Utbildning

  • Läraren stärks i sin professionella roll
  • Skolutveckling ges starkare forskningsanknytning
  • Skolans resurstilldelning står i relation till ansvar och behov
  • Elevers rätt till stöd, hälsa och medbestämmande stärks

Samhället utvecklas allt snabbare, samtidigt så har skolans form stått still de senaste hundra åren. Det är något som vi börjar se effekterna utav idag. Vi har samtidigt ett stort problem med att lärare har svårt att hinna med att utbilda samtidigt som många väljer att byta karriär på grund av den press som finns runt en betygsskola. Skolan behöver fundamentala förändringar för att fungera i framtiden, de två första är att sätta kunskap och elevens inlärning i fokus samt att tänka om gällande när i livets gång som vi utbildar oss.

Läs mer

Graduation Cap

Utbildning

Samhället utvecklas allt snabbare, samtidigt så har skolans form stått still de senaste hundra åren. Det är något som vi börjar se effekterna utav idag. Vi har samtidigt ett stort problem med att lärare har svårt att hinna med att utbilda samtidigt som många väljer att byta karriär på grund av den press som finns runt en betygsskola. Skolan behöver fundamentala förändringar för att fungera i framtiden, de två första är att sätta kunskap och elevens inlärning i fokus, samt att tänka om gällande när i livets gång som vi utbildar oss.

Överblick – Piratpartiet vill att:

  • Läraren stärks i sin professionella roll
  • Skolutveckling ges starkare forskningsanknytning
  • En öppenhetsnorm genomsyrar utbildningssystemet
  • Kunskapsmätning och -utvärdering reformeras för att mer effektivt fylla sina syften
  • Elever utvecklar nyckelkompetenser för ett kunskapssamhälle
  • Skolans resurstilldelning står i relation till ansvar och behov
  • Elevers rätt till stöd, hälsa och medbestämmande stärks
  • Individen ges bättre möjligheter att lära genom hela livet
  • Varje individ har rätt till undervisning av god kvalité. Vi förespråkar ett kostnadsfritt utbildningssystem, från grundskola till forskarutbildning. Kostnadsfri tillgång till kunskap och utbildning är en förutsättning för frihet samt ekonomisk och social utveckling.

    I ett fritt och demokratiskt samhälle är det nödvändigt att individen har möjlighet att delta i samhällslivet. Därför måste det vara av högsta prioritet att skapa institutionellt stöd för individen att utvecklas till en mogen, kritiskt tänkande och i samhället delaktig person.

    Nya undervisningsmetoder och utbildningsmaterial är nödvändiga för att anpassa utbildningssystemet till kunskapssamhällets behov. Elever och studenter behöver utbildas till kompetenta och informationsteknologiskt kunniga medborgare, eftersom digitalt utanförskap är vägen till ett ekonomiskt och socialt fattigt samhälle.

    Vi förespråkar en öppenhetsnorm genom hela utbildningssystemet, där tillgång till kunskap, läromedel och forskning under öppna licenser är standard, och där digitala verktyg för undervisning och organisation utvecklas under öppen källkod. Samarbete mellan lärare, skolor och akademi ska uppmuntras och utvecklas.

    För att skolan ska kunna utvecklas i takt med att samhället förändras måste vi skapa förutsättningar för de som har kompetensen att kunna driva utvecklingen. Därför förespråkar vi starkare forskningsanknytning, minskad politisk detaljstyrning och byråkratiska hinder, samt bättre förhållanden för lärare och skolledare att leda utvecklingen av skolan för kunskapssamhället.

  • Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka elevers kunskapsutveckling. Bra lärare är ämneskunniga, tydliga, genomför välplanerad undervisning och skapar respektfulla relationer med eleverna. Vi behöver skapa förutsättningar för fler skickliga lärare, genom att förbättra lärares arbetsmiljö och kompetensutveckling. På så sätt kan vi stärka de lärare som är i yrket idag, och öka yrkets attraktivitet för kommande generationer studenter och de utbildade lärare som lämnat yrket.

