Protesterna i Iran / Iran protests 2022
For English, see below. Piratpartiet står i solidaritet med det iranska folket i deras kamp för frihet. Den iranska regimen har, på flertalet sätt, förgripit sig på sina medborgares rättigheter.…
Läs merFor English, see below. Piratpartiet står i solidaritet med det iranska folket i deras kamp för frihet. Den iranska regimen har, på flertalet sätt, förgripit sig på sina medborgares rättigheter.…
Läs merUSA överklagade beslutet om att inte utlämna Assange från Storbritannien. De har utfärdat diplomatiska garantier om att Assange inte ska utsättas för det värsta som det amerikanska fängelsesystemet har att erbjuda och att han ska kunna ansöka om att överföras till australiskt fängelse. Den högre instansen dömde förra veckan att Assange visst kan utlämnas till USA, tack vare dessa garantier.
Läs merNu har JURI-utskottet i EU-parlamentet röstat om hur de vill att Digital Services Act (DSA) ska se ut. Deras förslag kommer att tas upp i IMCO-utskottet som är ansvarigt för DSA under de kommande veckorna, tillsammans med övriga utskotts förslag. JURI angriper i sitt förslag rätten till privat kommunikation, föreslår att införa statligt godkända nätcensorer, instiftar ett yttrandefrihetens race to the bottom och föreslår införandet av uppladdningsfilter. Här går vi igenom vad detta innebär.
Läs merDigital Services Act är ett lagförslag från EU-kommissionen. Det kommer påverka internets framtid i EU enormt och är en av de viktigaste politiska striderna på EU-nivå under mandatperioden 2019-2024. Under 2021 kommer EU-parlamentet att anta sin position inför förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. LIBE-utskottet har redan antagit en position och inom kort ska JURI-utskottet rösta om sin position. Vad handlar DSA om? Vad händer i utskotten? Vad händer efter att de röstat? Det svarar vi på i den här texten.
Läs merÖsterrike har nu presenterat sitt förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet från 2019. Det finns tre intressanta detaljer i implementeringen, rörande långtgående krav på licensiering av innehåll på nätplattformar, tvång till kollektiva förhandlingar rörande länkskatten, och ett minimi-krav på hur stora uppladdningar ska vara för att uppladdningsfilter ska aktiveras.
Läs merEU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) har röstat ja till ett förslag om ny regler kring illegal streaming av sport-evenemang. Förslaget är att plattformar (t.ex. Youtube, Facebook, med flera) måste ta bort illegala streams inom 30 minuter från att de mottar ett krav om detta. Särskilda ”trusted flaggers” ska ha möjligheten att kräva att streams tas bort även om det är oklart ifall de är illegala eller inte. Domstolar ska inte blandas in alls enligt förslaget. som också innehåller en möjlighet för rättighetshavare att kräva att internetleverantörer blockerar vissa domäner utan att behöva gå via domstol.
Läs merKommissionens förslag till DSA riskerar att göra det möjligt för vem som helst att ta bort vad de vill från nätplattformar.
Läs merPå grund av den stora enigheten i EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter (LIBE) blir det ingen omröstning om censurlagen TERREG i parlamentets plenum. Om ett år träder TERREG i kraft, vilket då kommer medföra att myndigheter i alla EU-länder kommer kunna begära att innehåll tas bort från internet i hela EU, utan föregående rättslig prövning. I teorin kan det bli så att Viktor Orbán på egen hand kan begära att svenska nätanvändare får sina inlägg som kritiserar honom raderade från svenska plattformar, för att det i Ungern bedöms som ett hot mot rikets säkerhet.
Läs merI vår samtid ger politiker från höger och vänster stöd till förslag om att göra det enklare för företag och myndigheter att ta bort yttranden från nätet. Det handlar om krav på uppladdningsfilter på alla plattformar (både gällande upphovsrätt och andra brott), möjlighet för myndigheter att kräva att material tas bort inom en timme, och mycket mera. Det gör att det är särskilt viktigt att studera den liknande infrastruktur som faktiskt redan finns på plats.
Läs merFrankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Läs mer