I dagens text tittar vi närmare på vilka företag som vann upphandlingen om att utveckla och drifta Skolplattformen.
Upphandlingens utformning
>
Projektet Skolplattform Stockholm har tagit sin avstamp i regeringens strategi om den digitala agendan som en process som ska leda till att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Så skrev Stockholms stad i sitt pressmeddelanden där man lanserade Skolplattformen, i augusti 2013. Projektet hade en budget på 700 miljoner kronor. Stockholm valde att dela upp upphandlingen i olika områden.
Tieto ska leverera IT-stöd för barn- och elevregister, samt övergripande drift av plattformen. Nova Software ska leverera IT-stöd för från- och närvaro. Ping Pong ska leverera IT-stöd för dokumentation av barns och elevers lärande. Itslearning ska leverera IT-stöd för digitalt material och pedagogiska processer. Utöver dessa företag hyr staden in enskilda konsulter för att lappa ihop olika funktioner med varandra, till en kostnad av närmare hundra miljoner kronor. Stockholms stad har valt att inte kräva av undersystemens leverantörer att bygga så att systemen kan fungera ihop, utan istället tagit på sig ansvaret för att knyta ihop dem. Det kan vara ett av de allvarligaste felstegen i hela sagan om Skolplattformen, med enorma finansiella och praktiska konsekvenser.
Projektet Skolplattformen visade sig ta ungefär sex år att utveckla till sjösättning och överskred sin budget rejält. Trots det utsätts slutprodukten för enorm kritik. Hur gick upphandlingen och utvecklingen till? Varför blev det såhär? Vi ska börja besvara dessa frågor genom att titta på de företag som vann upphandlingen av Skolplattformen.
Vilka är dessa företag?
>
Itslearning levererar inte vad de ska, och Stockholm väljer att avsluta avtalet med dem 2016. Deras kontrakt var ursprungligen värt 16,5 miljoner kronor. Enligt Di Digital kan kostnaden dock ha ökat till 80 miljoner kronor redan 2016. Ny leverantör av det Itslearning skulle ha levererat blir Unikum. Unikum är ett företag som i upphandlingsförfarande gentemot Luleå och Trelleborg ljugit om sina kapaciteter rörande just lärplattformar. Upplands-bro kommun har brutit sitt samarbete med Unikum just för att Unikum inte levererar vad man lovat i avtalet.
Itslearning har bland mycket annat tidigare levererat ny studiewebb till Södertörns Högskola, när det var dags att byta ut systemet som högskolan själva byggde i början av 2000-talet. Det nya systemet fick stor kritik och dömdes ut av två tredjedelar i en enkät. Problemen verkar ha kommit ur att utvecklingen inte haft någon kontakt med verksamheten, varför hela systemet upplevs som ologiskt och krångligt. Trots att Itslearnings historia är präglad av användarmissnöje och personuppgiftsläckor fortsätter det offentliga att upphandla IT-system från företaget.
Tieto anklagades redan 2012 för att ha skurit ned på driften av vitala IT-system på ett oansvarigt sätt, vilket ledde till en omfattande krasch och efterföljande driftsstörningar i flera dagar. Företaget har tidigare levererat edWise, en lärplattform bakom utskällda Lärum och Skolwebben (som användes i Stockholm före Skolplattformen och då bedömdes vara uruselt). Trots flera års utveckling menade användarna att systemet fortsatte vara mer eller mindre oanvändbart. Tieto har före edWise också stått för lärplattformen Rexnet, ett system som även det utsattes för hård kritik för att vara oanvändbart. Genom tvivelaktiga metoder kringgick Tieto offentlig upphandling i många kommuner, som köpte in Rexnet bakvägen som en ”påbyggnadsmodul” till administrationsprogrammet Pro Capita.
Nova Software är nog mest kända för att leverera skolmjukvaran Skola24. Systemet lanserades ursprungligen med en målsättning om att minska frånvaron i skolan genom övervakning och kontroll. Av de företag som levererar mjukvara till svensk skola kan Nova Software faktiskt vara bland de minst öppet kritiserade.
Ping Pong är sedan tidigare ökända leverantörer av lärplattformen Hjärntorget, som med stor frustration använts i Göteborg i många år. Till slut fick föräldrar, elever och lärare nog, och Göteborg beslutade om att slopa Hjärntorget 2019. När Ping Pong leverade en mobilapp för Hjärntorget fick inte en enda elev eller lärare vara med och testa funktioner innan leverans. Än så länge använder dock bland annat Göteborg fortfarande Hjärntorget.
Med detta sagt är det såklart inte så att man ska döma ut just dessa företag från upphandlingar på förhand, men det är värt att fundera på hur det kan bli så att det genomgående är företag med den här typen av historia och rykte som vinner upphandlingarna om vår digitala samhällsinfrastruktur. I nästa del tittar vi på den externa granskning som gjordes 2016 för att förstå varför Skolplattformen blev så försenad.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.