Idag presenterar vi lärplattformarna som kontrollverktyg.
Kontroll av lärarnas vardag
>
En stor anledning till att politiken satsade på lärplattformar under 2000-talet var att man ville utöka närvarokontrollerna i skolan. Att upptäcka frånvaro i god tid kan vara ett mycket viktigt hjälpmedel för att kunna sätta in rätt åtgärder så tidigt som möjligt, för att fånga upp elever som har psykiska problem eller andra svårigheter i skolan. Tyvärr har kontrollimpulsen mer generellt kännetecknat lärplattformarna och den allmänna utvecklingen i skolan sedan dess.
Lärarnas arbetsdagar blir allt mer styrda genom bland annat fler standardiserade dokumentationskrav, närvarorapporter, fler möten, mer kontakt med föräldrar och minskad förtroendetid. Detta sker på många håll samtidigt som avståndet till chefer förlängs och antalet byråkratiska lager i förvaltningen växer. Tillit ersätts av dokumentationskrav; frihet ersätts av övervakning; självstyre ersätts av central styrning.
Piratpartiet värnar istället lärarnas autonomi och frihet att utöva sin professionella kunskap. En förvaltning som förlorat tilliten till professionen den ska stödja behöver genomlysas och reformeras.
Om lärplattformarnas övervakande funktion kan man läsa i många rapporter och uppsatser. Några citat:
”I dag har vi standardiserade dokumentationsmallar i skolan. Mycket av dokumentationen är sådant som vem som helst kan begära ut. Läraren måste därför väga varje ord på guldvåg.
Karolina Parding, professor i sociologi
[…]
Lärare vill ges tillit att själva forma sin arbetsvardag i högre utsträckning. En lägre grad av standardisering. Jag var med i en intervju i Skolvärlden och pratade om det, då var det flera lärare som hörde av sig och sa att de kände igen sig. Det var rak återkoppling. Styrningsinstrumenten får inte bli ett hinder.”
”Datasystemen innebär en styrning av arbetet in i mycket små detaljer, och tar bort möjligheten till flexibilitet. De ger också möjligheten till övervakning av lärarna.”
Cristóbal González-Allers examensarbete om lärares användning av lärplattformen SchoolSoft
”Arbetssituationer som präglas av digitalt arbete innehåller ofta en kombination av faktorer som visat sig öka risken för skadlig stress, nämligen en kombination av höga kvantitativa och/eller kvalitativa krav, låg upplevd egenkontroll och svagt upplevt socialt stöd.
[…]
Digitaliseringen är till viss del självgående i den meningen att bara för att saker blir möjliga att göra så inför man nya administrativa uppgifter, mer dokumentation etc., kanske med dåligt utformade användargränssnitt, utan att det egentligen finns något uttalat behov eller syfte bakom.”
Arbetsmiljöverkets rapport Digital arbetsmiljö (vår emfas)
”En annan administrativ ram som påverkar lärarnas arbetstid är tiden för möten. Möten upptar i snitt ca 7,5 procent av lärarnas arbetstid. Lärarna i studien har en känsla av att mötena många gånger bara var till för att de skulle finnas: de ser inte alltid nyttan med mötena och många gånger har de varken behov av dem eller så är inte innehållet på mötena av sådan art att de är givande.
Katarina Eliassons mastersexamensarbete Ett nedslag i lärares yrkesvardag
[…]
Studien visade att det är väldigt olika hur mycket tid varje lärare lägger på tillsyn och omsorg. En del lägger så mycket som 16 procent av sin tid per vecka på tillsyn och omsorg. I snitt lade varje lärare ca 7,5 procent på detta.”
Imorgon är det dags att prata om lärarnas egenmakt i ljuset av lärplattformarnas utformning.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.