ePrivacy-förordningen har legat på bordet sedan 2017 i väntan på att EU:s medlemsländer kunnat komma överens om en gemensam position. ePrivacy-förordningen utgör grunden för vårt framtida privatliv. Cookie-väggar kan försvinna när digital profilering förbjudits. Email kan få samma skydd som analoga brev. Smarta hem kan förbjudas från att övervaka husets invånare. Detta och mycket annat står på spel i förhandlingarna om ePrivacy-förordningen, där övervakningsindustrin och kontrollivriga stater motarbetar Piratpartiet.
Vad vill Piratpartiet se i ePrivacy-förordningen?
>
När EU-kommissionen lade sitt lagförslag var grunden medborgarnas syn på hur privatlivet borde skyddas i det digitala samhället. En Eurobarometer-undersökning visade att 70% av européer oroar sig för hur företag använder deras personliga information och 74% vill behöva samtycka till att information om dem samlas in och används. De vill att deras mobiler ska skydda sina ägare, inte övervaka dem. De förväntar sig att deras privata kommunikation ska vara just privat. Övervakning genom cookies utan explicit samtycke borde förbjudas. Medborgare borde kunna sätta sin standard genom sin webbläsare, och få den respekterad av webbsidor, så att det är enkelt och smidigt att skydda sitt privatliv.
Piratpartiet stämmer in i dessa krav. Det borde inte vara ett högt krav att vår digitala kommunikation ska ha samma skydd som vår analoga. Brevhemligheten är fundamental för ett civiliserat samhälle; den borde vara lika stark för digital kommunikation som analog.
Dessutom bör förbud mot datalagringslagar skrivas in i ePrivacy-förordningen.
Vilka är emot?
>
Företag som lever på att exploatera information om människor, särskilt reklamindustrin, lobbar hårt för att sätta stopp för en digital brevhemlighet. Men även EU:s regeringar gör motstånd mot lagförslaget, eftersom de facto skydd för vårt digitala privatliv skulle innebära en förlust av kontroll och övervakningsmöjlighet för dessa regeringar.
Därför har ministerrådet antagit en position gällande ePrivacy-förordningen som är betydligt sämre än kommissionens eller parlamentets. Deras version av lagen skulle fortsatt lämna utrymme för massiv exploatering av personlig information och massövervakning. Bland annat genom att tillåta insamling av metadata om kommunikation utan samtycke från de inblandade personerna. Även övervakning via cookies – och därmed irriterande cookie-väggar – ska fortsatt tillåtas, om ministerrådet får som de vill.
EU:s medlemsländer vill också ha ett allmänt undantag från ePrivacy-förordningens regler i situationer som rör nationell säkerhet.
Piratpartiet i EU-parlamentet
>
Patrick Breyer representerar det tyska Piratpartiet i EU-parlamentet och är skuggrapportör i förhandlingarna om ePrivacy-förordningen. Han anser att ministerrådets förslag inte förtjänar namnet ”ePrivacy”, och istället borde kallas för ”dePrivacy”.
“EU governments are trying to hijack this reform to legalize mandatory and voluntary data retention and forced tracking of our online activities. Blanket and indiscriminate data retention has been repeatedly stopped by the ECJ. It is the most privacy-invasive and unpopular surveillance measure of all. By including these measures in their position, EU governments could as well rename the ePrivacy regulation to ‘dePrivacy’ regulation. This attack on our digital self-determination will not be accepted by us! There must be no watering down of the current communications data protection. In Parliament we will need to promptly discuss whether negotiations on this basis make any sense at all.”
Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för Piratpartiet