I denna text börjar vi titta på utvecklingsmetoden reverse engineering. Vad är det, hur regleras det rättsligt och varför är lagstiftningen runt reverse engineering politiskt intressant?
I förra delen av denna serie gick vi igenom hur utvecklarna av Öppna Skolplattformen använde tekniken reverse engineering för att förstå hur frontend och backend i Skolplattformen kommunicerade. Den förståelsen lät dem imitera kommunikationen i sin alternativa app.
Det kan – som vi också förklarade – ses som en självklar rättighet att få göra detta. Vad man egentligen gör är att man granskar vilken information som skickas mellan ens webbläsare och den server den kommunicerar med, och sedan imiterar kommunikationen. Det borde vara trivialt att jag ska ha laglig rätt att granska vad min webbläsare gör, och att imitera hur andra kommunicerar med den. Likaså borde det vara lagligt att granska vad datorprogram på min dator gör, och att imitera hur det fungerar.
Tyvärr är det inte bara i fallet med Öppna Skolplattformen som detta varit och är kontroversiellt. Frågan om rätten till reverse engineering och tillhandahållandet av alternativ till etablerade produkter har en generellare politisk sprängkraft, särskilt som digitaliseringen fortsätter sin förändring av vårt samhälle. Interoperabilitet mellan olika produkter och tjänster är fundamentalt för att bryta de stora jättarnas dominans över det digitala samhället.
För att förstå den politiska konflikten runt reverse engineering och interoperabilitet behöver vi bland annat prata om den ganska obskyra lagstiftningen om förbudet mot att kringgå kopieringsskydd (DRM), en del av upphovsrättslagen (kom ihåg att upphovsrätt gäller även datorprogram), och hur den orsakar destruktiva svallvågor i hela samhället. Men först ska vi titta på ett till praktiskt exempel på reverse engineering.
Youtube-dl
>
Vi börjar med ett annat exempel på reverse engineering som ligger nära Öppna Skolplattformen. Youtube-dl är ett fritt program som man kan använda för att ladda ned video eller ljud från webbtjänster som YouTube, Vimeo eller SVT Play. Programmet fungerar genom att imitera hur din webbläsare gör när den hämtar videor från dessa tjänster. För att du ska kunna se en video på din dator måste den ju hämtas till din dator och sedan spelas upp, vilket betyder att man sedan också kan spara videon, om man bara vet hur man gör. (vid streaming hämtas videon till din dator, men i småbitar som spelas upp efter hand, istället för i en klump som sedan spelas upp)
Youtube-dl är i princip en specialbyggd webbläsare som automatiserar vad vem som helst kan göra med en vanlig webbläsare. Vad har det att göra med reverse engineering? Det är den teknik som utvecklarna av Youtube-dl använt. De har gjort exakt likadant som utvecklarna av Öppna Skolplattformen. De har öppnat en YouTube-sida, observerat hur den kommunicerat med deras dator, och imiterat kommunikationen.
Kringgående av kopieringsskydd i upphovsrättslagen
>
Youtube-dl och liknande projekt har såklart länge irriterat upphovsrättsindustrin, vilka har kämpat sig till en särskild lag som gör det förbjudet att kringgå kopieringsskydd (DRM, Digital Rights Management). Upphovsrättsindustrin hävdar att youtube-dl är ett verktyg för att kringgå kopieringsskydd, eftersom man kan använda det för att ladda ner videor från YouTube och andra tjänster. Deras argument grundar sig på att YouTube gör det krångligt att se varifrån videon man tittar på hämtas, vilket de menar utgör ett kopieringsskydd. Huruvida detta faktiskt är ett kopieringsskydd enligt lagen är inte entydigt idag. En domstol i Hamburg har dömt att upphovsrättsindustrin har rätt, men ingen annanstans har detta gått till domstol, vad vi vet.
Trots att du har rätt att skapa privatkopior av en DVD som du har köpt, så kan du begå brott ifall kopierandet är omöjligt utan att kringgå kopieringsskydd, eftersom själva kringgåendet i sig är olagligt. I Sverige ger upphovsrättslagens paragraf 12 dig rätt att kopiera verk för privat bruk, men om verket är skyddat av kopieringsskydd förhindras du från att utöva denna rättighet.
