I veckan röstade riksdagen för att skärpa straffen för upphovsrättsintrång från och med förste september i år. Straffskalans tak ska ändras från två års fängelse till sex års fängelse. Omröstningen föregicks av en sevärd (nja) debatt, som (inte alls) tydliggjorde hur våra folkvalda tänker runt upphovsrätten.
Den största diskussionen i kammaren rörde utskottets förslag att regeringen ska verka för en översyn av det upphovsrättsdirektiv som klubbades förra året. Självklart är vi glada att fler äntligen gör motstånd mot direktivet, men man kan inte låta bli att undra var dessa kritiker var när det faktiskt gjorde skillnad att engagera sig mot direktivet. Hur kommer det sig att man först nu agerar?
Redan 2016 började Piratpartiet opinionsbilda i frågan. Vi har skrivit och spridit flertalet (22) debattartiklar genom åren (2016, 2017, 2018, 2019), gjort förklarande videor och diskuterat i olika forum på nätet. Vår EU-parlamentariker (Julia Reda från det tyska Piratpartiet) ledde motståndet inifrån parlamentet från direktivets första andetag. Vi kritiserade den svenska regeringens agerande i frågan om EU-direktivet ett år innan EU-nämnden yrvaket engagerade sig.
Vad som inte debatterades i riksdagen var anmärkningsvärt nog hur det kommer sig att man behöver skärpa de här straffen eller hur rimligt det är att en person som fildelar kan fängslas i sex år, när de eventuella skadorna brottet medför är högst omtvistade. Konsensus verkade råda om att det är viktigt och bra att skärpa straffen på detta vis – ingen begärde votering i frågan.
Socialdemokraternas företrädare Åsa Eriksson försökte försäkra eventuella tvivlare om att dessa skärpta straff skulle användas vid ”uppsåtligt planerat intrång av industriell karaktär [och alltså] inte mot privatpersoner”. Tyvärr är det inte vad som står i den nyblivna lagtexten, som inte alls är så tydlig.
Framför allt vet vi att upphovsrättslagar tänjs för att gynna upphovsrättsindustrins vilja att sätta dit så många som möjligt, så hårt som möjligt. IPRED-lagen skulle inte användas för att sätta dit vanliga svenskar, men har – precis som vi förutsade – lett till industriell utpressning av oskyldiga. Den här skärpningen av straffen för upphovsrättsintrång lär inte vara ett undantag.
I grunden för beslutet att skärpa straffen för upphovsrättsintrång finns en utredning som lanserades 2017, och som då kommenterades av Piratpartiet i en debattartikel. Redan i direktivet till utredning stod det klart vart man skulle landa och frågan som ställdes var inte om skärpta straff behövdes, utan hur de skulle kunna införas på bästa sätt. En av utredarna var till och med lobbyist för Film- och TV-branschen samtidigt.
Justitieminister Morgan Johansson kommenterade utredningen med dessa ord: ”stöld är stöld […] och den här regeringen står upp för upphovsrätten”. Det stora syftet med straffskärpningen är att kunna få tillgång till utredningsmetoder som är förbehållna grövre brott, som det nyligen införda tvångsmedlet hemlig dataavläsning.
Detta är förändringar som är efterlängtade av både bransch, näringsliv samt polis- och åklagarmyndighet. Genom hårdare tag mot de som tillhandahåller olagligt material hoppas vi kunna skapa ännu bättre förutsättningar för vårt kreativa och innovativa näringsliv.
Morgan Johansson
Det är tydligt vems intressen som är viktiga för regeringen i upphovsrättsliga frågor – det är upphovsrättsindustrin och de poliser som jobbar med att sätta dit fildelare. Medborgarnas, kulturskaparnas och nätanvändarnas perspektiv är uppenbarligen inte lika viktiga och förtjänar inte ens att omnämnas.
Denna trios intressen företräds dock av Piratpartiet. Vi vill reformera upphovsrätten så att den fungerar bättre för de som faktiskt skapar kultur, snarare än mellanhänderna i upphovsrättsindustrin; samtidigt som vi motarbetar användandet av upphovsrätten som verktyg för mer censur och övervakning på internet.
Du kan läsa mer om hur vi ställer oss till att införa sex års fängelse i straffskalan i två tidigare nyheter som vi publicerat på vår hemsida.