Idag tittar vi närmare på fler fall där reverse engineering är politiskt sprängstoff, med ett särskilt öga på hur marknadsekonomin påverkas av förbudet mot att kringgå kopieringsskydd.
Redan 1988, inför förhandlingarna om mjukvarudirektivet, varnade EU-kommissionen för riskerna med att skydda datorprogram från kopiering:
”The Green Paper also warned that failure to limit protection for these works can amount to “a genuine monopoly, unduly broad in scope and lengthy in duration.””
Unscrewing the Future: The Right to Repair and the Circumvention of Software TPMs in the EU
EU-domstolen varande 34 år senare också för faran med en för bred upphovsrätt till datorprogram:
”to accept that the functionality of a computer program can be protected by copyright would amount to making it possible to monopolise ideas, to the detriment of technological progress and industrial development.”
Både kommissionen och domstolen kommer fram till att upphovsrätten till datorprogram riskerar att leda till monopol, vilket skadar både teknisk utveckling och marknadsekonomins funktioner. Varför är deras rädslor välgrundade? Det ska vi grundligt gå igenom i denna och kommande texter.
Interoperabilitet och upphovsrättens försämrande av marknaden
>
Interoperabilitet är vad som uppstår när olika datorprogram kan ”prata” med varandra. Det är vad som gör att du kan använda olika webbläsare (Firefox, Chrome, Edge etc) för att besöka samma sida. Det är vad som gör att du kan läsa ett dokument på en Windows-dator som någon skrivit på en Mac. Det är interoperabilitet som gör att en iPhone-användare kan skicka meddelanden till någon som använder Android. Kort sagt är interoperabilitet grunden för möjligheten till ett pluralistiskt digitalt samhälle, till fungerande digitala marknader. När interoperabilitet framgångsrikt motarbetas av dominerande jättar, med hjälp av upphovsrätt eller andra verktyg, så lider vi alla av det.
Interoperability is at the backbone of the Internet. Indeed, it is not an exaggeration to say that the Internet is at its core a set of open APIs—a simple protocol that anyone can use to pass packets of data – any kind of data – back and forth across a computer network. The enormous success of the Internet is attributable to the fact that any device and any program can connect to it just by following a simple protocol. That led to a greater diversity of programs and content than the world has ever seen before.
[…]
As we noted in the last two parts, interoperability has substantial benefits for consumers and innovation. But arguably its most important benefit concerns market structure and competition. Interoperability benefits smaller competitors and newer companies by preventing established incumbents from tying up existing customers and so locking them out of the market.
[…]
By allowing an app developer to reach the widest possible market, legal protection for interoperability increases the number of creative new works produced each year. It also ensures that no one company, no matter how dominant its platform, gets to decide what web pages you can access, what files you can share, or what programs you can download.
[…]
Ensuring interoperability, in part by denying copyright protection to those who want to close interfaces, may be the key to restoring an open Internet that is today threatened by dominant players with strong incentives to close their networks.
[…]
Conversely, interoperability offers the potential of opening the “walled gardens” that have come to dominate much of the Internet today. Facebook, Apple, Microsoft, and (to a lesser extent) Amazon and Google all benefit from a large customer base locked into their systems by investment, choice, learning, or simply inertia. For a variety of reasons, the wave of Schumpeterian competition that has periodically dethroned prior dominant firms (IBM, AT&T, Yahoo!, MySpace et al) has stalled in the last two decades. But interoperability offers the promise of restarting that competition, allowing, for instance, a new, privacy-focused social media company to grow its own customer base while connecting into the Facebook and Instagram networks of those customers.
Upphovsrätt till API:er kan användas för att stoppa konkurrenter från att skapa interoperabla produkter, som vi förklarade i förra texten. Att Oracle kan konkurrera så väl med Amazons S3-tjänst för molntjänster bygger på att de inte gör intrång i Amazons upphovsrätt när de återimplementerar S3:s API.
Upphovsrätt till API:er är därför ett typexempel på hur stark immaterialrätt försvårar konkurrens. När stark immaterialrätt råder väljer företag därför så kallad ”cooperative commercialization” – alltså att samarbeta med dominerande företag inom branschen genom att till exempel bli uppköpta – istället för att verkligen konkurrera. Så kallad ”competetive commercialization”, alltså att utmana branschens jättar, blir vanligare och enklare med svagare immaterialrätt. Inom IT-branschen syns den de facto utvidgade immaterialrättens spår tydligt, bland annat i form av en allt vanligare strategi om att bli uppköpt. För välfungerande marknaders skull behöver vi därför generellt både svag upphovsrätt och patenträtt.
”We show that stronger IP protection makes it more likely that entrepreneurs will commercialize by cooperating rather than competing. Competition policy has then a more important role in promoting a higher rate of innovation by protecting entrants from incumbents’ bargaining power in their cooperative arrangement.”
Entrepreneurial commercialization choices and the interaction between IPR and competition policy
Nu till fler praktiska exempel på vad vi pratar om när vi säger att upphovsrätt till datorprogram och det tillhörande förbudet mot att kringgå kopieringsskydd hotar marknadsekonomin.
