Join the swarm:

Terreg Header

TERREG: Vad är egentligen terrormaterial?

Det stora målet med terrorförordningen TERREG är att hålla så kallat terrormaterial borta från internet, vilket också avspeglas i förordningens officiella namn ”Preventing the dissemination of terrorist content online”.

Då skulle man kunna tro att en viktig del av lagförslaget vore att definiera vad detta terrormaterial som ska stoppas är för något. Men nej. Definitionen av terrormaterial i TERREG är så vag att den inte ens inskränker sig till sådant material som faktiskt är olagligt. Enligt FN:s särskilda rapportörer om yttrandefrihet, rätten till privatliv och skyddet av mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism är förordningens definition av terrormaterial så bred att den kommer leda till inskränkningar i informationsfrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet och föreningsfriheten.

Bland annat genom otillräckliga definitioner av vad för material som ska censureras så öppnar TERREG för större kontroll av vad som kan sägas på internet

Den vaga definition som kommissionen har i sitt lagförslag är så bred att den lika väl som faktisk terrorpropaganda också omfattar akademiska publikationer, journalistiska granskningar och avslöjanden om krigsbrott.

”What is not reasonable, is that the definition of terrorist content in the proposal is so vague that it does not even specify that it only covers content that is actually illegal. It seems to be aimed at covering typical propaganda material of terrorist organisation such as Daesh, including manuals to build weapons, but it is so vaguely phrased that it could also apply to perfectly legal content such as academic or journalistic articles. […] Rightfully so, countless civil rights groups have lamented this fact, highlighting the loss for freedom of information and expression, should legal depictions of illegal terrorist activities, such as for journalistic purposes, be censored.”

Julia Reda, f.d. EU-parlamentariker för det tyska Piratpartiet

För bara tre år sedan lagstiftade EU om ett terrorbekämpningsdirektiv, där man också definierade terrormaterial. Det är uppseendeväckande att kommissionen i sitt lagförslag inte återanvänder denna definition.

Vem är egentligen terrorist?

>

När brittisk anti-terroristpolis skulle öka medvetenheten om extremistiska grupper nyligen så använde man Greenpeace, Extinction Rebellions och GMO-demonstranters loggor jämsides swastikan. Om TERREG går igenom kan alla dessa grupper och många andra politiska organisationer som definitivt inte är terrorister falla under definitionen av terrorism.

Det finns inget konsensus inom EU om vilka organisationer som är terrorgrupper. I Spanien klassas katalanska separatister som terrorister, i vissa länder klassas kurdiska frihetskämpar som terrorister, i Ungern har miljöaktivister terrorstämplats och Frankrike har använt anti-terrorlagar mot demonstranter.

There is no EU consensus on what constitutes a ‘terrorist group.’ Automations are not able to understand religious and cultural differentials in various regions. Not to mention the fact that journalists and human rights groups often need to post photos or videos of terrorist-related content to raise awareness of terrorism.

EDRi och 12 andra medborgarrättsorganisationer i ett öppet brev om TERREG

Ett ytterligare exempel som visar på hur långt konceptet om terrorism kan dras när inga tydliga gränser sätts upp: under striden om upphovsrättsdirektivet förra året genomförde Wikipedia en så kallad black-out som protest. Detta kallade upphovsrättslobbyn för terror-metoder.

Dokumentation av krigsbrott och annat viktigt material kommer att drabbas

>

Det man vill ta bort från internet är främst glorifiering av eller uppmuntran till terrordåd, men gränsen mellan detta och bevis för krigsbrott eller kritisk granskning av propaganda är hårfin och extremt kontextberoende. Det är därför väldigt viktigt att TERREG modifieras till att innehålla tydliga undantag för vissa typer av skyddade yttranden, som utbildande, journalistiska och forskningsyttranden.

2017 utfärdade den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag en arresteringsorder som byggde på material man hämtat från olika sociala medier. För många utredningar av krigsbrott, brott mot mänskliga rättigheter och liknande i krigszoner är material på sociala medier nödvändiga.

”We are writing to you because we know from experience that the danger posed by this regulation is not hypothetical. Due to difficulty with getting evidence for prosecutions or other accountability processes across borders or in conflict situations, some of us rely on social media sites that would be affected by this regulation, such as Facebook and YouTube. […] Finally, some of us work directly with, or are ourselves, human rights defenders that risk their freedom, safety, and sometimes even their lives to upload videos for the purpose of exposing abuses to the world. Without this documentation, we would have little idea what is happening in Syria, Yemen, Myanmar, the favelas of Brazil, and elsewhere.”

Reportrar utan gränser, Syrian Archive och 24 andra människorättsorganisationer och forskare i ett öppet brev om TERREG

Bristen på klar definition öppnar för kringgående av lagar

>

Förordningen öppnar dessutom för att använda helt andra definitioner av terrormaterial än de som givits i det tidigare terrorbekämpningsdirektivet eller i TERREG självt. När censurbegäran skickas till nätplattformar är förordningen också öppen för att man hänvisar till plattformarnas egna standarder, snarare än lagens. Dessa kan vara mycket bredare än lagens definitioner.

Läs mer om TERREG

2560 853 Piratpartiet