Flera advokatbyråer skickar på uppdrag av medieföretag ut utpressningsbrev till privatpersoner i ökande takt. Bakgrunden till breven är Ipred-lagen, som möjliggör för privata företag att begära ut information från internetleverantörer, så att de kan utpressa de personer som de själva misstänker för fildelning. Så rundar man snabbt krav på rättssäkerhet och bevisföring så att oskyldiga svenskar kan utpressas.
I dessa brev har summor över 10 000 kr efterfrågats från privatpersoner för att advokatbyråer inte ska ta misstankar om fildelning till domstol. Breven må se ut som ett legitimt inbetalningskrav, men liknar mer en betalningsförfrågan. Om man inte betalar blir man alltså inte straffad. Det finns däremot en chans att man blir dragen till domstol. Risken för detta är låg – än så länge har vi inget känt fall av att ett sådant här utpressningsbrev lett till domstol i Sverige.
För att kunna skicka ut breven begär advokatbyråerna ut personuppgifter från internetleverantörer, som av Patent- och Marknadsdomstolen tvingas att dela med sig av vad man har. Den information advokatbyråerna då sitter på är vem som varit abonnent på vilken IP-adress vid specifika tillfällen, som de kombinerar med sina ”bevis” för att vissa IP-adresser fildelat de verk de har upphovsrätt till. Mer än 150 000 personers personuppgifter har röjts på det här viset sedan Ipred-lagen infördes i Sverige.
Det är inte mycket i bevisföringsväg som krävs för att Patent- och Marknadsdomstolen ska tvinga fram släpp av personuppgifter. Även en person som inte har fildelat något alls kan få sin personliga information utgiven till en av dessa firmor.
Tyvärr är det inte så när det gäller dessa upphovsrättens hotbrev. Misstanken kan vem som helst som har rättighetsinnehavarens goda minne hysa, och för att få skicka breven krävs i princip ingen bevisföring. Detta kan vi läsa svart på vitt i Patent- och Marknadsdomstolens utlåtanden från de senaste två åren, som generellt sett lyder att man ”finner inte anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i den metod som använts” – oavsett vilket företag det är som hyser misstanken om begången fildelning. Oavsett om företaget sen tidigare är misstänkt för att ha vilselett domstolar och angett avlidna människor som fildelare, för att ge ett exempel på deras imprecision.
Magnus Andersson, f.d. partiledare för Piratpartiet (från Dagens Samhälle)
Efter att personer redan fått sin rätt till ett privatliv kränkt straffas de än en gång genom att ta emot utpressningsbrev. Många som får sådana utpressningsbrev betalar även om de är oskyldiga, bara för att känna sig tryggare.
Min mamma fick ett brev i förra veckan. Ringde upp mig helt skräckslagen och undrade om hon blivit hackad. Sjuk skrämseltaktik att ge sig på den generationen som nyss vaknat till teknikåldern.
Anonym person som mottagit ett utpressningsbrev
Att dessa advokatbyråer skulle spendera pengar på att ta en privatperson till domstol för fildelning är troligen låg. De vill inte heller riskera att praxis etablerar att deras bevismetoder inte duger. Så har varit fallet på andra håll i världen, där ip-adresser som enda bevismaterial bedömts vara otillräckligt för att identifiera en misstänkt. Tyvärr är hotet om rättegång ofta tillräckligt för att människor ska betala stora summor för ett tamt, påstått brott de inte ens begått. För att ytterligare skrämma människor anklagar många av dessa brev dig för att ha fildelat olika varianter av skandalös porr, så att du inte ska vilja ta fallet till offentlig rättegång.
Att firmorna bakom breven är betydligt mer intresserade av att samla in pengar än faktiskt se till att rättvisa skipas gör att gränsen mellan dessa brev och ren utpressning är hårfin.
These serial litigants drop cases at the first sign of resistance, preying on low-hanging fruit and staying one step ahead of any coordinated defense. They don’t seem to care about whether defendant actually did the infringing, or about developing the law. If a Billy Goat Gruff moves to confront a copyright troll in court, the troll cuts and runs back under its bridge. Perhaps the trolls fear a court disrupting their rinse-wash-and-repeat approach: fie a deluge of complaints; ask the court to compel disclosure of the account holders; settle as many claims as possible; abandon the rest.
Domare Royce C. Lamberth
Såhär definierar svensk lag utpressning:
Utpressning är ett brott enligt 9 kap 4 § brottsbalken och straffet är fängelse i högst två år.
Brottet består i att någon genom hot om våld, skandalisering eller polisanmälan tvingar annan till handling eller underlåtenhet. Beskyddarverksamhet räknas som en form av utpressning. Utpressning skiljer sig från rån genom att hotet vid rån sker vid trängande fara och de facto inte lämnar offret något val.
Sverige har blivit upphovsrättstrollens förlovade land. Vi tillhör nu de länder som är värst drabbade av troll, och med sämst skyddsmöjligheter. Vi har fler fall än stora länder som USA. Det är dags för Sverige och EU att besinna sig och riva upp Ipred-lagen.
Läs mer hos TorrentFreak, Bahnhof och CSO