    Vi förespråkar minskad centraliserad politisk styrning, att beslut i högre grad tas av de som direkt berörs. I fallet skolan innebär det en starkare tilltro till och därför större frihet för lärare och rektorer att forma undervisning och skolans organisation.

    Därför vill vi:

    §1 Skapa tydligare meritbaserade professionsprogram för lärare där progression har tydlig anknytning till ämnesfördjupning, didaktisk fördjupning, skolutvecklande arbete eller andra relevanta meriter;

    §2 Säkerställa att lärare har tid för och tillgång till kontinuerlig, högkvalitativ och relevant fortbildning;

    §3 Säkerställa att förändringar i läroplan även åtföljs av strategier för lärarfortbildning;

    §4 Se över lärarutbildningen och säkerställa att den förbereder lärare väl för den praktiska verklighet de möter i skolan;

    §5 Förbättra utbildningen i informationsteknologi i undervisningen på lärarutbildningarna och lärarfortbildningar;

    §6 Minska byråkrati och frigöra tid för lärare att planera, genomföra och utveckla sin undervisning;

    §7 Stärka erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lärare inom kommunen, nationellt samt med lärare i hela EU genom exempelvis lärarutbyten och gästlärarskap.

  • Sverige har sedan länge rört sig mot ett kunskapssamhälle, vilket innebär att kunskap eller information utgör det största värdet i samhället. Det är kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden och som möjliggör deltagande i samhället. Det ger skolan nya mål och ett behov av att förändra hur man ser på lärande – vi är inte färdiglärda när vi går ut skolan, utan i skolan bygger vi en bas för att kunna lära genom hela livet och vara aktiva deltagare i samhället.

    Teknik är inte bara verktyg utan för också med sig nya möjligheter att organisera undervisning och skola. Politiken behöver skapa förutsättningar för forskare och lärare att utforska och utveckla dessa möjligheter.

    Idag lämnar lärare sin grundutbildning och ser i det flesta fall aldrig tillbaka mot akademin, och stora delar av pedagogisk forskning är teoretisk. Piratpartiet vill skapa en betydligt starkare koppling mellan akademi och skola, och stärka samarbeten kring skolutveckling mellan olika aktörer, så att nya modeller, metoder och verktyg kan utvecklas som svarar mot skolans verkliga behov i kunskapssamhället.

    Därför vill vi:

    §8 Att försök med övningsskolor utvecklas och utvidgas. Syftet med dessa bör vara att förbättra lärarutbildningens och lärarfortbildningens anknytning till skolans praktiska verklighet och dess utmaningar, att bedriva praktiknära akademisk forskning och kontinuerlig utvärdering av nya modeller för undervisning och organisation av skolan, samt att fungera som samarbetsnav för skolutveckling i hela landet. Namnbyte till forskningsskolor eller universitetsskolor (jfr universitetssjukhus);

    §9 Genomföra och utvärdera försök med alternativa sätt att organisera skola med större flexibilitet vad gäller exempelvis studietakt, klassindelning, timplaner och skolmiljö, med målet att finna modeller där elevers olika potential kan tas till vara på ett bättre sätt;

    §10 Stimulera samarbete mellan skola-akademi-näringsliv-civilsamhälle så att digital teknik för skolan utvecklas i samspel med skola, lärare och elever för att lösa skolans verkliga problem.

  • Historiskt har kunskap varit ett privilegium som tillhört ett fåtal, inlåst bakom ekonomiska, juridiska och fysiska hinder. Digital teknik gör att vi idag kan kopiera och dela kunskap och kultur helt gratis; det finns ingen produktionskostnad för en digital bok när den väl är skriven, och vetenskapliga resultat kostar inget att dela. De hinder som ställts upp – upphovsrätt, patent – är artificiella. För oss pirater är det självklart att kunskap är en allmänning, något som vi äger gemensamt, för allas bästa. När kunskap är fri ökar innovation och utveckling och demokratin stärks när information finns tillgänglig för alla.

