Drogpolitik

Drogpolitiskt program

Överblick – Piratpartiet vill att:

  • All form av drogbruk avkriminaliseras
  • Personer med problematiskt bruk får vård istället för att straffas
  • Marknaden för cannabis regleras i syfte att begränsa tillgängligheten och gynna samhällsekonomin
  • Polisens begränsade resurser omprioriteras från ringa narkotikabrott till brott med offer

Inledning – En medmänsklig drogpolitik

Idag flödar olagliga droger fritt på den illegala marknaden, vars lukrativa andelar göder kriminella aktörer till den grad att dödligt våld blivit vardag i Sverige. Det bäddar för hänsynslös opportunism med onödiga skador och dödsfall till följd bland såväl brukare som andra medborgare. Piratpartiet vill reglera hanteringen av droger och vända fokus från straff till vård. Den repressiva narkotikapolitiken har nått en återvändsgränd.

Sveriges nuvarande narkotikapolitik är baserad på en evidensfientlig, fördomsfull syn på olika droger och dess brukare. Idag är vissa droger lagliga och allmänt accepterade trots att de åsamkar såväl individ som samhälle mer skada än ett flertal ännu olagliga droger. Piratpartiet vill se en vetenskaplig, kunskapsbaserad drogpolitik, att brukare erbjuds hjälp och att marknaden för cannabis regleras.

Fokus i Piratpartiets drogpolitik är att hjälpa, minimera lidande och ge så goda chanser som möjligt till ett välfungerande liv, samtidigt som vi värnar individens självbestämmande över sin kropp. Vi vill därför lägga om politiken från förbud till skademinimering, från straff till vård. Välfärdssystemet måste klara av att erbjuda hjälp till personer med problematiskt bruk istället för att kriminalisera dem, vilket för många riskerar leda djupare ner i både skadligt bruk och den kriminella världen.

1. Vård istället för straff

Hundratals personer dör varje år på grund av en omodern drogpolitik. Andra partier fokuserar på olaglig narkotika och att straffa brukare – vi vill istället minska alla drogers skadeverkan, sätta människan i fokus och vårda de med problematiskt bruk.
Mer än hälften av de som vårdas för intag av beroendeframkallande substanser har en eller flera psykiatriska diagnoser. En bättre fungerande samverkan mellan beroendevård, socialtjänst och vuxenpsykiatri är nödvändig för att hjälpa denna patientgrupp. Psykisk samsjuklighet kräver specialistkompetens.

Nollvision för antalet dödsfall

Idag vägleds narkotikapolitiken av en nollvision för olagligt drogbruk. Detta är en idealistisk vision utan förankring i verkligheten och med direkt skadliga konsekvenser. Vi förordar istället en nollvision för antalet drogrelaterade dödsfall. Detta innebär att vi får en helt annan ingångsvinkel i drogpolitiken än de etablerade partierna. Om vi kan hindra dödsfall genom t.ex. sprutbytesprogram, då inför vi det. Motståndare till detta menar att det vore att uppmuntra till drogbruk, vilket är det man försöker bekämpa, och förbiser hellre dödsfallen.

Avkriminalisering av drogbruk

Vi vill avkriminalisera allt bruk av droger. Detta innebär att den som brukar en drog aldrig kan straffas för sitt bruk, till skillnad från den som producerade eller sålde drogen. Detta är ett sätt att skydda drogbrukare, vilka ofta är väldigt socialt utsatta människor, samtidigt som man konstaterar att drogen i fråga är för farlig för att säljas, även på en reglerad marknad.

Stoppa överdoserna

Varje år dör hundratals människor av överdoser i Sverige. De allra flesta av dessa fall kan delas in i två kategorier:
Den första kategorin rör överdoser som beror på felaktigt bruk – antingen kombineras drogen på fel sätt med andra droger, eller så tar brukaren en annan drog än den tror.
Den andra kategorin rör överdoser som hade kunnat behandlas om bara brukaren eller människor i dess närhet vågat kontakta vården istället för att avstå i rädsla för eventuella straff och närvaro i brottsregister.
Många av dessa överdoser hade helt kunnat förhindrats eller åtminstone lett till vård, med en omlagd drogpolitik där brukarna kände större förtroende för det offentliga.

Varje människa som dör av narkotika är en för mycket. Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige har länge tillhört EU:s högsta. Ett viktigt steg för att minska dödligheten är att se till att läkemedel för att häva överdoser, som till exempel Naloxon, är lätt tillgängliga.

Medicinskt bruk

En närstående fråga är det medicinska bruket av olika droger. Sverige liksom flera andra länder har exempelvis öppnat upp ytterligare för medicinsk cannabis, och det görs allt fler positiva studier på hur idag illegala droger som LSD, psilocybin, MDMA och ketamin kan användas medicinskt mot exempelvis alkoholism, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det bör inte finnas orimligt höga statliga hinder för denna forskning, utan befolkningens mentala och fysiska hälsa ska prioriteras över den stigmatiserande syn som idag finns på dessa droger. Droger som brukas medicinskt ska följa samma regler som alla substanser som brukas medicinskt, utan särbehandling.