När upphovsrättslagen undantagsvis tillåter ett kringgående av kopieringsskydd sker det genom att rättighetshavaren ska hjälpa en specifik person att få tillgång till ett specifikt verk. Du får alltså inte själv kringgå kopieringsskyddet för att utöva din rätt till privatkopiering. Vägrar rättighetshavaren att samarbeta måste du gå till domstol för att få din sak hörsammad. En rättighet som är villkorad en ofta krånglig och potentiellt kostsam interaktion med storbolag inte är en särskilt praktiskt användbar rättighet.
In giving priority to contractual arrangements, the Copyright Directive rendered the protection of user privileges meaningless. Rightholders are unlikely to have any incentive to undertake such measures. Thus, copyright limitations could be overridden by technological protection and contractual agreements.
The Law and Economics of Intellectual Property in the Digital Age
Dessutom förbjuder upphovsrättslagen förberedelser till att kringgå kopieringsskydd genom 52 e §. Paragrafen förbjuder tillverkning och spridning av verktyg eller tjänster som har till syfte att kringgå kopieringsskydd. Eftersom det är få personer som har den tekniska expertisen och tiden att själva tillverka de verktyg som behövs för att kringgå kopieringsskydd – om/när det vore lagligt – är detta förbud i praktiken också ett totalt förbud mot att kringgå kopieringsskydd.
En av de mest framträdande paradoxerna i den svenska upphovsrättsliga lagstiftningen är regleringen av exemplarframställning för privat bruk. Utgångspunkten är att rätten att framställa exemplar tillfaller rättighetsinnehavaren enligt 2 §, URL. Som bekant får dock var och en framställa ett eller några få exemplar för privat bruk enligt 12 §, URL. Om en upphovsrätt skyddas av ett kopieringsskydd förhindrar emellertid detta användaren från att framställa de exemplar som han/hon är berättigad till enligt 12 §.
I redogörelsen för undantagen i infosoc-direktivet, ovan, påvisas det att art. 6.4 ger medlemsstaterna valet att själva bestämma huruvida exemplarframställning för enskilt bruk skall undantas från skyddet för tekniska´åtgärder. I de svenska förarbetena dras slutsatsen att exemplarframställning för privat bruk inte skall vara ett av undantagen i 52 f §, URL. Detta innebär att användarens rätt enligt 12 § kan kringskäras av kopieringsspärrar. Man kan också se det som att de tekniska åtgärderna ligger som ett skal runt exemplarframställningen för privat bruk. Skalet kan penetreras men det skulle innebära ett regelbrott trots att exemplarframställningen, som ligger i själva kärnan av rättigheten, är laglig.
[…]
Ännu ett problem med undantagen i 52 f §, URL, är att de i första hand skall genomdrivas med rättighetshavarens hjälp. Endast i de fall rättighetsinnehavaren vägrar hjälpa en berättigad användare kan användaren gå till domstol. En dylik process skulle kräva omfattande resurser och ta flera år. Vidare kan man fråga sig vad som händer om en användare på egen hand kringgår en teknisk åtgärd, som är föremål för ett undantag: Kan domstolens godkännande inhämtas i efterhand? Enligt lagstiftarens mening skall detta inte vara möjligt enligt bestämmelserna i 6 a kapitlet. Om användarna tillåts kringgå tekniska åtgärder på egen hand kommer det bli praktiskt taget omöjligt att yrka ansvar enligt 52 e § om förberedande aktiviteter. En användare kan i princip alltid hävda att tillverkningen, importen eller spridningen av komponenter för att kunna kringgå tekniska åtgärder är till för ett framtida, av domstolen tillåtet, kringgående. Istället skall rättighetsinnehavarna själva stå för själva kringgåendet, vid hot om vitesföreläggande i de fall de skulle vägra.
Adam Weissbach, Tekniska åtgärder och skyddet för åtkomstkontroll (vår emfas)
Upphovsrättsindustrin hävdar att reverse engineering av det slag Youtube-dl bygger på är ett sätt att kringgå kopieringsskydd . Därför har de försökt att rättsligt angripa utvecklarna och de plattformar som tillhandahåller programmet (GitHub). De exakta turerna i denna väldigt levande rättsliga strid är ointressanta för oss, men konflikten visar en grund i den större politiska striden om reverse engineering. Det spelar ingen roll vilka rättigheter vi lagstiftar om, ifall vi samtidigt ger företagen rätten att omöjliggöra utövandet av dessa rättigheter genom kopieringsskydd.
I nästa text tittar vi på rättstvisten mellan Oracle och Google, upphovsrätt till API:er och kopieringsskydd av datorprogram.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.