Idag införs en “ny” datalagringslag i Sverige. Den innebär att alla tele- och internetoperatörer i Sverige tvingas registrera och lagra information om sina kunders surfvanor, kommunikationsmönster och geografiska positioner. Detta gäller alla medborgare i Sverige, oavsett om de misstänks för något brott eller inte.
Detta är särskilt uppseendeväckande eftersom EU-domstolen – Sveriges högsta juridiska instans – två gånger slagit ner på generell datalagring. Först när man underkände EU-direktivet från mitten av 2000-talet och sedan igen 2016 när specifikt den svenska lagen om generell datalagring underkändes.
Varför underkändes lagen? Därför att EU-domstolen fann att den bröt mot stadgan om de grundläggande rättigheterna som EU-medborgare erhåller. Specifikt handlade det om rätten till privatliv och dataskydd. EU-domstolen menade att det inte är proportionerligt, nödvändigt eller i det allmännas intresse med den typ av massövervakning som generell datalagring innebär.
EU-domstolen var mycket tydlig med vad som krävdes för att en dylik lag skulle vara laglig att stifta inom EU. Det krävs att övervakningen riktas mot en begränsad mängd personer för vilka det finns skäl att tro att övervakningen kan leda till information nödvändig för att utreda allvarliga brott. Det här följer alltså inte regeringens förslag som röstades igenom av samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet i juni i år.
Piratpartiet har varit aktiva motståndare till generell datalagring ända sedan partiet startades 2006, bara några månader innan det första direktivet blev verklighet. Sedan dess har det gått 13 år och vår övertygelse har bara stärkts av den empiriska erfarenhet av datalagring som vi och andra samlat på oss.
För att uppmärksamma den datalagring som nu återinförs i Sverige kommer vi publicera en serie inlägg om olika aspekter av datalagringslagen, dess historia och konsekvenser. Varje dag publicerar vi ett citat och en längre tillhörande text.
Följ vår Datalagringskalender på datalagring.piratpartiet.se.