    Utbildning är kärnan i ett kunskapssamhälle och vi förespråkar ett tydligt undantag i upphovsrättslagen för användning av upphovsrättsskyddat material i utbildningssyfte. Vi vill också ge stöd, plattformar och möjligheter för lärare och läromedelsskapare att publicera utbildningsmaterial under öppna licenser, för att tillgängliggöra kunskap både för andra lärare och för elever genom hela utbildningssystemet, och minska skolans kostnader.

    Med fri och öppen mjukvara ökar möjligheterna till samarbete mellan lärosäten, skolor och kommuner. Man bryter beroendet av dyra IT-jättar och inlåsningen i deras system, och kan istället bygga vidare på och bygga komplement till varandras system så att man slipper uppfinna hjulet igen, och man minskar drastiskt kostnaderna för underhåll och support.

    Därför vill vi:

    §11 Arbeta för att stimulera en öppenhetsnorm genom hela utbildningssystemet från förskola till högskola, där vi skapar och delar kunskap med varandra, för både individens och det gemensammas bästa;

    §12 Uppmuntra och underlätta skapande och delning av öppet licensierade läromedel och undervisningsmaterial;

    §13 Undanta utbildningsinstitutioner från upphovsrättsbegränsningar vad gäller att visa videomaterial, kopiering mm., exempelvis i linje med hur regeln om “fair use” gör detta i USA;

    §14 Att offentlig sektor strävar efter att alltid använda sig av öppen mjukvara i stora IT-lösningar;

    §15 Att staten sätter upp en molntjänst under egen kontroll och gör denna tillgänglig för bland annat skolor och myndigheter, för att undvika inlåsningseffekter och bryta beroendet av lösningar från amerikanska eller andra IT-företag som ej är förenliga med europeisk lagstiftning;

    §16 Sträva efter högsta möjliga nivå av transparens i all offentligt finansierad verksamhet oavsett huvudman;

    §17 Skapa förutsättningar för enkel spridning av framgångsrika utbildnings-och undervisningsmodeller mellan skolor inom och mellan kommuner, samt mellan landets lärosäten;

    §18 Att lärarundantaget ersätts med en princip om att det inte går att ta patent på offentligt finansierade forskningsresultat.

  • Bedömning av individens kunskaper likväl som utvärdering av skolor och skolsystemet behöver ske med metoder som skapar rätt incitament och uppfyller sina syften.

    Betyg förväntas idag uppfylla fyra syften:

    1. som urvalsgrund till gymnasium eller högskola,
    2. som återkoppling till elev och förälder om elevens lärande,
    3. som grund för utvärdering av skolor, lärare eller skolsystemet,
    4. som motivation för eleven.

    Problemet är att betyg inte fungerar särskilt väl för dessa syften. Som återkoppling är betyg otillräckligt, som grund för utvärdering skapar det felaktiga incitament, och det finns gott om forskningsstöd som visar att betyg sänker motivation för alla utom de allra högst presterande eleverna. Betyg som urvalsgrund har visserligen visats korrelera bättre med prestation på högskolan än högskoleprovets urval, men även här finns fler möjligheter.

    Kunskapsmätning för individen, samt utvärdering av skolor och utbildningssystemet, bör ske med rättssäkra och effektiva metoder som skapar incitament för just kunskapsutveckling för individen och kontinuerlig förbättring av skolans organisation och undervisning.

    Därför vill vi:

    §19 Utreda hur betyg på sikt kan ersättas av metoder för bedömning av individen som bättre fyller sitt syfte, och som även är kompatibelt med internationella standarder;

    §20 Skifta fokus till mer kontinuerlig, formativ återkoppling till elever för deras lärande;

    §21 Utreda införande av alternativa metoder för antagning till gymnasium och högskola, exempelvis öppen antagning alternativt utbildnings- eller ämnesspecifik antagning, som ersättning för betyg som urvalsgrund;

    §22 Tillgängliggöra en nationell, digital plattform under öppen källkod för kunskapsbedömning inom samtliga ämnen (inklusive, men ej begränsat till, nationella prov);

    §23 Att nationella provens frekvens minskar till att genomföras som stickprov, och att dessa rättas centralt;

    §24 Så länge vi har betyg, minska omfattningen av och förtydliga kunskapskraven;

    §25 Att kunskapskrav som syftar till att bedöma färdigheter som utvecklas i ett senare stadium av hjärnans utveckling tas bort från läroplanens kunskapskrav för årskurs 6 och vid behov även för årskurs 9.