Därför vill vi att:

§1 Nollvisionen om antal drogbrukare avskaffas och ersätts av en nollvision om antal dödsfall relaterade till drogbruk;
§2 Medicinskt bruk av flera idag stigmatiserade och olagliga droger ska utredas;
§3 Personligt bruk av narkotika och dopningsmedel avkriminaliseras;
§4 Villkoren för att få ingå i substitutionsprogram ses över;
§5 Satsningar görs på brukarrum och sprutbytesprogram.

2. En reglerad marknad

En reglerad marknad innebär att försäljning av vissa droger tillåts under vissa förutsättningar. De droger som vi menar bör regleras på detta sätt är i första hand de som vid en neutral och objektiv utvärdering visar sig ha likvärdiga bieffekter som de idag lagliga drogerna. En uppenbar kandidat för sådan reglering är cannabis, som redan visats kunna legaliseras med framgång i olika delar av världen.
En reglerad marknad för drogförsäljning kan se ut på många sätt. Vi förespråkar inte samma modell för alla droger, utan att varje drog bör behandlas utifrån sina förutsättningar. Precis som vi idag har apoteksmodellen med recept, systembolagsmodellen med statligt monopol och tobaksmodellen med licensierad försäljning, förutsätter vi att andra droger behöver modeller som passar för dem.

Kriminella blir av med sina inkomster

Polisen har uppskattat att ungefär hälften av de kriminella nätverkens inkomster kommer direkt från försäljning av cannabis. Att strypa dessa inkomster är en av nycklarna till att bekämpa gängbrottsligheten. Med mindre pengar försämras förmågan till nyrekrytering och vapenköp, vilket är ett sätt för att få ner de senaste årens ökande antal dödliga skjutningar.
Med en reglerad marknad kan inkomsterna som annars hamnat hos kriminella nätverk komma den vita marknaden till del och t.ex. användas för att stärka finansieringen av dagens brukarvård.

Utomrättsliga uppgörelser

När dispyter uppstår mellan olika kriminella gäng – t.ex. om vem som har rätt att sälja cannabis i ett visst område – så har de ingen möjlighet att vända sig till domstol för att skipa rättvisa. Istället råder den starkes rätt och den som effektivast kan bruka våld och hot för hämndaktioner eller områdeskontroll är den som vinner. Detta är bakgrunden till det ökande antalet uppgörelser mellan gäng och medföljande dödsskjutningar i Sverige. Genom en reglerad marknad försvinner incitamentet till många av dessa uppgörelser och det civila samhället kan undgå att drabbas av kriminellas våldsspiral.

Konsumentskydd

Eftersom droger idag säljs på en helt svart marknad finns det inget konsumentskydd. Detta har flera negativa konsekvenser för både samhället och brukarna.
För det första finns det ingen garanti om att den drog som säljs är vad försäljaren säger att den är. Idag dör många i överdoser för att de tagit en annan drog än de trodde. Detta är dödsfall vi kan hindra genom en reformerad drogpolitik.
För det andra innebär det att köparen inte får ta del av någon bruksanvisning med bl.a. information om dosering. Vissa droger bör brukas i ensamhet, andra i grupp. Vissa lämpar sig för kombination med alkohol, andra gör det absolut inte. På en reglerad marknad kan vi lagstifta om plikter för försäljaren, så att brukare kan vara säkrare.

Egen framställning

För det mesta är det relativt enkelt även för en lekman att framställa droger, men det kan i värsta fall leda till skada för brukaren. Idag är alkhol ett lagligt exempel med relativt små risker, medan cannabis är olagligt trots betydligt smärre risker. Människors rätt till privatliv måste innefatta att framställning av droger i sitt egna hem är tillåtet, med villkoret att produkten inte sprids vidare. Piratpartiet anser därför att privat framställning av reglerade droger ska tillåtas inom ramen för eget bruk, i en mängd och styrka som samlad expertis utrett och enats om.

Därför vill vi att:

§6 Att en utredning av bieffekterna från vanliga illegala droger utförs, och att dessa jämförs med bieffekterna av idag lagliga droger;
§7 Ifall en sådan utredning visar att cannabis bör regleras, vill vi utreda de specifika formerna för en reglering av cannabismarknaden;
§8 Att en eventuell efterföljande försäljning av cannabis sker på sådant sätt att den aktiva substansen hålls på en kontrollerad nivå för att förhindra skadligt bruk;
§9 Att en eventuell efterföljande försäljning av cannabis sker på sådant sätt att priserna är tillräckligt låga för att konkurrera med den svarta marknaden;
§10 Tillåta privat framställning av reglerade droger för eget bruk.

