Upphovsrättens censurproblem i praktiken - en varning för framtiden

26 april, 2021

I vår samtid ger politiker från höger och vänster stöd till förslag om att göra det enklare för företag och myndigheter att ta bort yttranden från nätet. Det handlar om krav på uppladdningsfilter på alla plattformar (både gällande upphovsrätt och andra brott), möjlighet för myndigheter att kräva att material tas bort inom en timme, och mycket mera.

Det gör att det är särskilt viktigt att studera den liknande infrastruktur som faktiskt redan finns på plats. Vi har två decennier bakom oss med erfarenhet från amerikanska DMCA (Digital Millenium Copyright Act) och motsvarande lagar i EU (Infosoc-direktivet + eHandelsdirektivet). DMCA ger rättighetshavare rätten att skicka krav om att innehåll på nätet ska tas bort. Den person vars yttranden tagits bort har rätten att hävda sin rätt att publicera innehållet i fråga. Tanken är att rättighetshavare ska kunna stoppa piratkopiering, samtidigt som man inte censurerar lagliga yttranden, och att den som skickar felaktiga krav ska straffas.

Hur fungerar den kompromissen i verkligheten?

Den korta versionen: inte särskilt bra. Den bästa studien på ämnet är Notice and Takedown in Everyday Practice, av Jennifer Urban (vid UC Berkeley), Joe Karaganis (vid Columbia) och Brianna Schofield (Author’s Alliance).

Den berättar för oss att runt 4% av kraven som skickas har ett fundamentalt problem: de hävdar att det rapporterade innehållet matchar ett verk som det inte gör. Det kan röra sig om en YouTube-video som rättighetshavaren hävdar är en av Shrek-filmerna, men inte innehåller något material alls från någon av Shrek-filmerna.

En tredjedel av kraven som skickas har andra grundläggande problem som gör att studiens författare menar att de kan antas vara i hög grad felaktiga; och åtminstone svårbedömda. Det kan handla om att de riktar sig mot innehåll som troligen omfattas av undantag från upphovsrätten.

De största rättighetshavarna i världen (Sony, Comcast (som äger bland annat NBC och Universal), AT&T (som äger bland annat HBO och Warner), Disney, ViacomCBS, vilka tillsammans dominerar mer än två tredjedelar av marknaderna för musik och film) står för en klar majoritet av alla nedtagningskrav som skickas inom ramarna för DMCA.

Trots att de tillhör världens rikaste företag är de alltså väldigt dåliga på att utnyttja DMCA korrekt. Runt en tredjedel av kraven de skickar på att ta bort yttranden från nätet är bristfälliga eller felaktiga.

Det hade kanske inte varit ett så stort problem ifall de som påverkades av dessa krav protesterade och fick kraven tillbakadragna. Men bara 0,1% av de som påverkas av nedtagningskrav protesterar. 66% säger i enkäter att de inte hade protesterat även när de vetat att kravet är felaktigt. Troligen beror det på att risken man tar när man eskalerar tvisten till rättssystemet är mycket större för den som påverkas av det skickade kravet än det multinationella företaget som skickade det.

Slutsats: runt en tredjedel av alla nedtagningskrav som skickas genom DMCA:s principer leder till att lagliga yttranden censureras från internet. Det handlar om miljontals lagliga yttranden varje år. Trots det har bara en handfull avsändare av felaktiga nedtagningskrav fällts för detta i EU eller USA.

Detta trots att vi vet att många rättighetshavare missbrukar möjligheten att skicka nedtagningskrav för att till exempel stoppa konkurrenter, tysta kritik, missgynna ogillade personer eller påverka politisk utveckling.

För framtiden

Med tanke på konsekvenserna som DMCA haft för yttrandefrihet, fri konkurrens, legitim kritik och mycket annat, är det oroväckande att det råder i princip total politisk samstämmighet om att utöka möjligheterna till att censurera yttranden på nätet. Allt fler röster höjs för att inte bara expandera möjligheten till nedtagningskrav, utan att dessa också ska innebära att plattformen i fråga ska tvingas se till att samma innehåll aldrig kan ladda upp igen genom uppladdningsfilter. Det är ett hot mot vår yttrandefrihet, internets deltagarkultur och i förlängningen vår demokrati.

Vad vill Piratpartiet göra istället?

Vi vill reformera upphovsrätten. Vi har i EU-parlamentet bland annat arbetat för införandet av generella undantag från upphovsrätten i EU likt den amerikanska doktrinen om fair use och ett kortande av de idag absurt långa upphovsrättsliga skyddstiderna (ofta över 100 år långa idag!). Vi vill skärpa straffen för att missbruka möjligheten till nedständningskrav och att denna idag fria brottslighet faktiskt beivras.

Läs mer om vårt förslag till en reformerad upphovsrätt.


Donera

Det bästa sättet att ekonomiskt stödja vår verksamhet på är genom att bli vad vi kallar guldpirat - en person som donerar till oss regelbundet, varje månad. Dessa donationer gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet och planera för framtiden. Bli guldpirat genom att klicka på knappen nedan.

Du kan också donera enskilda belopp via Swish (1231792159) eller PayPal.

Guldpirat


Swish

PayPal

Bli pirat

Att bli medlem i Piratpartiet är det enklaste sättet att visa stöd för vad vi gör. Det är helt gratis, eftersom vi inte tycker att ekonomi ska vara en barriär för att engagera sig i politiken. Välkommen ombord!