Så här skriver SVT idag:
Sverige ska utveckla digitala verktyg tillsammans med EU i kampen mot coronaviruset. Samtidigt har MSB inte gett upp hoppet om den app-satsning som fått hård kritik och nyligen pausades. Och avtalet med it-leverantören har inte sagts upp.
SVT
Nyheten att MSB fortfarande betalar leverantören för den app man utvecklat, som Folkhälsomyndigheten inte vill ha, är bara senaste fadäsen i en serie av pinsamheter gällande svensk digital corona-politik. I sin jakt på att ”göra någonting” skämmer ansvariga politiker ut sig.
En app som inte behövs
Vilken ände är bättre att börja i än med själva appen som MSB beställt? Syftet verkar ha varit att skapa en tjänst för att samla in svenskars eventuella symptom. Väldigt likt den app som Lunds universitet lanserade nyligen, alltså.
”När frågan nu drar ut på tiden ser vi en risk för fler privata initativ där det är oklart hur man hanterar data”.
MSB
Problemet är bara att Folkhälsomyndigheten alltså inte vill ha den app som MSB beställt och velat lansera. De anser att appen skulle vara kontraproduktiv. Ett av bråken har gällt att MSB velat kalla symptominsamlingsappen för ett ”test”, vilket FHM vänt sig mot, eftersom användandet av appen absolut inte hade utgjort ett test.
”Corona-appen” skulle ha lanserats för över en månad sedan – en digital tjänst där alla kan skriva in symtom som gör det möjligt för myndigheterna att kartlägga smittspridningen. MSB planerade både mass-sms, reklamfilmer och call-centers. Men i förra veckan pausades satsningen eftersom Folkhälsomyndigheten inte längre var intresserade.
SVT
MSB har alltså tagit fram en app för Folkhälsomyndigheten, som Folkhälsomyndigheten inte vill ha. Då kan man ju tro att det är slutet för MSB-appen, men nej. Projektet fortgår fortfarande…
Trots att appen inte behövs betalar MSB fortfarande för den
Och MSB har inte gett upp. Man har inte sagt upp avtalet med it-leverantören eftersom man ”fortsatt har en dialog med berörda myndigheter om nyttjandet av tjänsten. En dialog som vi avser ha avklarad i närtid.”
Det betalas alltså fortsatt ungefär tre kvarts miljon i månaden för den här appen, som Folkhälsomyndigheten inte vill ha, i hopp om att man ska kunna pracka på någon myndighet tekniken.
IT-leverantören Platform24 utvecklar bland annat chattverktyg åt sjukvården. Bolaget ingår i samma koncern som nätläkarbolaget Doktor24 och ägs av Investor och Apoteket AB.
När tjänsten är igång har de enligt avtalet rätt till en fast ersättning på 590 000 kronor i månaden plus 125 000 i månaden för teknisk dygnet runt-support och en rörlig ersättning per användare.
Digitaliseringsminister Anders Ygeman kommenterar detta med att man ”överskattat nyttan av verktyget” och att det ”visat sig att man få motsvarande data från andra källor”. Nu blir man nyfiken på varifrån de får denna andra data, och vilken data det rör sig om – lite transparens i detta hade inte skadat. Kanske syftar man på den data man får från Telia.
Appen tas fram utan öppen upphandling
Hur gick det då till när MSB tog fram appen? Man valde att frångå principen om öppen upphandling, och hänvisar till undantag i lagen för ärenden med ”synnerlig brådska”. Men med tanke på hur länge det här dragit ut på tiden (MSB började prata om en app i mars), och att appen alltså inte ens behövs, så är det en väldigt tveksam motivering.
I ett tidigt skede av utvecklingen erbjöd Doberman och Telia i samarbete en app gratis till MSB med syfte att kartlägga coronasmittan. MSB tackade nej.
Hur bra vore MSB:s app då?
