2020 gjordes ännu en extern granskning av projektet Skolplattformen. Granskningen avslöjade problem med tystnadskultur och en ledning med bristande kompetens, vilket ledde till konsultstyre.
Tystnadskultur
>
2020 utförde Ramboll en extern granskning av Skolplattformen som projekt. Den visade bland annat att man inte följt rekommendationerna som PwC givit 2016.
Granskningen slog fast att en osund kultur präglat projektet med Skolplattformen. Risker tonades ned eftersom man var oroliga för att påverka medarbetares karriärer. En tystnadskultur och slutenhet växte fram i takt med att ledningen inte tolererade kritik och problem tystades ned.
”En annan faktor som påverkade genomförandet av projektet var den kultur som uppstod i projektet när
pressen på att leverera Skolplattformen ökade. Enligt våra intervjuer resulterade det i en kultur som
präglades av en slutenhet och projektmedarbetare som lyfte problem tystades ner.”
”Många uppger i intervjuer ett behov av att styrning och ledning måste präglas mer av transparens och tydlighet kring beslutsstrukturer där fattade beslut systematiskt dokumenteras. Projekten måste även ha styrgrupper som består av personer med både it- och verksamhetskompetens eftersom det är av största vikt att ledningen har kunskap om vilka konsekvenser olika beslut kan få. Kompetenshöjande insatser kan därmed vara ett lämpligt tillvägagångssätt.”
”Mycket fick vi ta bort från presentation inför styrgruppen – inte läge att presentera. Fanns ingen transparens, det behövs”
Kompetensbrister
>
Överlämningen från utbildningsförvaltningen till stadsledningskontoret var turbulent, bland annat till följd av personkonflikter. Stadsledningskontoret hade därför efteråt begränsad kontakt med utbildningsförvaltningen och en nonchalant attityd gentemot dessas synpunkter. Överlämningen gick enligt Ramboll för fort, vilket ledde till att stadsledningskontoret saknade viktig kompetens om projektets historia.
Samtidigt saknade projektledningen viktig kompetens inom bland annat de verksamheter som skulle använda Skolplattformen och IT.
”Det råder delade meningar om det fanns rätt och nödvändig kompetens inom projektet. Den kompetens
som lyfts fram i intervjuer är att styrgruppen hade strategisk kompetens, att det fanns klickvis kompetens
att driva större utvecklingsprojekt och projektet i viss utsträckning hade upphandlingskompetens
(kompetens att formulera en teknisk kravspecifikation). Samtidigt är flera överens om att
verksamhetskompetensen var för övergripande, IT-kompetensen för begränsad och att det saknades
kompetens inom upphandlingsteknik. Därtill framkommer det i intervjuer att projektet i för stor
utsträckning litade på konsulternas kompetens, vilket resulterade i att projektledare och styrgrupp inte i
tillräcklig utsträckning tog ett aktivt ägarskap.”
Granskningen påpekar också att man bara involverade de som faktiskt skulle komma att använda Skolplattformen i starten av utvecklingen, och att kontakten med verksamheten sedan föll bort. När projektet både saknade egen verksamhetskompetens och kontinuerlig kontakt med verksamheten gled produkten bort från vad som efterfrågades från början.
”De administrativa systemen i Skolplattformen fungerar någorlunda för samtliga skolformer förutom för
Vuxenutbildning som behöver hantera all administration för hand eller i verktyg som Excel.”En mening i Rambolls granskning som genom att säga väldigt lite samtidigt säger väldigt mycket om Skolplattformen
I nästa text ska vi börja titta på hur Skolplattformen lanserades och togs emot i de verksamheter som faktiskt skulle använda slutprodukten.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.