Skolplattformen, del 17: Vad tycker lärarna om lärplattformar?

17 oktober, 2021

Idag tittar vi närmare på vad den svenska lärarkåren tycker om de lärplattformar de tvingas använda.


40% av gymnasielärarna överväger att lämna yrket. I första hand är det inte yrkets grund man är missnöjda med, utan administrationsbördan och arbetsvillkoren i övrigt. Frågor om arbetsvillkor och -miljö är generellt utanför denna series omfång, men administrationsbördan är intressant. Det sägs ju ofta att lärplattformar som Skolplattformen ska minska lärarnas administrationsbörda. Hur ser verkligheten ut? Är lärplattformarna svaret på gymnasielärarnas problem med administrationsbördan?

”I stället görs stora investeringar i digitala system för att möta den växande dokumentationen. Miljardbelopp har under senare år pumpats in i så kallade lärarplattformar. Syftet har varit att underlätta, men inte sällan har det i stället gått ut över resurserna till läromedel, klasstorlekar och kringstödet runt läraren.”

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Vad säger lärarna själva?

Enligt en undersökning från Lärarförbundet verkar det inte som om lärplattformarna är svaret på administrationsbördan. Mer än 70% av Sveriges lärare för egen dokumentation vid sidan av lärplattformens dokumentationssystem. För lärare i grundskolans årskurs 7-9 är siffrorna ännu högre. Där för ungefär 90% av lärarna parallell dokumentation rörande elevernas utveckling. För dessa lärare är lärplattformen inte ett underlättande av administrationsbördan, utan något som aktivt förvärrar den. Bara en tredjedel av lärarna skulle använda lärplattformen för dokumentation om de inte blev tvingade till det. Mer än hälften skulle inte använda lärplattformen över huvud taget utan tvång.

”Fler än sju av tio lärare berättar också att de för egen dokumentation över elevernas kunskapsutveckling utanför lärplattformen. Då dokumentationskraven i lärplattformen inte upplevs som ändamålsenliga väljer lärarna alltså att, vid sidan av, dokumentera det som de anser att de verkligen behöver i sin yrkesutövning. Den ålagda dokumentationen upplevs enbart som betungande och tidskrävande.”

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

70 procent av grundskollärarna i Malmö stad anser att införandet av den digitala plattformen Infomentor har lett till ökad arbetsbelastning. Det visar Lärarnas Riksförbunds lokala arbetsmiljöundersökning från september 2020.

Skolvärlden

Inte bara är plattformarna dåligt utformade och ställer onödiga dokumentationskrav. Många lärare vittnar dessutom om att lärplattformarna inte fungerar eller är långsamma när det väl är dags att föra in uppgifter i dem. Två av tre lärare menar att de minst en gång per månad inte kan använda lärplattformen för att den inte fungerar. Mer än var tredje lärare har dessa tekniska problem minst en gång per vecka. Det är ett oacceptabelt arbetsmiljöproblem.

Styrning, ledning och organisering av utbildningen sker både på övergripande organiseringsnivå och i den dagliga undervisningspraktiken. Det innebär att lärare och skolledare hamnar i en komplex situation när de ska dokumentera, synliggöra och utvärdera undervisningen, samtidigt som en betydande del av arbetstiden handlar om att hantera en mängd olika digitala system.

Forskarna Anders Forsell och Anders Ivarsson Westberg talar om hur viktigt det blir att reflektera över på vilket sätt styrning, ledning och organisering hanteras av digitala system. Genom deras studier i offentlig verksamhet där även skolan ingår, visade de att digitala system med sina möjligheter att samordna, dokumentera, registrera och utvärdera har skapat administrativt arbete som ibland motverkar sitt syfte. Istället för att effektivisera processer läggs mer tid på administration.

Skolverkets rapport Digitaliseringen i skolan

Sammantaget är runt 60% av Sveriges lärare missnöjda med lärplattformar som Skolplattformen, Schoolsoft eller Unikum. De menar att dessa lärplattformar i ganska eller mycket låg grad stödjer elevernas lärande. Det är ett otroligt misslyckande för svensk utbildningspolitik att decennier av utveckling på området lett till ett så dåligt resultat. Det är uppseendeväckande att man i ett sådant läge har mage att rättsligt angripa de som försöker plåstra över ens magra prestationer.

”Krav på transparens, dokumentation, kommunikation och andra administrativa uppgifter är
lärarens skyldighet att hantera. Meningen är att digitala system, som till exempel lärplattformar,
ska effektivisera det arbetet. Ibland blir dock effekten den motsatta. Administrationen blir helt
enkelt mer tidskrävande och därmed får läraren mindre tid för att möta eleverna (Skolverket,
2018b, ss. 21-23).”

Kyle Howard & Pernilla Söderströms lärarexamensarbete SchoolSoft – ålagd men inte användarvänlig?

Imorgon presenterar vi en anledning till att lärplattformarna blir så unisont underkända av lärarkåren – att inga lärare är med och utvecklar dem.

Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.


Donera

Det bästa sättet att ekonomiskt stödja vår verksamhet på är genom att bli vad vi kallar guldpirat - en person som donerar till oss regelbundet, varje månad. Dessa donationer gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet och planera för framtiden. Bli guldpirat genom att klicka på knappen nedan.

Du kan också donera enskilda belopp via Swish (1231792159) eller PayPal.

Guldpirat


Swish

PayPal

Bli pirat

Att bli medlem i Piratpartiet är det enklaste sättet att visa stöd för vad vi gör. Det är helt gratis, eftersom vi inte tycker att ekonomi ska vara en barriär för att engagera sig i politiken. Välkommen ombord!