Kommun och stad har tagit på sig att äga arenorna och träningsytorna, vilket innebär att de även tar på sig ansvaret för att underhålla dessa och se till att idrottsutövarna får de bästa förutsättningarna. Dock har ett egenintresse ofta genomsyrat besluten istället för det bästa för sporten och samhället. I vissa fall har kommunen även tagit på sig att bekosta föreningarnas utgifter i form av rekryteringar eller ekonomisk sponsring. Detta är inte en ansvarsfull hantering av skattepengarna och inte heller något som gynnar idrotten i Sverige.

Piratpartiet vill se en förändring inom sporten där demokrati och atleternas framgång och utveckling prioriteras före kommersiella intressen, där vi ser över hur den allmänna folkhälsan och miljön påverkas och hur kostnader är tydligt uppdelade mellan kommun och förening eller sponsor, för en mer ansvarsfull hantering av skattepengarna.

Inom damidrotten och parasporten är förutsättningarna för att utvecklas, delta i sporten och få representera landet långt ifrån optimala. Deltagarna får ofta betala för resan med egna pengar, eller så kan ersättningen vara så pass låg att idrottaren tvingas tacka nej av ekonomiska skäl. När förutsättningarna för utveckling hindras av socioekonomiska svårigheter kan det utgöra hinder för att utövaren och sporten ska kunna utvecklas.

Därför vill vi att…

§1 Idrottare får bättre förutsättningar till att uppnå de mål de sätter i form av rådfrågning och vägledning i syfte att bygga en utvecklingsplan för utövaren av de olika sporterna.

§2 Nättre metoder utvecklas gemensamt med idrottsföreningarna för utövare av de olika sporterna.

§3 Bättre medel för lön och ersättning tas fram för de sportutövare som representerar landet.

§4 Material ska bekostas av landslaget när en sportutövare representerar landet.

 

Orättvisa villkor mellan dam- och herridrotten behöver även ses över och här finns ett stort utrymme för en förbättring, där det exempelvis finns orimliga löneskillnader bland herrar och damer i samband med representation av landslaget. Inom vissa idrotter finns dessutom en ökad risk för att kvinnliga utövare tvingas till operation eller avsluta sin idrottskarriär i förtid med anledning av skador eller andra biologiska orsaker.

Därför vill vi att…

§5 Damidrottare som representerar landet i tävling ska kompenseras med en ekonomisk ersättning som är i nivå med manliga landslagsidrottare.

§6 Föreningar ersätts ekonomiskt vid införande av en arbetsmiljö för damidrottare som är likvärdig herrarnas.

§7 Förbunden ska få i uppgift att utbilda föreningar i övningar som i tidig ålder ska förebygga skador som är vanligt förekommande inom damidrotten.

§8 Bättre stöd och förutsättningar införs för kvinnliga idrottsutövare som behöver rehab eller återhämtning efter exempelvis skada eller barnafödsel.

 

Piratpartiet står för att idrottsföreningar även i fortsättningen ska vara medlemsstyrd och att medlemmarna ska få bli en del i dialogen som förs inför större förändringar.
Då idrotten är ett yrke och en arbetsplats, behöver arbetsmiljön säkras upp för att tillse utövarnas förutsättningar och arbetsvillkor. Kommersiella intressen må agera stöttande i ett ömsesidigt samarbete, men det sportsliga ska skyddas från negativ och skadlig påverkan.

Föreningsdemokratin behöver, där den är styrande, även ett starkare skydd från politisk påverkan och ministerstyre. Villkors- och Stadgeändringar ska endast kunna drivas igenom av medlemmar via medlemsmöten, utan inblandning från politiskt inflytande.

Därför vill vi att…

§8 Medlemmarnas vilja efter en omröstning respekteras och att förbund som försöker kringgå dessa ska kunna bestraffas civilrättsligt.

§9 Kommersiella intressen ska genom lag förbjudas från att köpa sig inflytande i en förening, exempelvis genom att betala en skuld eller finansiera dyra kontrakt för personal. Donationer ska även i fortsättningen kunna bidra till föreningens ekonomi, men utan motkrav eller villkor i form av inflytande i föreningens styre.

§10 Lobbyorganisationer ska förbjudas att i kommersiellt intresse driva igenom förändringar, vilket ska behandlas som korruption och i vissa fall även brott mot föreningsdemokratin.

