Europadomstolen (ej att förväxla med EU-domstolen) har fällt sin dom i en tvist mellan Tyskland och Patrick Breyer, EU-parlamentariker för det tyska Piratpartiet och mångårig medborgarrättsaktivist. Domstolen beslutade att den tyska lagen som förbjuder anonyma kontantkort/SIM-kort inte inskränker medborgarnas rätt till privatliv (artikel 8 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter).
Tyvärr undvek domstolen att ställa lagen mot rätten till fri och anonym kommunikation som en del av yttrandefriheten (artikel 10), eftersom lagen inte kräver lagring av dessa uppgifter (datalagring) utan bara om att koppla person till SIM-kort. Vad domstolen då förbiser är att denna koppling är vad som i sin tur möjliggör för både staten och andra aktörer som kommer över informationen att sedan inskränka rätten till privat kommunikation. Parar man till exempel ihop en dylik lag med den svenska datalagringen så blir det olagligt att få hålla privat vem man pratar i telefon med.
Today is a black day for whistleblowers and press informants, political activists and people in need of advice, who often fall silent without the protection of anonymity. Anonymity protects courageous and needy people and guarantees the free exchange of vital information.
The majority of judges have refused to decide whether the right to freedom of expression encompasses a right to anonymous communications (paragraph 62 of the judgement). Only the Swiss judge Carlo Ranzoni, in his dissenting opinion, understood what is at stake: Knowing the identity of all telephone and internet users gives the state the key to sniffing out everybody’s private communications and movements.
[…] The use of anonymisation services for browsing the Internet is also highly recommended to protect against false suspicion, espionage and blackmailing. Today’s judgment is a wake-up call to defend our fundamental rights against surveillance state and surveillance capitalism policies by political means.
Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för Piratpartiet
Domen får konsekvenser för Sverige, eftersom förbud mot anonyma kontantkort även är på gång här. Förra året gick inrikesminister Mikael Damberg ut med att det är något regeringen utreder och planerar att implementera. Damberg medgav då att det kan bli ”lite stökigt” för oss som inte är en del av den organiserade brottsligheten – en rejäl och omdömeslös underdrift.
Oregistrerade kontantkort används av kriminella. Därför utreder vi att förbjuda oregistrerade kontantkort.
Mikael Damberg, inrikesminister
Införandet av en sådan lag innebär utöver intrång i vanliga människors rätt till privatliv och privat kommunikation också ett hot mot möjligheten till granskande, grävande journalistik. Anonyma källor och säkra kommunikationsvägar mellan journalister och källor är en viktig del av möjligheten att granska makthavare. Angrepp på denna möjlighet är mycket allvarliga ur demokratihänseende. Speciellt i ljuset av vad som drabbat högprofilerade källor som Chelsea Manning.
Det finns viktiga avslöjanden och angelägna berättelser som inte skulle komma fram om det inte vore för grävande journalister och källor som vågar berätta. Som vd för Sveriges Radio oroas jag av att det inte pratas betydligt mer om vad de aktuella förslagen om att förbjuda anonyma kontantkort, och tillåta hemlig dataavläsning av krypterade appar, kan få för konsekvenser för demokratin.
Cilla Benkö, VD för Sveriges Radio
Anonymitet är en viktig pusselbit inte bara för fungerande relationer mellan journalister och källor, utan också gällande konfidentiella affärsrelationer, att koordinera politiska protester och inte minst för att människor i trygghet ska kunna söka psykologisk, medicinsk eller juridisk hjälp.
[Förbjuden anonymitet] may not only threaten the privacy of subscribers and users in general, they may also inhibit their freedom of communication since they diminish the degree of anonymity which subscribers and users may wish to avail of when using the telephone by obliging them to reveal their identities.
Europarådets varning
EU-kommissionen har tidigare kritiserat förbud mot anonyma SIM-kort med följande otvetydiga ord: ”No evidence has been provided as to the effectiveness of those national measures.”. Precis som när det gäller datalagring är inte ett förbud mot anonyma SIM-kort svaret på Polisens problem med att utreda brott. Kriminella kan till exempel enkelt importera anonyma SIM-kort.
När man går på gatan eller skickar analoga brev kan man kommunicera fritt, anonymt och privat utan att behöva uppge namn och personnummer. Det borde inte vara annorlunda med digital kommunikation bara för att den är digital.
The European Court’s ruling is a blow for the right to anonymous communication, and part of a broader trend that is seeing our ability to communicate anonymously being eroded.
It is concerning when companies collect personal data that is not necessary for delivering a service. It’s even more worrying when governments compel them to do so.
Knowing that our communications can be linked to our identity at a government’s request interferes with our right to privacy and freedom of expression, and could restrict our ability to speak freely.
Quinn McKew, Acting Executive Director vid Article 19
Läs mer hos Patrick Breyer, Article 19 och Femte Juli.