Stockholms stad nöjer sig inte med att medialt och tekniskt försöka motarbeta Öppna Skolplattformen, utan väljer under våren 2021 att gå till frontalangrepp även rättsligt. Polisanmälan lämnas in rörande bland annat dataintrång.
Läs merNästan alla moderna webbtjänster har ett så kallat API (Application Programming Interface) – ett sätt för utomstående att kommunicera med webbtjänsten. Det har även Skolplattformen, även om man försöker låtsas som att man inte har det, bara för att det är dåligt utformat och dokumenterat.
Läs merGanska snart efter att Skolplattformen lanserats på bred front börjar upprörda föräldrar samordna sig för att försöka skapa en app som faktiskt är användbar. Här berättar vi hur det gått till.
Läs mer2018 lanserades Skolplattformen i ett skick som ledde till rejäl kritik från verksamheten som skulle använda plattformen. Dessutom innehöll plattformen sårbarheter som ledde till läckor av personuppgifter, som Stockholms stad försökte vifta bort.
Läs mer2020 gjordes ännu en extern granskning av projektet Skolplattformen. Granskningen avslöjade problem med tystnadskultur och en ledning med bristande kompetens, vilket ledde till konsultstyre.
Läs merStockholms stad har en strategi som berättar hur staden ska bli en så kallat ”smart stad”. Strategin innehåller en hel del intressanta och positiva skrivelser. Tyvärr verkar de inte implementeras alls i verkligheten, vilket Skolplattformen visar. Projektets kostnader är svåra att få en överblick över, men det står åtminstone klart att det långt överskridit sin budget och passerat en miljard.
Läs merProjektet Skolplattformen visade sig ta ungefär sex år att utveckla till sjösättning och överskred sin budget rejält. Trots det utsätts slutprodukten för enorm kritik. Hur gick upphandlingen och utvecklingen till? Varför blev det såhär?
Läs merVid en första anblick är det lätt att anta att Skolplattformen främst är en angelägenhet för stockholmarna. Men Skolplattformen är inte ett märkligt undantag från en normalt välfungerande digitaliseringsprocess. Skolplattformen är tvärtom ett ovanligt tydligt exempel på hur dåligt digitaliseringen av Sverige fungerar. Soppan avslöjar inte bara dysfunktionella upphandlingsmetoder, slöseri med skattepengar och brist på förståelse för digitaliseringens möjligheter i Stockholm stad; den låter oss också tydligt visa hur digitaliseringen av Sverige borde se ut.
Läs merDe vetenskapliga förlagen vill se sidan Sci-Hub blockerad i Indien, för att sidan medverkar till spridning av upphovsrättsskyddade vetenskapliga artiklar. Till skillnad från den motsvarande svenska rättsprocessen har domstolen tagit emot protester från det vetenskapliga samfundet, och väger nu upphovsrätten mot allmänhetens intresse av att ha tillgång till vetenskap. Piratpartiets hållning är att Sci-Hub är grunden för kunskapssamhället och borde prisas för att ha gjort mer än nästan någon annan organisation för att sprida kunskap till allmänheten.
Läs merDe vetenskapliga förlagen känner sig hotade av internet. De har tidigare kunnat extrahera feta vinstmarginaler på att kontrollera vem som kan ta del av världens forskning, men tack vare tjänster som Sci-Hub har deras monopol brutits. Det är därför de anklagar Sci-Hub för att vara osäkert, ett hot mot forskningen eller till och med kopplat till rysk underrättelsetjänst. Men Sci-Hub är inte ett hot mot forskningens utveckling, utan grunden för framtidens kunskapssamhälle.
Läs mer
