Är fildelning ett värre brott än förtal? Regeringen tycker det!

Regeringen har föreslagit att skärpa straffen för upphovsrättsintrång så att straffskalan inkluderar sex års fängelse. Läs mer om hur dumt detta är här. Med förslaget kommer också en annan stor juridisk förändring, utöver straffskärpningen. Ifall lagen går igenom ska upphovsrättsintrång framöver falla under allmänt åtal.

Det innebär att en åklagare som får kännedom om att ett upphovsrättsintrång kan ha begåtts ska ha en skyldighet att utreda saken och om den finner att brott kan styrkas så har den också en skyldighet att åtala förövaren.

I justitiedepartementets pressmeddelande motiverar man detta såhär:

Sedan straffskalorna i de immaterialrättsliga lagarna fick sin nuvarande utformning för 30-40 år sedan har immateriella tillgångar ökat i betydelse – både för kulturlivet, näringslivet och samhället i stort. Samtidigt har en professionell och industriell intrångsverksamhet vuxit fram som riskerar att slå undan benen för bland annat enskilda kreatörer, kulturskapare och småföretag. Det snedvrider konkurrensen för näringslivet och leder till att värdefulla arbetstillfällen och skatteintäkter går förlorade. […]

För att mota den utvecklingen och säkerställa att straff som står i proportion till brottens allvar kan dömas ut också för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång skärps nu straffen. […] Det säkerställs också att åklagare kan väcka allmänt åtal för immaterialrättsintrång när det är motiverat från allmän synpunkt.

– Detta är förändringar som är efterlängtade av både bransch, näringsliv samt polis- och åklagarmyndighet.

Justitiedepartementets pressmeddelande

Man fortsätter alltså driva upphovsrättsindustrins propaganda om att fildelningen skulle riskera ”slå undan benen för bland annat enskilda kreatörer, kulturskapare och småföretag”. Trots att de enda köp som fildelning ersätter gäller de allra största biofilmerna och att de största hoten mot enskilda kreatörer och mindre företag inom kulturbranschen ofta är de stora företagen inom upphovsrättsindustrin.


Går lagförslaget igenom riksdagen får vi alltså en situation där en författare som inte har något problem med att dess böcker sprids och läses av så många som möjligt glömmer att bifoga en Creative Commons-licens som tillåter detta kan alltså åklagare åtala den som sprider boken, mot författarens vilja. Det är många kreatörer som befinner sig i en situation där de inte har något problem med att deras skapelser sprids, utan att de för den sakens skull vill syssla med nitisk licensiering av sina verk.

Beroende på åklagares avvägning av vad som utgör ”allmänt intresse” kan vi alltså få en situation där åklagare sitter och konstant utreder fildelningsfall eller ännu mer lätt tillgängliga, vardagliga upphovsrättsintrång – t.ex. kopierade bilder som läggs upp på Facebook, spridningen av memes osv. De flesta av oss bryter trots allt mot upphovsrätten vardagligen.

Det vore ett oerhört slöseri med rättsväsendets resurser, både vad gäller åklagares utredningar och de polisiära förundersökningar som följt på dem.

Man kan jämföra detta med ett annat brott som inte faller under allmänt åtal – förtal. Förtal anses alltså inte vara ett så allvarligt brott att åklagare måste utreda ifall de får kännedom om det, utan åtal väcks endast ifall den som blivit förtalad anser det så viktigt att den väcker åtal. Men från och med 1 september är alltså förslaget att åklagare ska sitta och väcka åtal mot fildelare, för det allmännas bästa.

Där har vi det svart på vitt: för regeringen är fildelning ett värre brott än förtal.


Vad vill då Piratpartiet göra annorlunda? Vad vill vi göra istället för att fortsätta på övriga partiers inslagna väg – mer övervakning, mer filter, hårdare straff för fildelare? Vi vill reformera upphovsrätten!

Piratpartiet vill se en kommersiell upphovsrätt på 5 år med möjlig förlängning upp till 20 år; släppa den privata, icke-kommersiella fildelningen fri; samt införa registreringskrav så att bibliotek och andra arkiv kan digitalisera sina samlingar framöver. Vi vill införa tydliga undantag för remixer, citat (även visuella!) och parodier, samt förbjuda DRM. Med en sådan reform hade vi fått ett Sverige där ”kreativitet uppmuntras, idéer får genomslag och jobb skapas”, som utredningsdirektivet om skärpta straff för upphovsrättsintrång en gång i tiden eftersökte.