Nederländerna är nu ett av två medlemsländer i EU som gått ut med hur man tänker implementera uppladdningsfilter efter artikel 13/17-omröstningen i våras. Frankrike publicerade sin version först, och nu alltså även Nederländerna. Eftersom de här två länderna stod på motsatta sidor i debatten om direktivet och hur dessa artiklar skulle utformas (Nederländerna emot, Frankrike för, förenklat), så spelar dessa förslag stor roll som förebilder för övriga EU-länder.
Tyvärr är Nederländernas version av direktivet inte särskilt olik från Frankrikes. Varken Nederländerna eller Frankrike implementerar ett pålitligt system för användaren att kunna dela med sig av olika medier som faller under undantag från upphovsrätten, som parodier eller citat. Istället har de valt att implementera egna system som går att överklaga under olika omständigheter, vilket skapar en stor risk för att systemet missbrukas av kraftfulla aktörer.
Utöver detta finns det ingenting som skulle förhindra att uppladdningsfilter filtrerar bort innehåll som är lagligt, delvis på grund av att de lägger lite fokus på mänsklig bedömning av vad som ska censureras och inte.
Problemen uppstår för att båda länderna bara tillämpar delar av de två kontroversiella artiklarna. De exkluderar de delar som skrevs in för att skydda den allmänna befolkningens rättigheter. I slutändan lider folket för att medlemsländerna ignorerar beslut som EU-parlamentariker och allmänhet slogs för i månader för att göra artiklarna bättre för allmänheten och vanliga användare.
Att exkludera dessa viktiga delar av direktivet innebär dock inte bara att medborgarnas rättigheter far illa, utan potentiellt bryter också detta sätt att implementera direktivet på mot direktivet i sig.
Det är möjligt att både Frankrikes och Nederländernas implementationer av direktivet till slut kommer fällas i rätten. Men fram till att det händer riskerar de att skapa en farlig praxis i implementeringen av artikel 13/17.
Läs mer hos Communia.