Partiledardebatt i riksdagen 13 januari - replikskifte om yttrandefrihet på nätet

8 februari, 2021

I årets första partiledardebatt vidrördes frågan om digitaliseringen vid två tillfällen: Ulf Kristersson (M) efterfrågade smittspårningsappar och Jimmie Åkesson (SD) hade ett replikskifte med Stefan Löfven (S) om yttrandefrihet på internet, där båda uppvisade sin otillfredsställande digitaliseringspolitik, om än på olika sätt.


Smittspårningsappar

Låt oss då börja med Ulf Kristersson. Hans vaga gestikulerande om att svenska teknikföretag på något sätt ska skapa en smittspårningsapp som löser Sveriges problem imponerar inte.

”Sverige är nu ett av bara fyra EU-länder som inte använder digitala appar för smittspårning. Hur är det möjligt i ett av världens mest digitaliserade länder? Har regeringen ens bett något av våra framgångsrika techföretag om hjälp? Olika former av vaccinintyg skulle kunna användas för att börja öppna upp samhället. Tänk utanför boxen!”

Ulf Kristersson

Den största faran med ogenomtänkt efterfrågan på smittspårningsappar i största allmänhet är det intrång i vår integritet som det riskerar att utgöra både i närtid och framtid. Som avskräckande exempel kan vi nämna Singapore, vars TraceTogether hyllades stort under inledningen av 2020. Där har nu informationen från smittspårningsappen lämnats över till flera myndigheter som inte har med smittspårning att göra.

Konstant övervakning av alla individers sociala kontakter är motsvarigheten till övervakningens kärnvapen. Man behöver vara försiktig med vad man önskar sig. I podcast-avsnittet som länkas nedan pratar vår vice partiledare och partisekreterare mer om övervakning och Coronaviruset.

De insatser som gjorts för att skapa svenska Corona-appar har inte heller imponerat.

Yttrandefrihet och digitala plattformar

En mer intressant replikväxling skedde dock mellan Jimmie Åkesson (SD) och Stefan Löfven (S). Det hela inleddes med ett uttalande från Åkesson:

”Jag läste att it-minister Ygeman uttalade sig så här i Dagens Nyheter: ”Din rätt att uttrycka din åsikt innebär inte en skyldighet för andra att sprida den.” Det är rimligt. I dag har vi dock en situation med digitala it-jättar som tar sig rätten att begränsa människors yttrandefrihet, stänga av människor som har misshagliga uppfattningar. Det handlar om medier i Sverige, det handlar om USA:s president och det handlar om en lång rad oppositionella, konservativa företrädare runt om i världen.

Vad har Stefan Löfven att säga om detta? Är det en rimlig ordning?”

Jimmie Åkesson

Åkesson ger en generellt korrekt problembeskrivning. Vi har en situation där människors tillgång till praktisk yttrandefrihet ligger i händerna på en liten grupp it-jättar, som ofta missbrukar denna makt. Åkesson verkar tro på den än så länge ogrundade idén att konservativa systematiskt och medvetet missgynnas mer än andra.

På den generella problembeskrivningen svarar Löfven:

”Herr talman! Jag delar statsrådets uppfattning. Bara för att man tycker en sak innebär inte det en ovillkorlig rätt att få någon annan att ge uttryck för den. Det måste man ta ansvar för, både man själv som individ och de här medierna.

Vi har under lång tid diskuterat det problem som vi har i sociala medier. Det som skulle vara, enligt mig i alla fall, en utmärkt möjlighet för människor att söka kontakt, sprida kunskap, ha dialoger och stärka demokratin blev någonting annat. Då måste vi göra någonting åt det.

Frågan är vilken slutsats man drar av detta. Jag menar att det behövs en reglering också av dessa medier. Vi måste kunna betrakta dem som exempelvis en papperstidning, där det finns någon som är ansvarig för innehållet. Det är den vägen vi ska gå. Jag ser inte framför mig att det är de stora ägarna till dessa plattformar som ska ha avgörandet, men vi måste ha en reglering så att vi stoppar det som vi nu ser har lett till vansinne i USA.”

