2018 lanserades Skolplattformen i ett skick som ledde till rejäl kritik från verksamheten som skulle använda plattformen. Dessutom innehöll plattformen sårbarheter som ledde till läckor av personuppgifter, som Stockholms stad försökte vifta bort.
Läs mer2020 gjordes ännu en extern granskning av projektet Skolplattformen. Granskningen avslöjade problem med tystnadskultur och en ledning med bristande kompetens, vilket ledde till konsultstyre.
Läs merStockholms stad har en strategi som berättar hur staden ska bli en så kallat ”smart stad”. Strategin innehåller en hel del intressanta och positiva skrivelser. Tyvärr verkar de inte implementeras alls i verkligheten, vilket Skolplattformen visar. Projektets kostnader är svåra att få en överblick över, men det står åtminstone klart att det långt överskridit sin budget och passerat en miljard.
Läs merProjektet Skolplattformen visade sig ta ungefär sex år att utveckla till sjösättning och överskred sin budget rejält. Trots det utsätts slutprodukten för enorm kritik. Hur gick upphandlingen och utvecklingen till? Varför blev det såhär?
Läs merVid en första anblick är det lätt att anta att Skolplattformen främst är en angelägenhet för stockholmarna. Men Skolplattformen är inte ett märkligt undantag från en normalt välfungerande digitaliseringsprocess. Skolplattformen är tvärtom ett ovanligt tydligt exempel på hur dåligt digitaliseringen av Sverige fungerar. Soppan avslöjar inte bara dysfunktionella upphandlingsmetoder, slöseri med skattepengar och brist på förståelse för digitaliseringens möjligheter i Stockholm stad; den låter oss också tydligt visa hur digitaliseringen av Sverige borde se ut.
Läs merUnder 2020 kunde vi rapportera om att Nederländerna, München och Hamburg tagit steg mot att använda fri och open source mjukvara inom offentlig sektor, medan piraterna i EU-parlamentet drev igenom en resolution om ökad användning av sådan mjukvara. Nästa aktör att ta detta steg är den tyska staden Dortmund, som nu har antagit en plan om att mjukvara som utvecklas av eller köps in av staden ska vara fri och open source.
Läs merI årets första partiledardebatt vidrördes frågan om digitaliseringen vid två tillfällen: Ulf Kristersson (M) efterfrågade smittspårningsappar och Jimmie Åkesson (SD) hade ett replikskifte med Stefan Löfven (S) om yttrandefrihet på internet, då båda uppvisade sitt oförstående för digitaliseringspolitik, om än på olika sätt.
Läs merVi publicerar här den slutreplik vi skickade in till Nyheter Idag, där vi besvarar Stegruds (SD) svar på vår ursprungsartikel om SD:s trovärdighet i digitaliseringsfrågor.
Läs merMarcel Kolaja är tjeckisk EU-parlamentariker för Piratpartiet. Han förklarar i en bloggpost som vi här översatt varför han nyligen röstade emot tre rapporter om AI i EU-parlamentet. Rapporterna är en del av lagstiftningsarbetet runt AI som kommissionen inledde i våras. AI är en strategiskt viktig framtidsteknik som kommer påverka alla delar av våra liv, från hur företag fungerar till hur våra barn lär sig. Därför är det extremt viktigt att den juridiska regleringen av AI blir korrekt. För Piratpartiets mål om att skapa ett kunskapssamhälle är AI en unik möjlighet, ett verktyg för att förbättra våra liv. Men vi måste också vara insatta i och reagera på riskerna med tekniken.
Läs merEfter att tre av parlamentets utskott tyckt till om Digital Services Act (DSA) har nu parlamentet som helhet röstat fram en rapport som uttrycker vad man vill se i det lagförslag som kommissionen väntas lägga fram i december. Våra parlamentariker i European Pirate Party lyckades driva igenom flera av våra hjärtefrågor, så som stärkt skydd för privatlivet och krav på interoperabilitet för dominerande tjänster.
Läs mer
