”Det är EU-rätten som sätter ramarna för den nationella lagstiftningen om datalagring för brottsbekämpande ändamål” – Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot Socialdemokraterna
Den svenska lagstiftningen om datalagring som trädde i kraft den 1 oktober följer inte EU-rätten. Den tidigare datalagringslagen upphävdes 2016 av EU-domstolen, för att den innebar ingrepp i våra grundläggande mänskliga rättigheter. Trots det väljer riksdagen med Socialdemokraterna i spetsen att driva igenom lagen igen, tre år efter EU:s rekommendationer.
Man låtsas som att man gjort relevanta förändringar i lagstiftningen, men har fokuserat på att ha olika lagringstider för olika typer av uppgifter, trots att EU-domstolen tydliggjorde att det är vilka personer som utsätts för övervakningen som är relevant.
Domstolen säger att lagringen måste riktas mot ”en personkrets vars uppgifter kan avslöja en […] koppling till grov brottslighet”. Det gör inte den nya datalagringslagen. Fredrik Lundh Sammeli (S) har helt rätt när han i riksdagens debatt om datalagringslagen säger att det är EU-rätten som sätter ramarna för hur svensk brottsbekämpning får gå till. Och den EU-rätten förbjuder den datalagringslag som Sammeli själv var med och röstade igenom i år.
Följ vår Datalagringskalender på datalagring.piratpartiet.se.