I januari 2021 beslutade en brittisk domstol att Julian Assange inte kunde utlämnas till USA. På grund av hans hälsotillstånd och amerikanska fängelsers inhumana behandling av fångar fanns för stor risk för att Assange skulle begå självmord i fängelset, enligt den brittiske domaren. I samma dom avfärdade hon försvarets försök att få åtalet kategoriserat som politiskt motiverat.
USA överklagade beslutet till en högre instans och har utfärdat diplomatiska garantier om att Assange inte ska utsättas för det värsta som det amerikanska fängelsesystemet har att erbjuda. Dessutom garanterar man möjligheten för Assange att ansöka om att överföras till ett australiskt fängelse.
Den högre instansen dömde förra veckan att Assange visst kan utlämnas till USA, tack vare dessa garantier. Flera pressfrihetsgrupper och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter har fördömt beslutet, däribland Reportrar utan gränser:
”We condemn today’s decision, which will prove historic for all the wrong reasons. We fully believe that Julian Assange has been targeted for his contributions to journalism, and we defend this case because of its dangerous implications for the future of journalism and press freedom around the world. It is time to put a stop to this more than decade-long persecution once and for all. It is time to free Assange.”
Reportrar utan gränser (RSF)
Tveksamma garantier
Garantierna som USA utfäst kan låta bra vid första anblick, men innehåller allvarliga brister. Den amerikanska regeringen garanterar att inte utsätta Assange för ”special administrative measures” (bland annat isoleringscell), om han inte gör något i framtiden som de bedömer möter testet för när sådana åtgärder får användas. Vilka potentiella handlingar som ska kunna leda till att garantin hävs specificeras inte. Samma brist finns i garantin att Assange inte ska fängslas i ADX Florence, ett särskilt ”super”-fängelse.
Vad gäller överföringen till ett australiskt fängelse så har man bara garanterat att Assange ska få ansöka om sådan överföring, inte att man kommer godkänna ansökan.
“The fact that the U.S. has reserved the right to change its mind at any time means that these assurances are not worth the paper they are written on.”
Amnesty Internationals Nils Muižnieks
Vad händer nu?
Domstolen som godkände utlämning av Assange har skickat tillbaka fallet till första instansen, med instruktionen om att slutligen överföra ärendet till den brittiske inrikesministern. Ministern är den som i slutänden beslutar om att verkställa utlämning eller inte, efter att domstolarna bedömt lagligheten i en eventuell utlämning.
Assanges juridiska företrädare har aviserat att man kommer överklaga beslutet till den brittiska högsta domstolen, vilket måste ske inom de närmaste två veckorna. Det betyder att Assanges frihet – om den någonsin blir verklighet – troligen ligger flera år in i framtiden. Den större frågan som det i sin tur väcker är om han kommer vara vid liv när han väl blir fri.
Assange har nu suttit inlåst i Belmarsh – ett brittiskt fängelse som BBC har jämfört med Guantanamo – i mer än två och ett halvt år, under långa perioder i nästan fullständig isolering. Det första året avtjänade han sitt straff för borgensbrott, men Assange har sedan dess endast varit fängslad i väntan på eventuell utlämning till USA. Behandlingen av Assange kallas av FN:s expert på tortyr, Nils Melzer, för tortyr.
Julian Assange uncovered torture, has been tortured himself and could be tortured to death in the United States.
Nils Melzer
Om Assange utlämnas till USA väntar rättegång rörande brott mot Espionage Act och Computer Fraud and Abuse Act. Han kan dömas till 175 år i fängelse och kommer ha begränsad rätt att försvara sig, eftersom Espionage Act förbjuder flera former av normalt juridiskt försvar. Rättegången med tillhörande juridiska krumbukter och överklaganden torde ta flera år till av Assanges liv, även ifall han mot alla odds till slut skulle bli frikänd. I ett sådant läge skulle förmodligen nya åtal väckas, kanske i ett annat land än USA, och den juridiska limbon fortsätta att hålla Assange frihetsberövad.
Vad handlar rättsfallet om?
De primära åtalspunkterna gäller att Assange mottagit och publicerat hemlighetsstämplade dokument. Dokumenten stals av Chelsea Manning, som sedan levererade dem till Assange, som också – enligt åtalet – uppmuntrat Manning och gett stöd till hur hon kunde skydda sig från upptäckt.
Assange har inte varit i USA när han begått de påstådda brotten. Han är inte amerikansk medborgare. Han har inte stulit amerikanska dokument. Han är en internationell journalist som mottagit hemliga dokument och publicerat dem. Att utvisa honom till ett land där han riskerar att torteras till döds för journalistiskt viktiga gärningar vore en rättsskandal.
Precis som Storbritannien inte borde utvisa Assange för sina publiceringar borde inte Sverige utvisa journalisterna på bland annat SVT som mottagit och publicerat amerikanska hemligheter i samband med till exempel Snowdens avslöjanden. Storbritannien borde inte heller utvisa de två journalister vid The Guardian som läckte lösenordet till det fullständiga arkivet med amerikansk diplomatisk kommunikation (Cablegate).
Amerikanska hemlighetslagar ska inte gälla på europeisk mark; de ska särskilt inte användas för politiskt motiverad hämnd för viktiga journalistiska avslöjanden.
Avslöjanden om att CIA funderat på att kidnappa eller mörda Assange
Under hösten har Yahoo avslöjat att CIA diskuterat möjligheterna att kidnappa Assange under tiden han bodde på Ecuadors ambassad, samt att man till och med lyfte till diskussionen ifall det var möjligt att mörda honom. Den privata säkerhetsfirma som arbetade på ambassaden – UC Global – hade i uppdrag från USA att spionera på Assange och avlyssnade bland annat hans samtal med sina advokater samt manipulerade besökares telefoner. Säkerhetsfirman diskuterade kidnappningsmöjligheter med CIA.
Läs mer
Debattartikel i Svenska Dagbladet: https://www.svd.se/farligt-prejudikat-kan-sattas-i-fallet-assange.
Vi har sammanfattat första rättegången gällande utlämning av Assange i fyra delar: