Amerikanska datalagringsprogrammet var inte bara olagligt, utan också värdelöst

Amerikansk domstol har till slut dömt att det datalagringsprogram (insamling av metadata om telefoni) som Edward Snowden avslöjade 2013 var olagligt.

Datalagring handlar om insamling av metadata. Metadata är information om information. Det handlar alltså inte om innehållet i telefonsamtal, utan om var du är när du ringer dem, med vem du pratar, hur länge, och så vidare. Det handlar inte om innehållet i dina sms-konversationer, utan om när du har dem, med vem, och så vidare.

Det kan verka som att det borde vara harmlös information, men om man får möjlighet att pussla ihop flera bitar av metadata leder det till en enorm förmåga till kartläggning. Ofta är metadata till och med mer avslöjande än data, så länge man har möjligheten att samla ihop mycket av den för att analysera.

Also problematic is the extremely large number of people from whom the NSA collected telephony metadata, enabling the data to be aggregated and analyzed in bulk… A couple of examples illustrate this point: A woman calls her sister at 2:00 a.m. and talks for an hour. The record of that call reveals some of the woman’s personal information, but more is revealed by access to the sister’s call records, which show that the sister called the woman’s husband immediately afterward. Or, a police officer calls his college roommate for the first time in years. Afterward, the roommate calls a suicide hotline. These are simple examples; in fact, metadata can be combined and analyzed to reveal far more sophisticated information than one or two individuals’ phone records convey.

Domstolen

Datalagringsprogram i både USA, EU och Sverige har konsekvent försvarats med hänvisning till hur viktiga de är för att utreda och stoppa grova brott, särskilt terrorism. Därför är det viktigt att se till verkligheten gällande detta, vilket också den amerikanska domstolen gjorde.

NSA har presenterat ett enda fall för den amerikanska kongressen och allmänheten där man menar att deras massövervakningsprogram gjort skillnad: en konspiration bland fyra somalisk-amerikanska taxichaufförer om att skicka ungefär 110 000 kronor till al-Shaabaab i Somalia.

De har hävdat sen 2013 att detta fallet rättfärdigade särskilt datalagringen, men i även i allmänhet deras massövervakning. Men när det specifika fallet med de somalisk-amerikanska taxichaufförerna nu nått överklagan i domstol så har domstolen kommit fram till att informationen från datalagringen inte var nödvändig ens i det här fallet.

Så den information som samlades in genom datalagring var inte ens nödvändig i det särskilda fall som NSA lyft fram som exempel på datalagringens nödvändighet.

Om inte det är att sätta punkt för debatten om vikten av massövervakning i allmänhet och datalagring i synnerhet, så frågar man sig vilken empiri som hade krävts…