EU-domstolen har haft tre tidigare duster med olika europeiska lagar om datalagring (lagring av uppgifter som till exempel vem som ringer vem, hur våra mobiler rör oss och vilka hemsidor vi besöker). I denna fjärde rond behandlade domstolen ett fall från Estland, där en individ stod anklagad för bland annat stöld och bedrägeri. Staten hade brukat information från datalagringsprogram, vilket EU-domstolen underkände.
Läs mer
För tredje gången har EU-domstolen förklarat för medlemsländerna i EU att generell datalagring är ett brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Nu måste riksdagen ta ansvar och dra tillbaka lagen om datalagring!
Läs merGenerell lagring av kommunikationsdata – datalagring – har ingen statistiskt signifikant effekt på varken brottslighet eller mängden uppklarade brott. Det är slutsatsen som dras av en ny studie som utförts av EU-parlamentets utredningstjänst, på uppdrag av vår tyske EU-parlamentariker Patrick Breyer.
Läs mer
Så den information som samlades in genom datalagring var inte ens nödvändig i det särskilda fall som NSA lyft fram som exempel på datalagringens nödvändighet. Om inte det är att sätta punkt för debatten om vikten av massövervakning i allmänhet och datalagring i synnerhet, så frågar man sig vilken empiri som hade krävts…
Läs mer
USA:s datalagringsprogram – under namnet “Freedom Act” löper ut och har därför utvärderats. Det visar sig att massövervakningen är bred, dyr och inte leder till särskilt mycket resultat. I EU arbetas det på en “European Green Deal” som berör många olika politiska områden, med målet att EU ska bli klimatneutralt 2050. Vi diskuterar förtjänsterna och bristerna med förslaget.
Läs mer
Den femtonde mars löper den amerikanska massövervakningslagen ”Freedom” Act ut. Inför detta har lagen utvärderats av US Privacy and Civil Liberties Oversight Board (PCLOB). ”Freedom” Act liknar i allt väsentligt europeiska datalagringslagar, vilket gör det intressant för oss att se vilka resultat den amerikanska massövervakningen lett till.
Läs mer
Efter en allvarlig överskattning av hur pålitligt bevismaterial datalagring givit i Danmark, har landet nu behövt omvärdera över 10 000 rättsfall och släppa ut 32 personer ur fängelsen och häkten. Datalagringens material har främst använts för att spåra plats och tidpunkt. Danmark är inte ensamma om att använda information från datalagring i rättsväsendet; det gör också till exempel Sverige. Det finns en stor risk att Sverige har samma problem som Danmark haft.
Läs mer
På ren svenska – datalagring är inte tillåtet, då det innebär massövervakning av samtliga medborgare utan att skäl föreligger.
Läs mer
Den svenska kommissionären Ylva Johansson har uttryckt att vi behöver ett nytt EU-direktiv om datalagring. Kanske inte så förvånande när hennes partikamrater i Sverige redan drivit igenom en (olaglig) datalagringslag på hemmaplan.
Läs mer
”Den nya uppdaterade datalagringslagen som trädde i kraft den 1 oktober strider fortfarande mot rätten till ett privatliv. Det finns heller inga belägg för att datalagring gör brottsbekämpningen effektivare.”
Läs mer
