Generell lagring av kommunikationsdata – datalagring – har ingen statistiskt signifikant effekt på varken brottslighet eller mängden uppklarade brott.
Det är slutsatsen som dras av en ny studie som utförts av EU-parlamentets utredningstjänst, på uppdrag av vår tyske EU-parlamentariker Patrick Breyer.
Den här utredningen bekräftar det Piratpartiet sagt länge: det finns inget stöd för att datalagring hjälper i brottsbekämpning. Svenska politiker måste börja se till evidens och lägga resurser där de bäst hjälper Sveriges invånare; det vill säga inte på massövervakning utan på klassisk polisverksamhet, förebyggande arbete och stärkt IT-kompetens hos Polisen.
Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet
Utredningens sammanfattning:
”it does not appear possible to establish any direct correlation between the fact of having or not data retention laws in place and crime statistics”.
Utredarna har bland annat granskat Tyskland, där generell datalagring upphörde 2011, varefter uppklarningsgraden för brott ökat något (från 55% 2011 till 58% 2018) och antalet rapporterade brott minskat (från 6 miljoner 2011 till 5,6 miljoner 2018).
De har också tittat specifikt på Sverige, ett EU-land som fortfarande praktiserar datalagring, trots att EU-domstolen två gånger klargjort att det är olagligt. Mellan 2009 och 2018 har uppklarningsgraden i Sverige minskat från 17% till 14%.
“Data retention means collecting information on everybody’s daily telephone contacts and movements. It disrupts confidential communications in areas that legitimately require non-traceability (e.g. contacts with psychotherapists) and prevents journalists from communicating with anonymous whistleblowers. No other surveillance law interferes so profoundly with our right to privacy. And now we find that this blanket recording is unnecessary for detecting and prosecuting serious crime. Individual cases that are not statistically significant do not justify a total recording of the everyday communications and movements of the entire population.”
Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för Piratpartiet
För mer detaljer, läs Patrick Breyers sammanfattning av studien eller originalmaterialet.
Trots att datalagring är ineffektivt och olagligt har Sverige alltså en lag om datalagring igen, sedan juni 2019. Då införde riksdagen datalagring med stöd av alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet.
Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson, som har ansvar för inrikes- och säkerhetsfrågor i EU, har också flaggat för att hon vill se ett nytt EU-direktiv om datalagring.
På en rak fråga från Patrick Breyer i EU-parlamentet om Johansson planerar ett nytt förslag om datalagring svarade hon: ”I do think we need legislation for data retention”.