Marcel Kolaja är tjeckisk EU-parlamentariker för Piratpartiet. Han förklarar i en bloggpost som vi här översatt varför han nyligen röstade emot tre rapporter om AI i EU-parlamentet. Rapporterna är en del av lagstiftningsarbetet runt AI som kommissionen inledde i våras.
AI är en strategiskt viktig framtidsteknik som kommer påverka alla delar av våra liv, från hur företag fungerar till hur våra barn lär sig. Därför är det extremt viktigt att den juridiska regleringen av AI blir korrekt. För Piratpartiets mål om att skapa ett kunskapssamhälle är AI en unik möjlighet, ett verktyg för att förbättra våra liv. Men vi måste också vara insatta i och reagera på riskerna med tekniken.
Etiska aspekter av AI
>
Att definiera etiska standarder för användningen av AI är ett viktigt steg i att se till att utvecklingen av ny teknik sätter människan och mänskliga relationer i centrum.
Framtida reglering av AI behöver därför säkra skyddet av personlig information och möjligheten för relevanta myndigheter att tillsammans med civilsamhället kunna granska AI. Bland annat för att undvika AI-driven diskriminering. Transparens i använda algoritmer och träningsdata är en nyckelfaktor för att uppnå detta; krav som open source-världen är bra på att möta.
Tyvärr accepterar rapporten om etiska aspekter av AI användningen av biometrisk övervakningsteknik – t.ex. ansiktsigenkänning – i offentliga utrymmen.
Läs hela rapporten här: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2020-0186_EN.html
Skadeståndsansvar för AI
>
En viktig fråga för det framtida samhälle där AI tar allt fler beslut med konsekvenser för människors liv gäller civilrättsligt ansvar. Med andra ord, vem ska betala skadestånd till mig för att en självkörande bil kört på mig? Bilens ”förare”? Bilens ägare? Bilens tillverkare?
Vi behöver ett framtidssäkrat ramverk för skadeståndsansvar som ger tydliga besked och därmed kan öka säkerhet och tillit till AI. Ramverket bör ta hänsyn till båda materiell och immateriell skada som AI kan åsamka en individ.
Men ramverket behöver inte bara ge trygghet till potentiella offer för de beslut som AI tar, utan också för tillverkare och utvecklare av nya tekniker. Särskilt viktigt är detta för projekt inom fri och open source mjukvara, som ofta är viktiga inom innovation av AI. I många fall startar dessa som icke-kommersiella projekt som primärt drivs av volontärer, innan de ibland kommersialiseras.
Det är viktigt att ramverket för skadeståndsansvar möjliggör för drabbade att driva skadeståndskrav mot hela den kommersiella kedjan bakom den skadande produkten, men att ansvar inte gäller icke-kommersiella så kallade ”backend operators”. Annars riskerar vi att kväva den viktiga innovationsmotorn som småskaliga projekt inom open source utgör.
Läs hela rapporten här: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2020-0178_EN.html
Immaterialrätter för utvecklingen av AI
>
För att stötta utvecklingen av AI är det nödvändigt att ta bort onödiga juridiska hinder. Vi behöver fostra, inte hindra, innovation och utveckling inom EU. Därför är det bra att en konsekvensanalys rörande immaterialrättsliga skydd som incitament för utvecklingen av AI.
Vi vill inte se fler lager av immaterialrättsliga skydd inom det här fältet – särskilt inte mjukvarupatent. Vi behöver färre monopol och spärrar för utveckling i EU, inte fler. Immaterialrättsliga monopol skadar öppen innovation och kunskapsdelning, och utgör därför i verkligheten ett stort problem för ”AI made in Europe”, som kommissionen efterlyser.
Rapporten i fråga betonar patentsystemet som det primära sättet att skapa incitament för utveckling och spridning av AI. Inte minst gäller detta rapportens önskan om särskilt immaterialrättsligt skydd för det AI skapar. Tyvärr ser vi att patenttrollens verksamhet ökar i Europa, vilket utgör ett reellt hot mot många mindre företag och inte minst fri och open source mjukvara.
Du kan läsa hela rapporten här: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2020-0176_EN.html.
Läs mer på Marcel Kolajas blogg.