Fokus i en piratpartistisk drogpolitik är att hjälpa, minimera lidande, och ge så goda chanser som möjligt till ett rikt och lyckligt liv. Vi vill därför lägga om politiken från förbud till skademinimering. Välfärdssystemet måste ta ansvar för att hjälpa de missbrukare som behöver hjälp att komma ur sitt helvete, istället för att kriminalisera dem och därmed tvinga ned dem djupare ner i både missbruk och den kriminella världen.
Regeringen bad nyligen Folkhälsomyndigheten att utvärdera den svenska drogpolitiken. Folkhälsomyndighetens slutsats var att Sverige borde reformera drogpolitiken och särskilt utreda kriminaliseringen av bruk. Av allt att döma verkar dock regeringen slå dövörat till och ignorera Folkhälsomyndighetens slutsatser.
Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget.
Till skillnad från regeringens moralbaserade signalpolitik är Piratpartiets ansats att drogpolitiken ska vara evidensbaserad och byggd på empiriska erfarenheter av vilka praktiska åtgärder som ger bäst effekt.
Regeringens svar på folkhälsomyndighetens utvärdering
>
I Folkhälsomyndighetens rapport skrevs följande:
Förändringar i omvärlden och i det svenska samhället gör att policyarbetet ständigt behöver utvecklas. För att den svenska narkotikapolitiken ska vara kunskapsbaserad ser därför Folkhälsomyndigheten att man behöver utvärdera narkotikalagstiftningen inklusive kriminaliseringen av eget bruk och innehav (1 § p.6 avseende ringa narkotikabrott). Det saknas kunskap om vilka konsekvenser, både positiva och negativa, som nuvarande narkotikalagstiftning och framför allt de ringa narkotikabrotten för eget bruk har haft för narkotikabrukets och narkotikaskadornas utveckling.
Och detta var ett av socialministern Lena Hallgrens svar angående att utreda kriminaliseringen av eget bruk:
Det är definitivt politik i vilka signaler man vill skicka. Jag vill inte säga till en hel generation unga människor att det är okej att handla, stoppa i fickan och använda narkotika för eget bruk. Därför finns det ingen anledning att utreda den frågan.
Sällan har det varit tydligare hur evidensfientlig regeringen är i drogpolitiska frågor. De ser ingen anledning att utreda vilka faktiska konsekvenser existerande lagstiftning har fått, för de har bestämt på förhand att signalpolitik är viktigare än pragmatik. Om målet är att minimera ungas bruk av droger och de skador som drogbruk leder till – då finns det ingen anledning att på förhand vifta bort en utredning.
Det finns all anledning att utvärdera den repressiva drogpolitik som Sverige fört sen 80-talet. Man har valt att satsa stora polisiära resurser på att sätta dit enskilda för ringa narkotikabrott – ofta innehav eller bruk av cannabis. Detta har – vad vi kan se – inte lett till varken minskat bruk eller minskade skadeverkningar av drogbruk.
Om du har hunnit långt i ditt missbruk kommer inte ett straff att hjälpa dig ur beroendet. Snarare riskerar det att förstöra förtroendet för samhället vilket gör att individen inte söker vård och behandling när den faktiskt behöver det.
Man undrar vilka slutsatser av en utredning det är regeringen är rädda för.
Läs mer:
SVT (folkhälsomyndigheten och socialminsitern)
SVT (forskares syn på Sveriges drogpolitik)
SVT (narkotikapolisens syn på Sveriges drogpolitik)
SvD (folkhälsomyndigheten och socialminsitern)
Aftonbladet (folkhälsomyndigheten och socialminsitern)
EMCDDA (utvärdering av Sveriges drogpolitik)
Folkhälsomyndigheten (utvärdering av Sveriges drogpolitik)