  • Utbildningssystemet ska ge alla medborgare de grundläggande kompetenser som behövs för att leva självständigt i kunskapssamhället. Dagens mediekultur kräver exempelvis kunskap i allt från medieproduktion och informationssökning till kännedom om mediepåverkan och digitalt välmående. Genom utbildning kan vi förbättra människors motståndskraft mot propaganda och psykologisk manipulation vilket är nödvändigt för ett demokratiskt samhälle.

    Därför vill vi:

    §26 Inkludera grundläggande kompetenser för kunskapssamhället i läroplanen, förutom läskunnighet bland annat juridisk grund, digital säkerhet, grundläggande finansiell läskunnighet och mediefostran;

    §27 Underlätta för samverkan mellan skola, akademi och civilsamhälle, med målet att stärka utbildning i grundläggande kompetenser för kunskapssamhället, och arbeta för att stärka civilsamhälle och forskning inom dessa områden.

  • Det är ett misstag att tro att effektivisering sker automatiskt för att utgifter ökar, utan att täcka det med motsvarande resurser. Att högskolors ersättningsbelopp inte räknas upp i takt med inflationen utgör kontinuerliga, osynliga nedskärningar i det svenska kunskapssamhället.

    En kommun måste ha förutsättningar att planera och verka på ett smart sätt. Resursslöseri ska minimeras och pengar ska användas där de gör nytta för medborgarna. Skolan är en stor utgiftspost och det är viktigt att budgeten används för att skapa goda förutsättningar för alla elever i kommunen.

    Därför vill vi:

    §28 Att produktivitetsavdraget för högre utbildning och forskning slopas;

    §29 Att resursfördelning till skolor sker i relation till skolans elevsammansättning, samt i relation till de olika ansvar som ligger på kommunala respektive fristående skolor. Detta för att säkerställa att det finns möjlighet att ge elever i behov av särskilt stöd den hjälp de har rätt till enligt skollagen. Med dagens finansieringssystem kan det ske genom en viktad skolpeng.

  • Alla elever har sina olika styrkor och svagheter. Många utvecklar psykisk ohälsa under skolgången, ibland till följd av stress och prestationsångest, ibland till följd av svårigheter som leder till att man förlorar tron på sina förmågor väldigt tidigt. Många högpresterande elever hamnar snett i systemen för att de inte tillåts utmanas och utvecklas i sin egen takt, när de egentligen har enorm potential. Förutom att det borde vara alla barns rätt att få må bra och ses för den man är, så är det dessutom positivt med mångfald i ett kunskapssamhälle. Idag behöver vi specialister, nytänkare, kreativa och sociala individer. Men allt detta kan inte finnas i samma person, utan individer måste tillåtas att utveckla olika specialiteter. För att ta till vara på varje individs potential behövs förutom skickliga lärare också tillgång till stöd samt flexibilitet i systemen, så att eleven känner handlingskraft att påverka sin framtid.

    Stöd behöver komma tidigt. Ökade resurser i tidiga årskurser kommer inte bara leda till minskade utgifter i senare årskurser, utan även till starkare kunskapsutveckling och förbättrad mental hälsa hos elever, och till en mer positiv inställning till lärande.