3. Omprioriterad polisverksamhet

Polisen klarar idag inte av sitt samhälleliga uppdrag. Alldeles för många utredningar läggs ned. För många tips följs inte upp. Det betyder att vi behöver prioritera vad Polisen ska ägna sig åt. Idag läggs en stor del av Polisens resurser på att utreda offerlösa narkotikabrott. Vi menar att första prioritet istället måste vara brott med offer, till exempel våldtäkt, rån eller misshandel.

Under 2016 lade Polisen närmare 1,8 miljoner timmar på narkotikabrott enligt deras årsredovisning. Det motsvarar lite drygt 870 heltidstjänster eller knappt 5,5% av antal anställda poliser (2016). I årsredovisningen för 2020 berättar Polisen att snittkostnaden för att utreda ett narkotikabrott är 29 241 kronor. Multiplicerat med det totala antalet narkotikabrott som utreddes under 2020 (124 000 stycken) blir det en total kostnad på 3,6 miljarder kronor; drygt 11% av Polisens budget för 2022.

Men inte bara Polisen skulle kunna effektiviseras genom en omlagd drogpolitik, utan även rättsväsendet i stort. Fler fall av t.ex. våldtäkt eller rån skulle kunna processas i domstol. Framför allt skulle väntetiderna för rättegångar kunna bli kortare.

Regeringen går istället åt andra hållet och föreslog under 2021 att införa brottskategorin ”Förberedelse till ringa narkotikabrott”. En av de saker som föreslås utgöra förberedelsebrott är att använda krypterad chatt.

Därför vill vi:

§11 Att Polisen uttryckligen prioriterar brott med offer framför att utreda fall av ringa narkotikabrott.

4. Skyddad integritet

Piratpartiet värnar människors rätt till privatliv och sin egen kropp. Varje individ har rätt till en skyddad integritet. Därför måste varje integritetskränkande åtgärd vara välmotiverad – den ska vara nödvändig för att uppnå ett specifikt, väldefinierat och rimligt mål. Ingrepp i människors integritet måste vara riktade, spårbara och rättssäkra. De metoder som Polisen använder vid misstankar om drogbruk uppnår inte dessa krav.

Polisens metoder

Idag utför Polisen allt fler urinprover på misstänkt drogpåverkade personer. Samtidigt minskar andelen prover som är positiva. Detta innebär att Polisen alltså utför fler och fler prover, samtidigt som de blir sämre och sämre på att avgöra vilka som bör provas. Ett urinprov är väldigt integritetskränkande att tvingas till, och det är långt ifrån den enda polisiära åtgärden som drabbar allt fler oskyldiga.

Ojämlikt bruk av tvångsmedel

Ungdomar som bor i socioekonomiskt svagare områden blir oftare misstänkta för narkotikabrott trots att undersökningar visar att ungdomar i mer välbärgade områden brukar droger i betydligt högre grad. Det har länge varit känt att repressiv narkotikalagstiftning – det som kallas för ’War on drugs’ – leder till repressiva åtgärder mot mindre inflytelserika grupper i samhället, som minoriteter eller politiskt misshagliga.

Därför vill vi att:

§12 Polisens möjlighet att urintesta begränsas till att gälla personer som misstänks för brott med offer.

Senaste nytt

10 maj 2021 — Polisen avslöjar behovet av Piratpartiets drogpolitik

[Politik] Robin Nilsson, chef på Polisens gatulangningsgrupp i Göteborg, avslöjar mellan raderna i ett inslag hos SVT Väst varför Piratpartiets drogpolitik behövs i dagens Sverige och hur misslyckad den rådande drogpolitiken är. Tyvärr väljer regeringen att ignorera Folkhälsomyndigheten och annan forskning på området som visar på behovet av drogpolitiska reformer.

Läs mer..»

10 juni 2020 — Socialministern ignorerar Folkhälsomyndighetens drogutvärdering

[Politik] Sällan har det varit tydligare hur evidensfientlig regeringen är i drogpolitiska frågor. De ser ingen anledning att utreda vilka faktiska konsekvenser existerande lagstiftning har fått, för de har bestämt på förhand att signalpolitik är viktigare än pragmatik. Om målet är att minimera ungas bruk av droger och de skador som drogbruk leder till - då finns det ingen anledning att på förhand vifta bort en utredning.

Läs mer..»

25 februari 2020 — Debattartikel om narkotikapolitik i Tidningen Syre

[Piratpartiet i media] Idag publicerar Tidningen Syre en debattartikel från vår partiledare Katarina Stensson, där hon argumenterar för en reformerad narkotikapolitik och förklarar varför svängningen i socialutskottet tidigare under februari inte på egen hand kommer leda till förändring.

Läs mer..»

14 juli 2018 — Intervju med Synfält Framåt

[Allmänt] Vår partiledare Magnus Andersson hade en bra intervju med podden Synfält Framåt.

Där diskuteras upphovsrätten och hur den kan reformeras för att passa till våran nuvarande digitala värld.

Även drogpolitiken diskuteras. Lyssna gärna på den.

Läs mer..»