Stefan Löfven

Löfven verkar tro att ingen är ansvarig för innehållet i sociala medier. Men där är han helt ute och cyklar: den som publicerar något är juridiskt ansvarig för det. Ifall jag uppmanar till terrorbrott på Facebook kan jag åtalas för det. Likaså med hot, hets mot folkgrupp eller upphovsrättsbrott. Att människor som begår denna typ av brott över internet inte hålls ansvariga är inte ett problem med lagstiftningen, utan med den Polismyndighet som inte klarar av att utreda och lagföra dessa brott.

Det andra anmärkningsvärda i Löfvens yttrande är att han verkar föreslå att mellanhänder på internet ska göras juridiskt ansvariga för vad deras användare publicerar.

I nuläget är det så att ehandelsdirektivet reglerar tre olika typer av digitala mellanhänder (”mere conduit”, ”caching” och ”hosting”) som förmedlar andras kommunikation utan att ha insyn i denna. Direktivet ger dessa mellanhänder immunitet från att åtalas för vad deras användare kommunicerar om, så länge de agerar mot olagligt material som rapporteras till dem.

Denna reglering är vad som möjliggjort allt från videoplattformar som YouTube till forum som Flashback. Allting på internet där du som vanlig användare har möjligheten att vara en aktiv deltagare grundar sig på denna åtalsimmunitet. Varför? För att ingen vill ta på sig ansvaret för vad helt okända människor kan få för sig att göra med plattformarna de använder. En enda persons agerande kan i en värld utan ehandelsdirektivet göra dig skyldig att betala miljarder i skadestånd för upphovsrättsintrång. Det säger sig självt att öppna plattformar inte kan existera utan denna typ av generella åtalsimmunitet.

Löfven vill inte ha öppna plattformar på internet; han föredrar klassisk enkelriktad massmedia där man reduceras till passiv konsument istället för aktiv deltagare.

Vad tycker då Åkesson i sin slutreplik?

Herr talman! Här är ytterligare ett exempel på verklighetsuppfattning och hur man betraktar de här sakerna. Jag köper inte Stefan Löfvens uppfattning att detta är jämförbart med en tidning. Sociala medier har i dag kommit att dominera det politiska samtalet, samhällsdebatten och valrörelser. De som äger dessa plattformar äger en grundläggande informationsinfrastruktur. Det är inte en tidning, utan de har en enorm makt.

I dag har vi alltså en situation där enskilda företag kan bestämma vad som ska sägas och vem som får säga saker, till exempel i en valkampanj. Jag har själv partivänner som på fullständigt obegripliga grunder har stängts av. Om det sker i exempelvis en valrörelse kan det ha en påverkan på valutgången.

Visst, jag är glad att Stefan Löfven säger att det här måste regleras. Jag är dock rädd, herr talman, att den reglering Stefan Löfven vill göra kommer att inskränka yttrandefriheten ytterligare. Det är inte det jag menar. Här måste vi städa upp. Här måste vi ställa krav på yttrandefrihet på de digitala it-oligarkerna.”

Jimmie Åkesson

Åkesson gör igen en hyfsat korrekt problembeskrivning; vi har fått digitala oligarker som har för mycket makt över vårt samhälle idag. Däremot får vi inget recept på vad som ska göras från Åkesson. I en debattartikel i DN har SD utvecklat vad de tänker: plattformar ska endast tillåtas moderera innehåll som domstol bedömt olagligt.

Det är ett befängt förslag. SD vill alltså förbjuda borttagandet av spam. Redan där har man gjort internet i princip oanvändbart.

Löfvens slutreplik blir lite mer konkret, men inte mycket.