    Därför vill vi:

    §30 Att elever med särskilda behov ges tidigt stöd. Redan efter första terminen i det första skolåret bör man utvärdera läskunnighet och ge stöd omgående för att säkerställa att alla elever når tillräcklig nivå av läskunnighet till nästa årskurs. Även kontroll för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter bör göras tidigt för att ge dessa elever chans att utveckla effektiva strategier. Ändringar i skollagen räcker inte utan behöver åtföljas av en strategi för implementering och tilldelning av resurser;

    §31 Att vidare möjligheter ges till kunskapsprövning med syfte att låta elever ta sig snabbare genom grund- och gymnasieutbildning, för de som vill och har kapacitet;

    §32 Att man i digitaliseringen av utbildningsväsendet arbetar för att skapa IT-lösningar som är interoperabla, där exempelvis kunskaper kan registreras och av eleven tas med mellan skolor, skolformer osv. för att skapa sömlösa övergångar mellan olika utbildnings- och samhällsinstitutioner, förenkla administration och ge eleven tydligare översikt över sin kunskapsutveckling;

    §33 Att privacy by design och hänsyn till elevers integritet är centrala krav vid utveckling, inköp och användning av digitala lösningar för skolan;

    §34 Att möjligheten till hemundervisning återinförs under krav på kontinuerlig kontakt med legitimerade lärare och skolhälsovård för att säkerställa att elevens kunskapsutveckling och hälsa inte påverkas negativt.

  • Livslångt lärande är nödvändigt för dagens och framtidens arbetsmarknad, vars kunskapsbehov snabbt förändras. Synen på utbildning och lärande behöver ändras från att vara något man ägnar sig åt huvudsakligen i början av livet till att bli något som följer en parallellt genom hela livet. Man måste kunna röra sig mellan utbildning, arbete och fritid mer dynamiskt. Ingen ska hindras i sin utveckling på grund av eventuella misstag i tonåren, utan det ska finnas utrymme att utbilda sig genom hela livet.

    Idag lär vi oss inte bara inom de traditionella utbildningsinstitutionerna eller programmen, utan genom öppna kurser på nätet, egna studier och genom arbete. Vi har en stor rörelse av människor och kompetens mellan länder och många möjliga specialiseringar utanför traditionella yrkeskategorier. För individen och samhällets skull behöver vi stimulera och underlätta alla typer av lärande, och också möjliggöra och kvalitetssäkra kunskapsvalidering.

    Uppdraget för innovationskontoren vid de svenska lärosätena är att se till att forskning och utveckling vid lärosätena kommer till nytta i omvärlden. I nuläget består deras verksamhet av att hjälpa forskare säkra idémonopol på offentligt finansierad forskning, vilket är raka motsatsen till att låta forskningen göra nytta.

    Därför vill vi:

    §33 Att uppdragsutbildning och öppna digitala kurser (så kallade MOOC:ar) ska täckas av kvalitetssäkringssystemet;

    §35 Utreda lärosätens roll i rättssäker examination av uppdragsutbildning och öppna digitala kurser och dessa utbildningars relation till andra utbildningsformer;

    §36 Utreda hur validering av reell kompetens kan ske i högre utsträckning och underlätta översättning av utländska examina;

    §37 Införa rätt till deltid för att studera;

    §38 Att innovationskontoren vid svenska lärosäten inte ska låsa in offentligt finansierad forskning bakom idémonopol som patent, utan arbeta för att den nyttiggörs på andra sätt;

    §39 Att satsningarna på innovationskontor på högskolorna även ska vända sig till alumner, för att stimulera till innovation och företagande genom livet och stärka företagare med den kompetens och kunskap som finns vid våra högskolor;

    §40 Att högskolan inte ska få uppdrag att öka antagningen på program med svagt söktryck.

Piratpolitik från A till Ö
Arbetsmarknad
  • Sverige inför basinkomst
  • Grunden för skattesystemet utreds
  • Gig-arbete regleras utifrån de särskilda villkor som plattformsförmedlat arbete innebär

Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Det skapar enorma möjligheter men tvingar oss att tänka i andra banor än 1800- och 1900-talets. Fokus måste ligga på kunskap och värdeskapande, oavsett om det sker som traditionellt lönearbete eller icke-monetärt kollaborativt arbete. Skattesystemet behöver förändras i grunden, och bidragssystemen till dem som inte arbetar tillräckligt eller alls förenklas, så att alla är garanterade en grundläggande försörjning utan förnedrande utfrågningar eller krav.

