Datalagringskalendern dag 11: “Ett allvarligt ingrepp i rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter”

”Domstolen slog i avgörandet fast att [datalagrings]direktivet innebar ett långtgående och synnerligen allvarligt ingrepp i rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter.” – SOU 2017:75 (Datalagring – brottsbekämpning och integritet)

Citatkälla

EU-domstolen slog 2016 fast att den svenska datalagringslagen utgjorde ett synnerligen allvarligt ingrepp i medborgarnas rätt till privatliv och skydd av personuppgifter. Sverige ålades att omedelbart sluta med detta angrepp på våra mänskliga rättigheter.

Trots detta inför Sverige den 1 oktober en ny datalagringslag. Den skiljer sig bara ytligt från den tidigare, som alltså dömdes ut av EU-domstolen för bara tre år sedan.

Lagen säger att brottsbekämpande myndigheter får ta hjälp av datalagring för att ”kartlägga individer som utgör en fara för samhället,”. Men genom den datalagringslag som införs 1 oktober övervakas alla svenskar och behandlas som om vi utgör en fara för samhället.

EU-rätten säger nej till generell datalagring men medger att den får användas om det är strängt nödvändigt för att utreda grova brott eller skydda allmän säkerhet.

Vad vi nu efter lång tid med datalagring kan konstatera bortom rimligt tvivel är att det inte är något som är strängt nödvändigt för att utreda grova brott. Det finns inga studier som påvisar någon sådant effektivitet. När svenska regeringen ska försöka visa hur effektiv datalagringen minsann är hänvisar man till förhoppningar från 2005 – innan lagen infördes första gången.

Det är alltså ett direkt brott mot domslutet från 2016 när Sverige nu återinför datalagring och sålunda ett “långtgående och synnerligen allvarligt ingrepp i rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter”, för att citera EU-domstolen.

Följ vår Datalagringskalender på datalagring.piratpartiet.se