Vi vet egentlingen inte, eftersom MSB inte publicerat koden eller de specifika målen med appen. Vi vet däremot att MSB fick skarp kritik från länsstyrelsernas dataskyddsexperter för bristande integritetsskydd. Bland annat för att MSB planerat att lagra insamlad hälsodata hos Amazon.
Vi vet också att Folkhälsomyndigheten kritiserade MSB för att det fortfarande 15 april, efter runt en månads utvecklingstid, var oklart hur enkätsvaren skulle hanteras, trots att själva kärnan i MSB:s app var att samla in enkätsvar om medborgarnas symptomläge.
Nu ska man alltså ”ta fram” en ”european tool box”
I ett inslag hos SVT berättar Anders Ygeman att man nu istället för MSB:s app ska ”ta fram” en ”european tool box”. Vad är då ”european tool box”? Det är en samling riktlinjer för digitala verktyg i kampen mot corona, särskilt smittspårningsappar (vilket alltså MSB:s app inte var, utan den var en symptomspårningsapp). EU tog fram den för runt en månad sedan, och den är inte någon app.
Du kan läsa mer om denna ”european tool box” på Marcel Kolajas blogg. I den läggs ett par bra principer för corona-appar faktiskt fram:
- De måste bygga på frivillighet.
- De måste bygga på principerna om fri och open source mjukvara.
- Personlig data måste skyddas med kryptering och andra verktyg.
- Användningen av apparna måste vara begränsade i tid.
Hur många av dem som MSB hade tänkt följa? Bra fråga. Förhoppningsvis alla. Men vad Ygeman menar är fortfarande oklart. Det finns ingen (publik) europeisk plan för en gemensam corona-app. Det närmaste initiativet på kartan är PEPP-PT, som började som ett projekt lett av flera olika europeiska forskare, men som haft stora problem med brist på transparens, centralisering och avhopp.
Dan Eliasson vill efterlikna andra nordiska länder
Dan Eliasson, generaldirektör för MSB, skriver i ett brev till Folkhälsomyndighetens generaldirektör:
”I nordiska grannländer nyttjas digitala lösningar för att interagera med medborgarna och bromsa smittan – det anser jag att Sverige också bör göra i högre grad.”
Dan Eliasson
Det är oklart exakt vad Dan Eliasson syftar på, men det här är ungefär vad so mhänder i våra nordiska grannländer.
Den 16 april lanserade Norge appen Smittestopp har runt 900 000 användare. Det är runt 15-16% av befolkningen – långt ifrån de 60% som modellerna kräver för effektiv smittspårning. Smittestopp fungerar genom att samla in platsdata – alltså var du är när, alltid – vilket utgör ett enormt integritetsintrång. Dessutom är inte gps-data tillräckligt precis för att kunna avgöra ifall man befunnit sig inom smittoavstånd från en infekterad person (gps-data har ungefär 15 meters precision, medan 2 meter är smittoavståndet). Den norska appen har också haft flera problem, källkoden är till exempel inte tillgänglig för oberoende granskning.
I Danmark har man pratat om att lansera något liknande Smittestopp, men verkar nu vara med-drivande bakom PEPP-PT.
I Finland pratar man om att ha en smittspårningsapp baserad på bluetooth-teknik på plats i juni. Den ska alltså fungera likt PEPP-PT, även om man gett vissa indikationer på att appen kanske ska vara decentraliserad, vilket då skulle mer likna DP-3T-initiativet och den API för smittspårning som Google/Apple planerar lansera.
Vilket av dessa länder är det Dan Eliasson vill imitera, och varför? Vad är det för app han vill ha egentligen?
Det verkar inte som att någon ansvarig i den här soppan kring MSB har så bra koll på corona-appar, deras fördelar och nackdelar eller vad som händer med de olika initiativen i Europa. Känslan är snarast att man vill ”göra något”, vad som helst, och gärna något digitalt, för det är häftigt. Vi behöver politiker som faktiskt förstår hur det digitala fungerar, inte för att utveckla nya system utan för att kunna sätta stopp för dessa IT-fiaskon som sker om och om igen.