Den informella "G6+1"-gruppen (EU:s fem folkrikaste länder [Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Polen], plus Storbritannien, plus USA) har för en månad sedan haft ett möte där de diskuterat "problemet" med end-to-end-kryptering. Troligen diskuterade man EU-kommissionens förslag om att tvinga digitala kommunikationstjänster att övervaka skickade meddelanden för att upptäcka sexuellt utnyttjande av barn. Enligt brittiska Home Office har ett avtal nåtts inom "G6+1"-gruppen om djupare samarbete, inte bara gällande att upptäcka sexuellt utnyttjande av barn, utan också terrorism, genom att motverka medborgarnas tillgång till effektiv kryptering av sin privata kommunikation. …
Läs mer..»
Kommissionens förslag till DSA riskerar att göra det möjligt för vem som helst att ta bort vad de vill från nätplattformar. …
Läs mer..»
På grund av den stora enigheten i EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter (LIBE) blir det ingen omröstning om censurlagen TERREG i parlamentets plenum. Om ett år träder TERREG i kraft, vilket då kommer medföra att myndigheter i alla EU-länder kommer kunna begära att innehåll tas bort från internet i hela EU, utan föregående rättslig prövning. I teorin kan det bli så att Viktor Orbán på egen hand kan begära att svenska nätanvändare får sina inlägg som kritiserar honom raderade från svenska plattformar, för att det i Ungern bedöms som ett hot mot rikets säkerhet. …
Läs mer..»
De senaste åren har Piratpartiet seglat upp som största utmanare till det styrande partiet ANO, lett av oligarken Andrej Babiš. Efter framgångar i regionvalen beslöt de tjeckiska piraternas medlemmar om att gå i valkoalition med partiet STAN (oberoende lokala politiker) och därmed göra anspråk på att leda regeringen i Tjeckien efter höstens val. Den senaste opinionsundersökningen visar att piraternas ledning över ANO kvarstår. …
Läs mer..»
Under våren har svensk polis bedrivit en tydlig lobbykampanj om att begränsa medborgarnas möjlighet till säker och effektiv kryptering av sin kommunikation. I flera debattartiklar har man hänvisat till den krypterade meddelandetjänsten EncroChat som tidigare var populär bland kriminella, och hur stort operationellt värde det innebar när man fick tillgång till meddelanden som skickats över tjänsten. Med missvisande språk har man fått det att låta som om det som hände med EncroChat var att man knäckte tjänstens kryptering och att man borde få större möjligheter att göra detta mer generellt, alternativt förbjuda effektiv kryptering genom krav på bakdörrar eller liknande. …
Läs mer..»
I vår samtid ger politiker från höger och vänster stöd till förslag om att göra det enklare för företag och myndigheter att ta bort yttranden från nätet. Det handlar om krav på uppladdningsfilter på alla plattformar (både gällande upphovsrätt och andra brott), möjlighet för myndigheter att kräva att material tas bort inom en timme, och mycket mera. Det gör att det är särskilt viktigt att studera den liknande infrastruktur som faktiskt redan finns på plats. …
Läs mer..»
Frankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna. …
Läs mer..»
Tyska Netzpolitik rapporterar att den spanska regeringen har föreslagit att Digital Services Act ska innehålla ett krav på att innehåll som tidigare bedömts vara illegalt och tagits bort ska förhindras från att åter laddas upp till plattformen i fråga. Det är alltså ett krav på att alla plattformar på nätet som tillåter individer att vara aktiva deltagare - genom att t.ex. skriva kommentarer, ladda upp videor eller sälja varor - också ska inrätta uppladdningsfilter som kollar ifall användarnas aktivitet matchar tidigare illegalt innehåll. …
Läs mer..»
I en granskning som Dagens Nyheter gjort avslöjas att internetleverantören Telia felaktigt lämnat ut 55 av sina kunders personuppgifter till advokatfirman NEXT Advokater, ett så kallat upphovsrättstroll. En av landets största operatörer har alltså lämnat ut personuppgifter till ett upphovsrättstroll helt på eget bevåg, i strid med domstolens beslut. De har därmed bidragit till systematisk utpressning av sina egna kunder, utan att ens tillstymmelsen till misstanke om något faktiskt brott finns. Piratpartiet har många gånger tidigare beskrivit hur detta går till och varför denna utpressning är ett problem. Ipred-lagen leder till att tiotusentals oskyldiga svenskar varje år utpressas av upphovsrättstroll. Det är en skandal. …
Läs mer..»
I jakt på barnpornografi och grooming har EU-kommissionen lagt fram en plan om att massövervaka all privat digital kommunikation. Automatiska filter ska upptäcka misstänkt innehåll och vidarebefordra den till polis och/eller andra organisationer som arbetar med barnpornografi (t.ex. NCMEC). Första steget i planen är att tillåta den som tillhandahålla email eller chatt-tjänster att utföra denna typ av övervakning. Andra steget är att införa lagkrav på att alla sådana tjänster ska utföra massövervakning av privat kommunikation. Ninon Colneric, doktor i juridik och tidigare domare i EU-domstolen har gjort en grundlig genomgång av planen. Hennes slutsats är att massövervakning av privat kommunikation är ett solklart brott mot EU-medborgares grundläggande rättigheter till privatliv, dataskydd och yttrandefrihet. …
Läs mer..»
