Vad kan vi göra åt korruptionen i EU?

Mikulas Peksa, tjeckisk EU-parlamentariker för Piratpartiet, var den gröna gruppens rapportör i frågan om parlamentets årliga rapport om hur man kan skydda EU-pengar från bedrägeri och korruption.

Mikulas Peksa, tjeckisk EU-parlamentariker för Piratpartiet

Rapporten analyserar nivåerna av bedrägeri och korruption i EU och presenterar åtgärder som EU och medlemsländerna kan vidta för att se till att EU-pengarna används effektivt och korrekt.

Den ursprungliga rapporten var undermålig, och därför lade Mikulas fram runt 150 ändringsyrkanden, vilka mestadels vann stöd från övriga parlamentariker och därför helt ändrade rapportens innehåll.

Bland de viktigaste punkterna i den slutliga rapporten var konstaterandet att medlemsländernas bedrägeri i användningen av EU-medel ökat kraftigt jämfört med 2017; från 346,6 miljoner euro tilll 1 032 miljoner euro 2018. Mestadels gäller detta jordbruksstödet och sammanhållningsfonderna. Momsbedrägeri inom EU kostar EU runt 50 miljarder euro årligen.

Vad kan vi göra åt bedrägerierna?

Det första vi kan göra – vilket rapporten också efterlyser – är att kommissionen kan stärka sitt arbete för att upptäcka missbruk av jordbruksstödet och sammanhållningsfonderna genom att använda digitala verktyg för transparenta register över markägo och mottagare av EU-medel. Även medlemsländerna i EU borde publicera öppet de slutliga mottagarna av EU-medel digitalt för enkel granskning.

Rapporten fördömer det storskaliga missbruket av europeiska fondmedel bland regeringar i Tjeckien, Ungern, Grekland, Polen, Rumänien och Italien, bland annat för att sådant missbruk drabbar de som egentligen behövt fondmedlen mest – småskaliga företag. Det europeiska rådet behöver arbeta med att utreda och stoppa intressekonflikter. Kommissionen behöver ge adekvat juridiskt skydd för journalister som avslöjar missbruk av EU-medel, enligt samma modell som skyddet för visselblåsare.

Det åligger medlemsländerna att fullt ut implementera direktivet från 2017 som syftar till att bekämpa bedrägeri med EU-medel. Bara 12 medlemsländer har implementerat direktivet; deadline var i juli 2019. Direktivet definierar gemensamma definitioner av ett antal brott mot EU-budgeten och sanktioner för dessa brott. Gemensamma regler underlättar för undersökningar och åtal i hela EU.

Slutligen ålägger rapporten kommissionen att öka budgeten för det europeiska åklagarämbetet (EPPO), och uppmanar alla medlemsländer att gå med i EPPO. I nuläget står Ungern, Polen, Sverige, Danmark och Irland utanför EPPO, vars främsta syfte är att utreda och åtala korruptionsbrott i samband med bruk av EU-medel. Piratpartiet vill att Sverige ansluter sig till EPPO.

Sammanfattning

Tack vare stort arbete från vår EU-parlamentariker Mikulas Peksa har EU-parlamentet antagit en text som faktiskt angriper grundproblemen med missbruk av EU-medel. Det är billigare att investera i fullvärdigt skydd av offentliga medel än att blöda pengar till bedrägerier.