Nyheter om: Nätpolitik

Skolplattformen, del 13: Upphovsrätt till API:er

Skolplattformen, del 13: Upphovsrätt till API:er

Vi har nu gått igenom vad reverse engineering är och hur förbudet mot kringgående av kopieringsskydd fungerar när det gäller datorprogram, samt varför det är relevant vid utförande av reverse engineering. Idag tittar vi närmare på den rättsliga striden mellan Oracle och Google, en decennielång rättssaga med konsekvenser för framtidens digitalisering. Vi tittar också på ett motsvarande fall i EU från 2012 och vad lagen egentligen säger om att återimplementera andras API:er utan tillstånd med hjälp av reverse engineering. …

Läs mer..»

Digital Services Act i EU-parlamentets utskott LIBE och JURI

Digital Services Act i EU-parlamentets utskott LIBE och JURI

Digital Services Act är ett lagförslag från EU-kommissionen. Det kommer påverka internets framtid i EU enormt och är en av de viktigaste politiska striderna på EU-nivå under mandatperioden 2019-2024. Under 2021 kommer EU-parlamentet att anta sin position inför förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. LIBE-utskottet har redan antagit en position och inom kort ska JURI-utskottet rösta om sin position. Vad handlar DSA om? Vad händer i utskotten? Vad händer efter att de röstat? Det svarar vi på i den här texten. …

Läs mer..»

Skolplattformen, del 0: Inledning

Skolplattformen, del 0: Inledning

Vid en första anblick är det lätt att anta att Skolplattformen främst är en angelägenhet för stockholmarna. Men Skolplattformen är inte ett märkligt undantag från en normalt välfungerande digitaliseringsprocess. Skolplattformen är tvärtom ett ovanligt tydligt exempel på hur dåligt digitaliseringen av Sverige fungerar. Soppan avslöjar inte bara dysfunktionella upphandlingsmetoder, slöseri med skattepengar och brist på förståelse för digitaliseringens möjligheter i Stockholm stad; den låter oss också tydligt visa hur digitaliseringen av Sverige borde se ut. …

Läs mer..»

Ny EU-lag gör det tillåtet att övervaka all privat digital kommunikation, framröstat av S, MP, L, C, KD, M och SD

Under sommaren har en ny EU-lag - kallad #ChatControl - vandrat igenom sina sista omröstningsinstitutioner och antagits av EU-parlamentet. Lagen ger leverantörer av privat kommunikation tillåtelse att övervaka vad människor säger till varandra. Det är en legalisering av något som flera sådana leverantörer sysslat med i flera år - bland annat Facebooks Messenger och Googles Gmail. Syftet är att göra det möjligt att upptäcka såväl barnpornografiskt material som försök till grooming. …

Läs mer..»

Österrike lägger fram förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet

Österrike har nu presenterat sitt förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet från 2019. Det finns tre intressanta detaljer i implementeringen, rörande långtgående krav på licensiering av innehåll på nätplattformar, tvång till kollektiva förhandlingar rörande länkskatten, och ett minimi-krav på hur stora uppladdningar ska vara för att uppladdningsfilter ska aktiveras. …

Läs mer..»

Utskott i EU-parlamentet åsidosätter digitala rättigheter för att komma åt illegal streaming av sport-evenemang

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) har röstat ja till ett förslag om ny regler kring illegal streaming av sport-evenemang. Förslaget är att plattformar (t.ex. Youtube, Facebook, med flera) måste ta bort illegala streams inom 30 minuter från att de mottar ett krav om detta. Särskilda "trusted flaggers" ska ha möjligheten att kräva att streams tas bort även om det är oklart ifall de är illegala eller inte. Domstolar ska inte blandas in alls enligt förslaget. som också innehåller en möjlighet för rättighetshavare att kräva att internetleverantörer blockerar vissa domäner utan att behöva gå via domstol. …

Läs mer..»

Bristen på transparens runt Polisens hemliga dataavläsning väcker frågor

För ett drygt år sedan fick Polisen möjlighet till att utöva hemlig dataavläsning. Det betyder att Polisen kan spionera på personer som är misstänkta för brott (och personer i deras omgivning!) genom att hacka deras telefoner och datorer. De har alltså möjligheten att bereda sig tillgång till allt som görs med telefonen/datorn, allt som finns lagrat på telefonen/datorn, och all information som telefonen/datorn har tillgång till. Det är troligen det mest integritetskränkande tvångsmedlet i Polisens repertoar. Nu har det visat sig att Polisen vill använda hemlig dataavläsning fem gånger oftare än utredningen som föregick lagen bedömde att man skulle ha behov av. Under det första året har Polisen begärt att få använda verktyget nära 500 gånger. Vi vet inte hur många gånger man fick rätt av domstol att faktiskt utföra hackingen. …

Läs mer..»