Det har dessutom visat sig att medlemmar vid flera tillfällen blir motarbetade i form av olika förbud och bland annat övervåld från de som anses ska bevara lugnet i anknytning till arenan. Bland annat är ett totalförbud mot pyroteknik helt orimligt när detta går att lösa med dialog och samarbete för ett säkrare utförande. Förbudet har dessutom använts som grund för både väskförbud och besökare har vid flera tillfällen anmält att visitationen har varit alltför närgången. Väskförbudet har också hindrat eller försvårat för gäster med behov av väska av medicinska eller hygieniska skäl från att besöka evenemangen.

Lugn och trygghet är en känsla som är ett resultat av förebyggande arbete och tydliga direktiv för säkerhetspersonal som så långt som möjligt ska samarbeta och föra en dialog med representanter för förening, arrangör och supportrar där de tillsammans sätter en strategi för en säker miljö.

Därför vill vi att…

§11 Väskförbudet avskaffas.

§12 Polisen får tydliga direktiv om att eftersträva dialog och samarbete, för en positiv relation till besökarna.

§13 Representanter för supportrar och förening deltar i säkerhetsutbildning och samtal tillsammans med säkerhets- och brandsäkerhetsexperter, som ska användas som grund till förebyggande av våld och brandskador i anslutning till evenemanget.

§14 Det uppmuntras till ett mer förebyggande arbete där ordningsmakt inte avskärmar sig från besökare, utan tvärtom möter och ska bemötas med en ömsesidig respekt som jämlikar.

§15 Ordningsmakten, Sportföreningen och Supporterförening tillsammans arbetar för en positiv läktarkultur, för att tillsammans arbeta bort våldet som finns i anslutning till arenan och sportevenemanget, från både besökare och ordningsmakt.

§16 Ordningsmakten, Sportföreningen och Supporterförening tillsammans arbetar för en säker och trygg miljö i anslutning till arenan och sportevenemanget, för både besökare och ordningsmakt.

§17 Kostnader för bevakning av evenemang bekostas av skattepengar och ska inte betalas av idrottsföreningar.

Vissa idrotter utövas i en miljö där det förekommer en stor mängd miljöfarliga ämnen och avfallet orsakar då stor skada på naturen. Exempelvis har många fotbollsplaner bytt underlag från gräs till plast och gummi. Att denna typ av anläggning eller material behöver en ombyggnad ur miljöhygienisk synpunkt, där miljöfarligt material i längden fasas bort, blir väldigt kostsamt för en mindre förening.

Därför vill vi att…

§18 En utredning och kartläggning utförs i syfte att hitta anläggningar och sporter där miljöfarligt material eller underlag används.

§19 Förening och leverantör av material ska i samarbete med kommun ständigt arbeta för en utveckling av utrustning och anläggning som uppfyller miljökrav och minskar farligt avfall.

§20 Där föreningen kan styrka utgifter för aktivt miljöarbete ska de kunna få ersättning för kostnader.

§21 Kommunen och staten har gemensamt ansvar för ett aktivt miljöhygieniskt arbete och de kostnader dessa innebär.

Underlag till fotbollsplaner har lagts om till konstgräs under en tid och detta har orsakat ett flertal problem. Ur miljösynpunkt och som arbetsmiljö finns det anledning till att utreda hur dessa planer ska kunna bytas ut mot naturgräs och på vilket sätt eventuella hinder kan förebyggas och hanteras kostnadseffektivt och långsiktigt.

Ur miljösynpunkt är plast och gummi skadligt och mycket av avfallet hamnar i naturen, trots preventiva ombyggnationer som ska samla in gummilamellerna från planen.

Arbetsmiljön är inte heller optimal med konstgräs då överbelastningsskador i ben och knän har ökat i antal, vilket har kunnat knytas till det onaturliga underlaget. Resultatet av detta är att professionella spelare har tvingats till operation eller pensionera sig i förtid, alternativt stå över matcher som spelas på skadligt underlag.

Därför vill vi att…

§22 Arbetsmiljön ses över för professionella idrottare.

§23 Konstgräset byts ut mot riktigt gräs, dels av miljöskäl och dels som en skadeförebyggande åtgärd.

§24 Bytet av underlaget bekostas av kommunen, inte av föreningen.

§25 Professionella idrottsutövare ska ses som yrkesmänniskor och därför ska arbetsvillkor och rättigheter ta hänsyn till den mentala och fysiska hälsan för varje utövare i branschen.

På senare år har allt fler träningsytor belagts med konstgräs, istället för att tidigare ha varit grus. Detta har haft en betydande minskning på spontant utövande av sport och på vintern har antalet isbanor blivit allt mer sällsynta och flyttats till de få hallar som sköts av kommunen och ofta är uppbokade av idrottsföreningar.