Läs mer

Demokratipolitik
  • Skyddet för grundlagarna stärks
  • Valsystemet reformeras och demokratiseras
  • Möjligheterna för direktdemokratiska förfaranden utvidgas
  • Offentlighetsprincipen förstärks

Demokratins befintliga verktyg behöver förstärkas och kompletteras. För att försäkra att de beslut som tas är representativa för folket kräver det en politik som ämnar att stärka samhällsengagemanget. Vi står inför ett flertal utmaningar och problem som måste lösas på demokratisk grund. För att hindra korruption och en auktoritär samhällsutveckling behöver vi en revitaliserad offentlighetsprincip, samt ett utökat medborgerligt inflytande. Genom dessa och ett flertal åtgärder kan vi reformera och demokratisera Sverige.

Läs mer

Drogpolitik
  • All form av drogbruk avkriminaliseras
  • Personer med problematiskt bruk får vård istället för att straffas
  • Marknaden för cannabis regleras i syfte att begränsa tillgängligheten och gynna samhällsekonomin
  • Polisens begränsade resurser omprioriteras från ringa narkotikabrott till brott med offer

Sveriges drogpolitik behöver humaniseras. Nolltoleransen mot narkotika har gett oss ett av västvärldens högsta narkotikarelaterade dödstal. Idag straffas drogbrukare istället för att få hjälp. I grunden bygger politiken på värderingen att det är bättre att en drogbrukare dör än att personen får hjälp att leva med eller ta sig ur sitt problematiska bruk. Vi vill lägga om politiken mot skademinimering och reglering av de droger som är minst lika skadliga som alkohol och tobak.

Läs mer

Ekonomi
  • Företagspolitiken görs mer human och främjar små- och mikroföretagare, innovationsföretag och forskning
  • Ekonomin är resilient och tar ansvar för framtida generationer, samt inkluderar externaliteter och systemtjänster istället för att ignorera dem
  • Individen ska ha agens över sin egen ekonomi, sin livsstil och sin tillvaro
  • Data, information och kunskap betraktas som integrerade delar av ekonomin

Piratpartiet vill ersätta arbetslöshetsersättning och kommuners ekonomiska bistånd med ett generellt ekonomiskt stöd. Vi vill ändra skatte- och andra regler som missgynnar småföretag. Det behövs en ekonomisk politik som fokuserar på att skapa värde i samhället, inte på att arbeta så många timmar som möjligt eller låta så mycket pengar som möjligt cirkulera.

Läs mer

EU-politik
  • EU blir mer transparent i både beslutsfattande och ekonomiska bidrag
  • EU-parlamentet får en stärkt roll i lagstiftningsprocessen
  • Ministerrådet avskaffas och ersätts med direktvalda senatorer
  • Svensk EU-politik inom ministerrådet blir mer demokratisk och transparent

Europeiska Unionens syfte ska vara att göra det enkelt att knyta kontakter och sprida kunskap och idéer inom Europa såväl som med resten av världen. EU ska arbeta för ett fritt och effektivt internet, fri rörlighet och mänskliga rättigheter. Vi vill reformera unionens sätt att arbeta, så att insynen ökar och mer av beslutsfattandet ligger i de folkvalda EU-parlamentarikernas händer. EU-domstolens roll ska stärkas.

Läs mer

Försvar
  • Två procent av försvarsbudgeten läggs på forskning
  • Sverige arbetar för en internationell konvention mot autonoma stridsrobotar
  • Samarbetet med frivilligorganisationer stärks
  • Sverige arbetar för en internationell konvention mot att använda cybervapen mot civila mål

Sverige behöver försvar mot yttre hot, men det kräver inte bara flygplan och kanoner utan också ett mycket bättre cyberförsvar än vi har idag. Vi vill arbeta för internationella konventioner som reglerar cyberkrigföring, och begränsar de skador som sådan kan tillfoga civila. Vi anser att frivilligorganisationer ska spela en viktig roll i försvaret.