Bläckpatroner till skrivare
>
Ett mer praktiskt exempel än Youtube-dl på när förbudet mot att kringgå kopieringsskydd blir relevant är skrivare. I normalfallet ska man kunna stoppa in vilken bläckpatron man vill i en skrivare. Det är upp till mig som ägare av skrivaren att säkerställa att patronen fungerar med just den modell av skrivare jag har köpt. Det betyder att olika tillverkare kan konkurrera om att ta fram den billigaste och bästa bläckpatronen.
HP har långsamt försökt förändra detta. De har introducerat skrivare som bara kan använda deras egna bläckpatroner. Faktum är att de gått ännu längre – de har skickat ut ”säkerhetsuppdateringar” till vissa internetuppkopplade skrivare som gjorde skrivarna oförmögna att använda andra än HP:s bläckpatroner. Metoden för att säkerställa detta var att låsa in kommunikationen mellan skrivaren och bläckpatronen bakom kopieringsskydd.
HP har sedan dess gått ännu längre och erbjuder numera skrivare-as-a-service. Det innebär att skrivaren bara kan skriva ut så länge du betalar dina månadsavgifter och använder HP:s egna bläckpatroner. Om du får för dig att avbryta prenumerationen till HP slutar din skrivare alltså att fungera helt. Skyddet för affärsmodellen är kopieringsskyddet som gör det olagligt att granska hur skrivaren kommunicerar med HP och modifiera skrivarens mjukvara. Annars hade du kunnat modifiera den skrivare du äger till att skriva ut vad du vill med vilket bläck du vill, så att du inte längre stått under HP:s kontroll. Det vill inte HP acceptera.
Diskmaskinen Bob Dishwasher
>
Den ”innovativa”, diskmaskinen Bob Dishwasher är egentligen bara riktigt innovativ på en punkt: den har kopierat HP:s affärsmodell. Bob Dishwasher kan bara använda diskmedelspatroner från samma företag som tillverkar diskmaskinen. Varje diskmedelspatron kommer med ett litet kretskort som kommunicerar med diskmaskinen och bevisar att den är tillåten att användas. Genom denna metod kan tillverkaren sälja diskmedlet med vinstmarginaler som närmar sig skyarna, eftersom konkurrens i praktiken förbjudits.
För den som vill tillverka alternativa diskmedelspatroner till Bob Dishwasher väntar potentiellt rättegång rörande kringgående av kopieringsskydd. Det går att manuellt fylla på Bob med konventionellt diskmedel, men för den som vill utnyttja fördelarna med Bob Dishwasher gentemot en vanlig diskmaskin, nämligen möjligheten att fylla på med självreglerande patroner, så finns det bara en laglig försäljare att vända sig till.
Det finns en modig person som har utnyttjat reverse engineering för att kunna tillverka alternativ diskmedelspatroner till betydligt lägre kostnader. Att han säljer dem borde inte vara förbundet med juridisk risk, men tyvärr är det fallet. Hans agerande visar dock hur det borde fungera när företag försöker använda upphovsrätten för att förbjuda konkurrens.
Marknadskrafterna sätts annars ur spel och tillverkaren kan utnyttja upphovsrättens monopol för att höja priserna och inskränka kundernas frihet.
Förbud mot konkurrens
>
På ett område i våra liv har denna typ av beteende verkligen normaliserats, nämligen på de konventionellt digitala marknaderna. Ifall du vill erbjuda en alternativ handelsplats för appar till iPhone så kommer Apple att göra allt för att stoppa dig. Ifall du vill erbjuda en chatt-klient som möjliggör kommunikation mellan Facebook och andra sociala medier så kommer Facebook att stämma dig. Microsoft tillåter inte vem som helst att utveckla och sälja spel till Xbox. Blizzard tillåter dig inte att skapa alternativa spelservrar för att spela deras spel med andra människor. StorageTek använde förbudet mot att kringgå kopieringsskydd för att stoppa andra företag från att erbjuda support till deras produkter. När Apple lanserade iPhone tillät de inte ägare att byta telefonioperatör från AT&T och skickade ut uppdateringar som förstörde telefonerna för de personer som tog sig runt deras spärrar. Det ska sägas att den här typen av konkurrensfientliga handlingar inte alltid bygger på upphovsrätten och dess kopieringsskydd, men det är en väldigt vanlig ingrediens i jättarnas försök att bygga monopol.
Piratpartiet tycker att interoperabilitet är så viktigt att vi vill skriva in en generell rätt att upprätta interoperabilitet med digitala tjänster i europeisk lag. Den som vill skapa ett verktyg som till exempel samlar dina meddelanden från Twitter, Facebook och Instagram i samma fönster ska inte behöva utföra en juridisk exercis för att inte vara rädd att stämmas. Det ska räcka att känna till den generella rätten att upprätta interoperabilitet, vilken innefattar rätten att utföra reverse engineering av datorprogram, webbtjänster och API:er. Upphovsrättens kopieringsskydd ska inte stå i vägen för utvecklingen.
I nästa text fortsätter vi granskningen av fenomenet reverse engineering genom att undersöka dess effekter på äganderätten.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.