2018 lanserades Skolplattformen i ett skick som ledde till rejäl kritik från verksamheten som skulle använda plattformen. Dessutom innehöll plattformen sårbarheter som ledde till läckor av personuppgifter, som Stockholms stad försökte vifta bort.
Läs mer2020 gjordes ännu en extern granskning av projektet Skolplattformen. Granskningen avslöjade problem med tystnadskultur och en ledning med bristande kompetens, vilket ledde till konsultstyre.
Läs merEU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbjuda kontantbetalningar större än 10 000 euro samt anonyma betalningar med ”virtuella kontanter”, det vill säga kryptovalutor. När EU-kommissionen 2017 ville införa ett liknande förbud visade det sig att 90% av tillfrågade europeiska medborgare var emot det. De menade att möjligheten att betala anonymt med kontanter var en ”essential personal freedom”. Enligt en studie från ECB använder upp till 10% av EU-medborgarna kontanter för transaktioner över 10 000 euro, till exempel vid köp av bilar. Det kan vara svårt att se i Sverige, men vi ska komma ihåg att hela EU inte är som Sverige.
Läs merStockholms stad har en strategi som berättar hur staden ska bli en så kallat ”smart stad”. Strategin innehåller en hel del intressanta och positiva skrivelser. Tyvärr verkar de inte implementeras alls i verkligheten, vilket Skolplattformen visar. Projektets kostnader är svåra att få en överblick över, men det står åtminstone klart att det långt överskridit sin budget och passerat en miljard.
Läs merHur kom det sig att Skolplattformen försenades så kraftigt? 2016 försökte en extern revisionsfirma svara på den frågan. De berättar också om problem med konsultstyre och brist på ledarskap.
Läs merProjektet Skolplattformen visade sig ta ungefär sex år att utveckla till sjösättning och överskred sin budget rejält. Trots det utsätts slutprodukten för enorm kritik. Hur gick upphandlingen och utvecklingen till? Varför blev det såhär?
Läs merVid en första anblick är det lätt att anta att Skolplattformen främst är en angelägenhet för stockholmarna. Men Skolplattformen är inte ett märkligt undantag från en normalt välfungerande digitaliseringsprocess. Skolplattformen är tvärtom ett ovanligt tydligt exempel på hur dåligt digitaliseringen av Sverige fungerar. Soppan avslöjar inte bara dysfunktionella upphandlingsmetoder, slöseri med skattepengar och brist på förståelse för digitaliseringens möjligheter i Stockholm stad; den låter oss också tydligt visa hur digitaliseringen av Sverige borde se ut.
Läs merDet är genom risktagande som vi utvecklas, både som samhälle och som individer. Basinkomsten gör det möjligt för människor att ta fler risker — utveckla sig, byta karriär, starta ett…
Läs merNivå på basinkomsten> Tanken med en basinkomst är att garantera en grundläggande trygghet i livet — ingen ska behöva vara rädd för att inte kunna äta eller ha tak…
Läs merDagens skyddsnät är väldigt svåra att överblicka. Detta är ett problem av flera anledningar. Det gör det svårt för lagstiftarna att skriva lagar som inte är motsägelsefulla eller stör varandra…
Läs mer