Läs mer

Förvaltningspolitik
  • Utnämningar av generaldirektörer förankras i riksdagen
  • En förvaltningsutbildning skapas
  • Ett års praktisk erfarenhet inom samma eller liknande verksamhet krävs för att vara chef på myndighet
  • Finansieringen av förvaltningen återgår till anslagsmodellen

Förvaltningspolitik handlar om utformningen av de administrativa strukturer som ska omvandla beslutad politik till verklighet. Flera av Sveriges politiska problem kan åtminstone delvis förklaras med en förvaltning som inte möter förväntningarna som rättmätigt ställs på den. För att stärka förvaltningen och dess effektivitet föreslår Piratpartiet flera åtgärder på det förvaltningspolitiska området. Vi tror att förvaltningens ledning är en viktig pusselbit i att förklara dess problem, och presenterar därför flera förslag på hur den bör förändras för att stärka förvaltningens kompetens och ledningens verksamhetsanknytning.

Läs mer

Integritetspolitik
  • Personnumret reformeras
  • Minimera samkörning av register mellan myndigheter
  • Minimera den personliga information som samlas in av myndigheter
  • Statlig e-legitimation som inte är beroende av enskilda privata aktörer används

Piratpartiet vill hejda massövervakningen. Övervakning ska bara få ske vid befogade konkreta misstankar mot särskilda personer. Det behövs en informations­samtyckeslag, som förbjuder att information lämnas vidare utan samtycke från den det handlar om. Myndigheter måste begränsa mängden data som lagras, och personnumren avskaffas.

Läs mer

Kultur
  • Upphovsrätten reformeras för att gynna skapande och spridning av kultur
  • Modellen med utlåning av e-böcker på bibliotek reformeras
  • Skattefinansierad kultur ska vara allmänt tillgänglig
  • Kommuner ska tillhandahålla skaparplatser i form av delade verkstäder för alla former av skapande

Vår kultur blir i allt större utsträckning digital. Våra möjligheter att skapa, dela och utveckla konst skulle kunna vara oändliga. För att tillgodose det nya kulturlandskapets behov måste vi jämna ut spelplanen så alla aktörer har lika goda förutsättningar att delta i kulturen. Vi vill att konst, kultur och kunskap ska vara tillgängligt för alla. Vi vill att remixing ska vara ett konstutövande som inte hindras av upphovsrätt. Vi vill att konst och kunskap ska vara lika självklara och lika tillgängliga som att låna en bok på biblioteket.

Läs mer

Migration
  • Bedömning av asylskäl separeras från beslut om uppehållstillstånd
  • Asylsökande med särskilda förutsättningar för integration i Sverige eller med ett skyddsbehov som särskilt tillfredsställts i Sverige prioriteras
  • Flyktingar som begår allvarliga brott utvisas

Sverige har inte möjlighet att hjälpa alla flyktingar i världen, därför måste vi prioritera vilka vi ska hjälpa. Idag utförs en stor del av prioriteringen genom att asyl bara kan sökas på plats i Sverige. Eftersom syftet med asylinvandring är att visa solidaritet med människor som inte har något annat val än att fly är det av högsta vikt att de människor som är mest utsatta och som har minst chans att överleva vid utvisning, är de som ska prioriteras, snarare än de som har förmåga att ta sig till Sverige.

Läs mer

Miljöpolitik
  • Beslut rörande miljöfrågor ska vara evidensbaserade
  • Innovation av miljövänliga tekniker främjas
  • Energiproduktionen ska i huvudsak vara fossilfri och bestå av en blandning energikällor, inklusive dagens kärnkraft
  • Stöd möjligheterna till egenproducerad el via solceller, solfångare, jord- och bergvärme, mindre vindturbiner, med mera

Den enkelspåriga politiska debatten om aktuella miljöhänseenden är ett nederlag för hela jordklotet och har potential att få allvarliga konsekvenser. Klimatkrisen är uppenbar och absolut inte sekundär, men miljökrisen kan inte reduceras till klimatkrisen. Kollapsen av biologisk mångfald beror i dagsläget mer på förstörelsen av livsmiljöer och den allmänna föroreningen av ekosystem än på den globala uppvärmningen.

