Skolplattformen, del 3: En tandlös strategi och skenande kostnader

30 september, 2021

Stockholms stad har en strategi som berättar hur staden ska bli en så kallat ”smart stad”. Strategin innehåller en hel del intressanta och positiva skrivelser. Tyvärr verkar de inte implementeras alls i verkligheten, vilket Skolplattformen visar. Projektets kostnader är svåra att få en överblick över, men det står åtminstone klart att det långt överskridit sin budget och passerat en miljard.


Stockholms stads strategi för digitaliseringen

Strategin inleds med en förutsägelse om att digitaliseringen skulle kunna leda till en tillväxt och 200 000 nya jobb i Sverige från 2018 till 2020. Bakom förutsägelsen står Boston Consulting Group. De är också kända för att ha stått bakom en utredning som sade att etableringen av serverhallar för Amazon, Google, Microsoft och de andra jättarna skulle ge tiotusentals nya jobb i Sverige. Kontrasten mot verkligheten är tydlig: Facebooks serverhall i Luleå har lett till dussintals tjänster. Liknande etableringar i USA har tenderat att kosta runt 20 miljoner kronor i subventioner per tjänst. Facebook fick etableringsstöd på mer än 100 miljoner kronor för serverhallen i Luleå, utöver sänkt elskatt.

I övrigt innehåller strategin högt och lågt. Det finns många skrivningar om vikten av samarbete med externa aktörer – från medborgare till näringsliv och akademi. Det är en mycket viktig målsättning, men något som rimmar illa med Skolplattformens utveckling (se kommande delar). Men strategin innehåller också en otrolig mängd snömos; text med många fina värdeord men låga nivåer av substans. Detta är en av de centrala målsättningarna med strategin, som exempel:

3.6 Den innovativa, öppna och uppkopplade staden
Den smarta staden uppnås genom innovativa lösningar, öppenhet och uppkoppling. Stockholm drivs utifrån nedanstående målsättningar för att möjliggöra för staden att bli världens smartaste stad:

* I Stockholm finns den uppkoppling som krävs för att bygga den smarta staden. Uppkopplingen är ändamålsenlig och tillförlitlig.
* Den grundläggande it-infrastrukturen i form av svartfiber ägs av Stockholms stad och tillhandahålls på lika och konkurrens och neutrala villkor.
* Den digitala tekniken finns inbyggd och utvecklas ständigt i fastigheter, transportsystem och stadsmiljö.
* Stockholms stads verksamheter, processer och data är öppna, tillgängliga och innovativa.
* Stockholm erbjuder ett innovativt klimat för offentlig verksamhet, invånare, näringsliv och akademi.
* Stockholm är en plats för samverkan, lärande och innovation – där kommunen, regionen, näringsliv, akademi och invånare bygger den smarta staden tillsammans

Strategin innehåller en målsättning om demokratisk hållbarhet, som bland annat lyfter fram vikten av transparens och medborgarinsyn. Ännu en gång något som Skolplattformen-haveriet avslöjar som mer eller mindre tomma ord.

Men låt oss lämna stadens strategi för en smart stad därhän, och återgå till Skolplattformen.

Kostnaderna för Skolplattformen – mer än en miljard kronor

2016 påstår staden att projektet inte överskridit budgeten på 695 miljoner kronor. Men man vägrar svara på frågor från lärarfacken om hur mycket pengar staden faktiskt har spenderat, och på vad.

”Mitt intryck är att det har kostat väldigt mycket pengar och vi vet inte vart pengarna har tagit vägen. Den redovisningen har varit bristfällig”

Bengt Nordström, Lärarnas Riksförbund

”Jag har ingen aning om prislappen”

Erik Jung, Lärarförbundet

2018 ställde Computer Sweden frågan om kostnad till Christer Forsberg, biträdande IT-direktör för Stockholms stad. Han menade att den totala kostnaden skulle komma att landa på 675 miljoner kronor, under budgetramen på 695 miljoner. Tyvärr visar det sig att han antingen ljuger eller är okunnig. DN visade nämligen en månad senare att 258 miljoner kronor i kostnader tillkommit och att den totala kostnaden för Skolplattformen överskridit en miljard kronor.

Tricket är att man särredovisat kostnaderna för drift från utvecklingskostnaderna. 2018 låg driftskostnaden på över 150 miljoner kronor. För efterföljande år ligger den på 120 miljoner kronor per år. Det är en kostnadsökning på drygt 60 % jämfört med de system som Skolplattformen ersatte.

Stadsledningskontoret säger till DN att man inte kommer redovisa de egna personalkostnaderna under projektets gång. Man har 15 personer anställda som arbetar med verksamhetsnära förvaltning av plattformen och utöver dem 10 medarbetare till som arbetar med projektet. Utgår man från att dessa 25 personer har en månadslön på 35 000 kronor landar årskostnaden för dessa någonstans i häraden av 15 miljoner kronor. Vi vet inte ifall den Task Force för att hantera föräldraupproret Öppna Skolplattformen som tillsatts av staden består av dessa anställda, eller om det är ytterligare kostnader som tillkommit, helt i onödan.

Sammantaget har Skolplattformen kostat mer än en miljard, med fortsatta kostnader för drift så länge avtal finns på plats och otroliga alternativkostnader. Men exakt hur mycket projektet har kostat, det vet faktiskt ingen.

Flera granskningar har slagit fast att projektet har brustit i dokumentation och att det bitvis är svårt att spåra kostnader och beslut kring dessa. Ingen övergripande större granskning av hela projektets ekonomi har gjorts.

DN

Konsulter som inte kan ställas till svars

Och vad som är ännu värre än projektets skenande oklara kostnader, är att staden avtalat bort rätten att stämma åtminstone Tieto. Det vet vi tack vare grävandet i dokument som flera engagerade föräldrar i Stockholm har begärt ut. Konsulter som tagit över ledningen av projektet och ingen möjlighet för medborgarna att ställa dem till svars när projektet havererar – det är ett recept för tragedi.


I nästa text kommer vi titta närmare på två saker som kan förklara Skolplattformens skenande kostnader: tystnadskultur och bristande ledningskompetens.

Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.


Donera

Det bästa sättet att ekonomiskt stödja vår verksamhet på är genom att bli vad vi kallar guldpirat - en person som donerar till oss regelbundet, varje månad. Dessa donationer gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet och planera för framtiden. Bli guldpirat genom att klicka på knappen nedan.

Du kan också donera enskilda belopp via Swish (1231792159) eller PayPal.

Guldpirat


Swish

PayPal

Bli pirat

Att bli medlem i Piratpartiet är det enklaste sättet att visa stöd för vad vi gör. Det är helt gratis, eftersom vi inte tycker att ekonomi ska vara en barriär för att engagera sig i politiken. Välkommen ombord!