Även spontant utövande av inomhussporter har utmaningar i form av stor saknad av inomhushallar. De som finns är ofta dyra att boka eller uppbokade av föreningar. Sporterna utövas därför ofta i organiserad form eller inte alls.

Därför vill vi att…

§26 En del träningsytor ska kunna återställas till grus och användas för sporter där underlaget passar bättre, exempelvis boule eller fotboll. På vintern kan dessa planer enkelt spolas om till isbanor.

§27 Fler inomhushallar byggs för allmänheten och spontanidrott.

§28 Kommunen tar på sig en roll för att underhålla och bemanna allmänna idrottsanläggningar, både inomhus och utomhus, för att tillgodose besökare med material och även trygghet.

§29 Träningsytor som har gräs ska få bättre resurser med en expertis som vet hur man sköter om gräset.

§30 Se över hur flerbostadsfastigheter i storstäderna har möjlighet till en inomhushall under marknivå, exempelvis under huset.

§31 Tillgång till träningsytor och lokaler inte ska vara en hög kostnad för ungdomsidrotten, för att undvika att deltagande blir en klassfråga.

§32 En form av friskvårdsbidrag införs för ungdomar och pensionärer, för att uppmuntra till mer aktivitet och medlemskap i förening.

En stabil ekonomi är en förutsättning för att en förening ska kunna bedriva sport på elitnivå. Att det förekommer ett samarbete mellan sponsor och förening är därför mycket vanligt. Det har på senare tid även blivit vanligt att kommun och stad använder skattepengar i syfte att sponsra en lokal förening, vilket i många fall kan få förödande effekt för nödvändiga funktioner och tjänster inom kommunens ansvarsområde, ofta inom skola och vård. Konkurrensen med andra närliggande föreningar påverkas också när någon får ekonomiska fördelar på bekostnad av invånarnas samhällsnyttiga funktioner.

I vissa fall händer det även att föreningar söker sig till tvivelaktiga finansiärer, en skuld som under en lång tid kan påverka föreningen och dess långsiktiga ekonomi negativt.

Därför vill vi att…

§33 En utredning påbörjas för att se över och få kunskap om hur föreningar sköter sin ekonomi, hur de kan få stöd och varför vissa blir beroende av finansiering från kommun eller stad.

§34 Föreningar erbjuds kostnadsfri utbildning och rådgivning för att öka kunskapen om hur de får balans i ekonomin och minskar risker för nedläggning av verksamheten eller beroende av tvivelaktig finansiering.

§35 Så kallad ekonomisk doping med skattemedel från kommuner eller städer upphör.

§36 Samhällsnyttig aktivitet från föreningar ska fortsatt uppmuntras med ekonomiska medel, som inte får förväxlas med sponsring eller användas för att finansiera andra aktiviteter.

§37 Kommun eller stad som utan motprestation använder en betydande del av skattemedel för att rädda eller dopa en förenings ekonomi ska ses som korruption och skötas som ett rättsfall i domstol.

§38 En kontrollfunktion tillsätts för att säkerställa att bidrag och ersättningar till föreningar används för det ändamål de avsetts.

Under de senaste åren har svensk idrott tappat mark på den internationella spelplanen inom flera sporter och av den anledningen behövs en tydlig politik som ger bättre förutsättningar för svenska idrottare att utvecklas och konkurrera internationellt.

Många unga idrottare tvingas i tidig ålder ge upp sin karriär, bland annat av ekonomiska förutsättningar eller skador som permanent stoppar individen från att fortsätta utöva sporten. I många fall kan detta förhindras eller förebyggas om hjälp erbjuds i god tid.

Därför vill vi att…

§39 Kunskap om förebyggande av skador inom de olika sporter, uppdelat i manliga och kvinnliga idrottare, ska uppmuntras till att ingå i utbildningen.

§40 De idrottsskolor som drivs i landet få rätt ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningar till att utveckla individerna till att kunna tävla utomlands.

§41 Unga idrottare som behöver boende på annan ort för att genomgå utbildning eller utöva en sport ska kunna söka ett extra ekonomiskt tillägg.

§42 Forskning i utveckling av träningsformer, idrottsskador och sporter ska vara tillgänglig och även ett nära samarbete med idrottsakademier ska uppmuntras.

