EU-politik

Piratpartiet tror på EU:s möjligheter att skapa utbyte av idéer, erfarenhet och kunskap, både mellan européer och med resten av världen. Genom delande av information, kunskap och kultur kommer människor närmare varandra och samhället utvecklas. Att stärka européers möjligheter att dela med sig till varandra, och knyta sociala band med varandra, bör vara EU-projektets främsta syfte.

Piratpartiet vill att beslutsfattande ska präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens. Dessutom ska det vara möjligt att granska och förstå beslut utifrån. Detta skapar särskilda utmaningar för EU, som behöver stärka sitt arbete på området. Beslut ska kunna spåras, såväl inom EU som till de nationella instanser som verkställer dem.

Piratpartiet vill reformera EU så att beslut fattas nära de som berörs, på ett transparent och spårbart sätt och av folkvalda politiker. Därför vill vi stärka parlamentets makt gentemot ministerrådet och kommissionen, bland annat genom att ge det rätt att föreslå lagstiftning. Vi vill också stärka de nationella parlamentens insyn i ministerrådets arbete, så att ministrar inte kan skylla beslut de tagit på sina kollegor. Hur parlamentariker röstat i olika omröstningar ska vara enkelt att ta del av för unionens medborgare.

Idag finns en europeisk författningsdomstol, som bör ges reell makt att stoppa grundlagsvidriga lagar både på europeisk och nationell nivå. Detta för att stoppa den slags förfarande som svenska regeringar gjort sig skyldiga till i sin hantering av datalagringen.

Vi vill arbeta inom EU för att värna det fria internet, mänskliga rättigheter och fri rörelse för människor, kapital, varor och information. Vi vill att unionen arbetar för billig och effektiv digital infrastruktur, rättssäkerhet och integritet.

En valutaunion kräver en samordnad ekonomisk politik, och idag finns det inte några demokratiska, transparenta mekanismer för att skapa en sådan. Därför ska Sverige behålla kronan som valuta och inte införa euro. Sverige bör också behålla kronans flytande växelkurs och inte ansluta sig till ERM. Sverige ska inte garantera andra staters statsskulder.

Piratpartiet vill att EU ska återinföra det nationella vetot.

Senaste nytt

07 september 2020 — Pressmeddelande: EU-medborgare motsätter sig utländsk anti-terror internetcensur

[Pressmeddelanden] En stor majoritet av EU:s medborgare är negativa till förslaget om gränsöverskridande anti-terror internetcensur. Det visar en opinionsundersökning gjord av YouGov på uppdrag av den gröna gruppen i Europaparlamentet, där piratpartierna ingår.

Piratpartiets partiledare Katarina Stensson kommenterar: “Undersökningen visar att EUs medborgare har en större förståelse än dess ledande politiker, både för vad som är tekniskt möjligt och vad som är rätt att göra i ett demokratiskt samhälle”.

Läs mer..»

01 september 2020 — Vad kan vi göra åt korruptionen i EU?

[Politik] Tack vare stort arbete från vår EU-parlamentariker Mikulas Peksa har EU-parlamentet antagit en text som faktiskt angriper grundproblemen med missbruk av EU-medel. Det är billigare att investera i fullvärdigt skydd av offentliga medel än att blöda pengar till bedrägerier.

Läs mer..»

11 augusti 2020 — EU och USA förhandlar om ersättning till Privacy Shield

[Allmänt] Av allt att döma är EU-kommissionen ute efter att ljuga för befolkningen igen om att vårt privatliv ska skyddas, när man vet att det inte är sant.

Läs mer..»

12 juni 2020 — Krav på transparens i EU:s ministerråd

Europaparlamentet i Strasbourg

[Internationellt] Våra fyra EU-parlamentariker (Marcel Kolaja, Marketa Gregorova och Mikulas Peksa från Tjeckien och Patrick Breyer från Tyskland) har undertecknat ett kravbrev till det nya tyska ordförandeskapet för ministerrådet i EU. De kräver transparens i rådets arbete med att stifta lagar och ett slut på lobbyisternas inflytande.

Läs mer..»

01 juni 2020 — 2 år efter att GDPR trädde i kraft - lagen upprätthålls inte

[Politik] Efter två år med GDPR står det klart att medlemsstaterna i EU – framför allt Irland – genom sina tillsynsmyndigheter sett till att lagen inte upprätthålls i praktiken. Två tydliga exempel är Apples avlyssning genom Siri och Facebooks undvikande av samtycke, där den irländska dataskyddsmyndigheten valt att inte agera.

För att skydda vårt privatliv behöver GDPR bli mer än en papperstiger. EU:s dataskyddsmyndigheter behöver få adekvata resurser och tydliga uppdrag att faktiskt utfärda sanktioner och inte bara slå företag på fingrarna. EU-kommissionen behöver agera mot länder som använder under-implementering av GDPR som konkurrensfördel (Irland).

Läs mer..»