommer EU-kommissionen att i stort sett välja att ignorera EU-parlamentets position när man året efter presenterar sitt lagförslag, och istället för fair use föreslå uppladdningsfilter.
2016
>
På partiets vårmöte väljs Magnus Andersson till partiledare, den första av medlemmarna direktvalda partiledaren i partiets historia. Dessutom rivs alla tidigare sakpolitiska ställningstagande upp, med ambitionen om att skriva nya sammanhängande sakpolitiska program med förankring i principprogrammet. Det arbetet leder fram till en mängd propositioner till höstmötet 2017.
Det isländska Piratpartiet når de högsta opinionssiffrorna för ett piratparti någonsin med dryga 40%, efter skandalerna kring det isländska styret som avslöjades i Panama Papers.
I EU vinner vi till slut striden om nätneutralitet, som blir gällande i EU, något som Julia Reda arbetat med.
2017
>
Hösten 2017 blir det tjeckiska piratpartiet andra piratparti att ta plats i ett nationellt parlament, med stora framgångar i årets tjeckiska val. Piraterna rider en våg av kritik mot den korrupte Andrej Babis, tidigare finansminister och vice premiärminister som efter valet blir premiärminister i Tjeckien.
Pirate Parties International blir rådgivande medlem av United Nations Economic and Social Council.
2018
>
Under sommaren 2018 börjar striderna om artikel 11 och 13 i upphovsrättsdirektivet att ta fart. Julia Reda eldar på i EU-parlamentet, och i Almedalen ordnar det svenska Piratpartiet debatt med representanter från flera svenska partier och olika branschorganisationer. Flera mindre demonstrationer hålls både i Sverige och Europa under sommaren.
Piratpartiet i Luxemburg blir det tredje piratpartiet att vinna nationell representation, med två platser i parlamentet efter valet 2018. Samtliga tre partier är fortfarande representerade i sina parlament – islänningarna konkurrerar om att vara näst största parti med runt 17% av väljarstödet, tjeckerna siktar på att bli styrande parti efter valet 2021, och luxemburgarna ser i nuläget ut att behålla ett mandat efter valet 2022.
Svenska Piratpartiet gör vårt sämsta riksdagsval någonsin, med 0,11% av rösterna.
2019
>
I upptakten till EU-valet hettar frågan om artikel 13 till. Under hösten har upphovsrättslobbyn kampanjat för att övertyga EU-parlamentariker om att motståndet mot artikel 13 bara är Googles bottar – det finns egentligen inte. Det irriterar många, och demonstrationer med fysiska människor ordnas runtom i Europa, med hundratusentals deltagare – särskilt i Tyskland, där Julia Reda är huvudtalare på demonstrationen i Berlin. Det hela slutar dock med att direktivet och artikel 13 röstas igenom i EU-parlamentet, bland annat tack vare S och SD.
EU-valet är en stor förlust för vårt svenska piratparti – vi presterar bara 0,64% av rösterna, vilket är vårt sämsta EU-val någonsin. Däremot representerade valkampanjen ett stort framsteg jämfört med det föregående årets riksdagsval. Partiet rör sig åt rätt håll för första gången på fem år, med stigande grad av aktivitet och bättre utförd valkampanj.
På en europeisk nivå är EU-valet piratrörelsens bästa någonsin, med fyra invalda parlamentariker. Marcel Kolaja, Marketa Gregorová och Mikuláš Peksa från Tjeckien får sällskap av Patrick Breyer från Tyskland. Tillsammans blir de tongivande inom digital politik för den gröna gruppen.
På Piratpartiets höstmöte väljer medlemmarna Katarina Stensson till ny partiledare för Piratpartiet. Hon leder en översyn av partiets principprogram – för första gången på åtta år inleds en större revision – och av våra sakpolitiska program.
2020
>
Under 2020 deltog Patrick Breyer i trilogförhandlingarna om TERREG. Han lyckades stoppa kravet på uppladdningsfilter, men lagförslaget är fortfarande ett stort hot mot våra digitala friheter. 11 januari 2021 röstar utskottet LIBE i EU-parlamentet om TERREG, och därefter väntar plenumomröstning under våren 2021.
Under 2020 inleddes också översynen av e-handelsdirektivet från 2000, som lägger ner de grundläggande reglerna för digitala tjänster. Under sommaren öppnade kommissionen för åsikter från allmänheten, och Piratpartiet skickade in ett policy paper med önskemål. Därefter arbetade EU-parlamentet med att ta fram önskemål, i vilket våra parlamentariker var framträdande och framgångsrika. Kommissionen presenterade i slutet av 2020 sitt förslag till Digital Services Act (DSA).
Piratpartiet skickade under 2020 in ett policy paper om finansiell de-risking till kommissionen, inför kommande nya banklagar.
Tyvärr har 2020 inneburit flera attacker på friheten att använda säker kryptering för privat kommunikation. De har kommit från USA, Five Eyes-samarbetet, EU:s ministerråd och EU-kommissionen, men även i Sverige har det pratats om att man ”behöver göra något åt” säker kryptering. Sammantaget är det ingen underdrift att säga att 90-talets kryptokrig har kommit tillbaka. Vi förväntar oss att 2021 kan bli året då det avgörs ifall det ska vara lagligt att erbjuda end-to-end-krypterade kommunikationstjänster.
Framtiden ljusnade under 2020 för ett antal piratpartier ute i Europa, där till exempel det franska piratpartiet vunnit fler kommunala mandat och det slovenska stiger i opinionsundersökningar.
Framtiden
>
Den europeiska piratrörelsen går från framgång till framgång och växer stadigt. Som tidigare nämnt gör de tjeckiska piraterna anspråk på regeringsmakten i valet 2021. De isländska piraterna kommer också delta i val 2021, där de siktar på att bli näst största parti. Flera europeiska piratpartier är på uppgång, från Katalonien till Nederländerna.
2022 siktar det svenska Piratpartiet på att ta kommunmandat, som en del av vår strategi för 2020-2026.
2024 ser vi fram emot ännu ett EU-val, där vårt mål är att göra de tyska och tjeckiska piraterna sällskap i EU-parlamentet.
Välkommen ombord på skutan – alla frivilliga behövs för att Piratpartiet ska uppnå våra mål!