§43 Kunskap om kontakt med agenter, mediaträning och marknadsföring av sin förmåga bör ingå i utbildningen bland idrottsakademierna.

Kameror som har i syfte att användas för att sända matchen i TV kan ibland användas för att övervaka publiken i form av massövervakning eller för att identifiera besökare. När kameror används i syfte att massbevaka besökare kommer de att kringgås med exempelvis maskering eller andra metoder.

Därför vill vi att…

§44 Bevakning och bevisinsamling endast får ske av kameror som installerats för just det syftet, endast efter att ett brott har begåtts.

§45 Kameror som installerats för TV-sändning ska inte få användas för annat än just det syftet, med undantag för händelser som pågående terrorism eller liknande attacker mot samhället.

§46 Lagring och publicering av publikbilder från sportsändningar ska vara spårbara på så sätt att de på begäran kan avpubliceras, eller raderas, från aktuella medier av integritetsskäl.

§47 En kartläggning av installerade kameror utförs för en utvärdering av behov och nödvändighet, så att position av kameror som ej kan motiveras istället ska avmonteras.

§48 Ordningsmakt och arrangörer utbildas i integritet och dess betydelse för individen, för en tydlighet och kunskap om individens rättigheter vad gäller kamerabevakning och visitation.

Ordningsmakten har ett våldsmonopol i syfte att beskydda befolkningen och bevara lugnet. Av den anledningen är det viktigt att befolkningen har ett förtroende för ordningsmakten och känner sig trygga med den. Trots det inkommer rapporter om att ordningsmakten använder övervåld, vilket skapar en osäkerhet bland besökarna. När detta sker är det viktigt att händelsen rapporteras och hanteras med en rutinmässig anmälan och rättssäker process.

Om besökare har utsatts för våldsbrott i anslutning till arenan eller sportevenemanget är det viktigt att brottsoffret får det stöd som behövs och att de som utfört brottsdådet identifieras och brottsförs enligt rådande lagar. Då förtroende för ordningsmakten har minskat den senaste tiden och det istället uppstått tydliga motsättningar försvårar det för identifiering och samarbete för att gripa besökare eller ordningsmakt som begår brott. Det förebyggande arbete som tidigare var så självklart är nära nog obefintligt numera.

Därför vill vi att…

§49 Det tillsätts en civil myndighet som har befogenhet att utreda anmälda brott av ordningsmakt och personer i maktposition, då de som begått brottet inte ska utreda sig själva.

§50 Förhindrande av rättvisa eller identifiering av nummer ska ses som en brottslig gärning och dömas därefter.

§51 Brottsprovokation i form av aggressivt beteende mot besökare är en brottslig handling och ska hanteras i en rättsprocess.

§52 Våld på läktaren eller i anslutning till sportevenemanget ska hanteras som ett våldsbrott och skötas i en rättslig process av domstol.

§53 Våld på läktaren eller i anslutning till sportevenemanget ska få vara en anledning till att få aktivera kameror som installerats i just detta syfte och nyttjas för att skapa bevismaterial, men så länge brott inte begås får dessa kameror inte vara aktiva.

§54 Nyttja pyroteknik i syfte att skada andra besökare eller ordningsmakt ska bedömas som ett allvarligt våldsbrott och hanteras därefter i en rättslig process av domstol, om förövaren kan identifieras.

Pyroteknik är för tillfället förbjuden i anslutning till arenan, vilket besökarna ofta uttrycker sitt missnöje för. Dock hindrar det inte införsel och användning av pyrotekniken i samband med sportevenemanget. Det händer att pjäserna smugglas in med olika metoder och senare används på ett riskabelt sätt för att undvika att identifieras och gripas av ordningsmakten. När dialogen uteblir ökar även risken för att det görs misstaga vid användning av den pyrotekniska pjäsen.

Då pyroteknik är förbjuden i anslutning till arena och sportevenemang är det inte heller möjligt att konsultera en sakkunnig för en säker användning av pjäserna, vilket ökar sannolikheten för att planeringen kan vara bristfällig eller riskerar besökarnas säkerhet.

Därför vill vi att…

§55 Pyroteknik inte längre ska vara förbjuden i samband med sportevenemang, däremot ska den planeras tillsammans med ordningsmakt och brandsäkerhetskunnig för att tillsammans finna en säkrare användning och utövande av pyrotekniken.

§56 En utbildning i brandsäkerhet och planering tas fram i förebyggande syfte och hålls för de supportrar som ämnar nyttja pyroteknik i tifosammanhang eller anslutning till sportevenemang.