Läs mer

Nätpolitik
  • Nätneutraliteten värnas
  • Datalagringslagen rivs upp
  • Geoblockering förbjuds inom EU
  • Kringgående av DRM-skydd legaliseras

Piratpartiet kämpar för ett fritt internet, tillgängligt för alla. Bara så kan internet vara en kraft för frihet och demokrati, som ger alla möjlighet att göra sin röst hörd, och formulera, dela och utveckla tankar och idéer. Men det fria internet är hotat. Vi tar kampen för nätneutralitet, för dataskydd och mot datalagring, geoblockering och DRM.

Läs mer

Rättssäkerhet
  • Polisens styrning förändras för att motverka prioritering av “lättlösta” brott
  • Administrativa arbetsuppgifter överförs från poliser till civil personal
  • En fristående myndighet införs med uppgift att granska klagomål mot polis eller åklagare
  • Tjänstemannaansvar införs

Likhet inför lagen är ett av demokratins fundament. Samtidigt är det viktigt att poliser och åklagare granskas så att övergrepp undviks och de som sker bestraffas. Vi vill därför att en fristående myndighet ska granska anmälningar mot poliser och åklagare. Tjänstemannaansvaret ska återinföras. Brott med offer ska prioriteras före andra brott.

Läs mer

Sexualpolitik
  • Alla ingrepp inom reproduktiv-, sexual- och transmedicin beslutas av individen i samråd med dennes läkare
  • "Informed consent"-modell införs i transvården
  • Juridiskt erkännande av flersamma relationer möjliggörs
  • Sexarbete avkriminaliseras

Piratpartiet anser att den kroppsliga autonomin, särskilt när det gäller köns- och sexrelaterade aspekter, är en av de mest grundläggande rättigheterna, och vi tycker därför att inskränkningar i denna rättighet måste reserveras för fall där det finns synnerliga skäl som talar emot individens kapacitet att ge informerat samtycke.

Läs mer

Utbildning
  • Läraren stärks i sin professionella roll
  • Skolutveckling ges starkare forskningsanknytning
  • Skolans resurstilldelning står i relation till ansvar och behov
  • Elevers rätt till stöd, hälsa och medbestämmande stärks

Samhället utvecklas allt snabbare, samtidigt så har skolans form stått still de senaste hundra åren. Det är något som vi börjar se effekterna utav idag. Vi har samtidigt ett stort problem med att lärare har svårt att hinna med att utbilda samtidigt som många väljer att byta karriär på grund av den press som finns runt en betygsskola. Skolan behöver fundamentala förändringar för att fungera i framtiden, de två första är att sätta kunskap och elevens inlärning i fokus samt att tänka om gällande när i livets gång som vi utbildar oss.

Läs mer

Vård
  • Psykisk och somatisk hälsa jämställs
  • Kompetenssatsning på skadligt drogbruk, beroendevård och psykisk samsjuklighet
  • Forskningsmedel fördelas efter sjukdomars prevalens och efter status på befintlig kunskap på området
  • Det skjuts till extra forskningsmedel till stamcellsforskning och precisionsmedicin

Vi vill ha en jämlik vård – oavsett om man bor i stad eller på land – och en mångfald av olika vårdgivare. Vården ska vara evidensbaserad och systemen förbättras för att föra in ny kunskap och ny teknik in i vården. Behandlingen av psykisk ohälsa måste prioriteras högre, och samtalsterapi ska erbjudas. Det är mycket viktigt att stärka respekten för patienternas integritet. Man ska i normalfallet själv få bestämma vem som ska få se ens journaler, och vid nödöppningar ska man informeras i efterhand.

Läs mer

Sök efter...