Herr talman! Det är lite svårt att hänga med i Åkessons resonemang. Jag vet inte vad han egentligen vill ta ansvar för.

Jag menar att det också i de sociala medierna måste finnas någon gräns för vad man kan säga och hur man kan uttrycka sig. Det måste regleras på något sätt. Jag tycker inte heller att det är de stora ägarna som i slutänden ska reglera det. Nu diskuteras på EU-nivå dels en Digital Service Act, dels en Digital Market Act som ska se till att vi på EU-nivå på något vis kan reglera detta. Jag tycker att det är rimligt att göra det. Man måste få säga vad man vill, säger en del – ja, men inte i alla kanaler. Om man går ut på gatan och säger vad man vill är det en sak, men det kan inte vara en mänsklig rättighet att få häva ur sig vad som helst i de sociala medierna. Det är det som leder till den situation som vi nu har sett i USA. Vi har en liknande situation i Europa, och vi kan mycket väl ha den i Sverige. Det är dags att säga ifrån nu, en gång för alla! Det måste vara någon ordning också i de sociala medierna.”

Stefan Löfven

Länkar för den som är nyfiken på Digital Services Act respektive Digital Markets Act. Det är de två viktigaste lagarna som det arbetas med för internets framtid. Piratpartiet har publicerat ett policy paper för Digital Services Act förra året, innan kommissionen publicerade sitt lagförslag. Våra parlamentariker har arbetat mycket med frågan. För oss är de viktigaste delarna att bevara förutsättningarna för ett öppet internet och att stärka användarnas makt och integritet.

Reaktioner från en av Moderaternas EU-parlamentariker

M:s EU-parlamentariker Arba Kokalari reagerade på debatten i Europaportalen (https://www.europaportalen.se/2021/01/m-efter-s-tal-om-sociala-medier-lofven-gick-langt).

Tyvärr lider Kokalari av samma villfarelse som Löfven (och många andra) verkar lida av, nämligen tron att det som är olagligt offline inte är det online. Om något är brottsligt i den analoga världen är det också brottsligt i den digitala! Det är precis lika olagligt att hota någon över Twitter, som över cafébordet.

”Det jag gillar mest [med lagen om digitala tjänster] är att EU-kommissionen säger att det som är olagligt offline också ska bli det online. Alltså att om något är olagligt i vår fysiska värld så måste det också speglas på internet”

Arba Kokalari, EU-parlamentariker för Moderaterna

Däremot har Kokalari helt rätt i konsekvenserna av Löfvens förslag om att ta bort mellanhänders åtalsimmunitet:

”Jag reagerade rätt starkt på hans uttalande. Jag tycker inte att sociala plattformar ska betraktas som publicister eller på något sätt ta över den viktiga roll som traditionella medier har. Risken om man klassificerar sociala medier som publicister är att de går in och granskar, ändrar och filtrerar det innehåll som laddas upp av användare. Då inskränks yttrandefriheten. Så jag tycker att Stefan Löfven gick alldeles för långt”

Arba Kokalari, EU-parlamentariker för Moderaterna

Europaportalen skriver att ”Kokalari tycker inte att politiker ska styra över vilka åsikter som uttrycks på sociala medier eller vilken ton som används, så länge det är lagligt”. Det är lite oklart hur man ska tolka detta. En tolkning är att Kokalari håller med Åkesson om att bara olagliga yttranden ska få tas bort, vilket vore vansinne. En annan tolkning är att Kokalari vill begränsa sådant som TERREG, anti-terror-förordningen som ger myndigheter möjlighet att censurera enstaka material på internet. Kokalari var inte parlamentariker när TERREG röstades om i EU-parlamentet våren 2019, men hennes partikamrater röstade för TERREG. Moderaterna har också stöttat TERREG i riksdagen. Det ska alltså bli spännande att se hur Kokalari röstar när TERREG efter triloger återvänder för slutomröstning i parlamentet under våren.