Socialstyrelsens nya rekommendationer om könsdysfori är ej evidensbaserade

23 mars, 2022

Nyligen kom Socialstyrelsen ut med nya rekommendationer för pubertetshämmande
och könsbekräftande hormonbehandling för ungdomar under 18 år med könsdysfori:
Vården bör vara återhållsam och endast i undantagsfall erbjuda sådan behandling
skriver Thomas Lindén, statschefsläkare vid socialstyrelsen.


Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att uppdatera kunskapsstödet ”God vård
av barn och ungdomar med könsdysfori” som publicerades 2015. Enligt
statschefsläkaren har mycket lite kunskap tillkommit om behandlingarna sedan dess,
varför det inte går att dra några säkra slutsatser om effekten och säkerheten utifrån
vetenskaplig grund. Den uppdatering som gjorts bygger främst på en
litteraturöversikt på området genomförd av Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering (SBU) på uppdrag av socialstyrelsen.


Tvärtemot vad Thomas Lindén framhåller finns det gott om studier publicerade efter
2015 där det kliniska arbetet systematiskt följts upp och utvärderats, vilket är exakt
den information Lindén påstår sig sakna. Under de senaste två decennierna har det
publicerats minst ett trettiotal artiklar som utvärderar nya behandlingsmetoder som
förser transpersoner med könsbekräftande medicinska insatser som anpassar deras
kroppar till deras könsidentiteter. De mest framträdande metoderna är Endocrine
Society guidelines och World Professional Association for Transgender Health
(WPATH) Standards of Care. Båda rekommenderar att transsexuella ungdomar
under 16 år erbjuds gonadotropinfrisättande hormonanaloger (GnRHa), så kallade
pubertetsblockerare och att ungdomar 16 år eller äldre som önskar detta får påbörja
könskonträr hormonbehandling (CSH).


Det är anmärkningsvärt att Socialstyrelsen inte refererar till någon av dessa
internationellt erkända medicinska protokoll. Anmärkningsvärt är det också att
Socialstyrelsen i syfte att få expertutlåtande, vänt sig till ”Genid – Gender Identity
Challenge Sweden”, ett nätverk av föräldrar och vårdpersonal som verkar för att det
enda alternativet för ungdomar med könsdysfori ska vara en form av “utforskande”
terapi som bäst kan beskrivas som konverteringsterapi – inte könsbekräftande vård,
eller ens pubertetsblockerare.


Däremot har Socialstyrelsen underlåtit att hämta in expertutlåtande från den
internationellt sett största och mest erkända organisationen för transpersoners hälsa:
World Professional Association for Transgender Health (WPATH) vars uppdrag är att
främja evidensbaserad vård, utbildning, forskning, offentlig politik och respekt för
transpersoners hälsa och som arbetar för att främja förståelsen och behandlingen av
könsdysfori hos yrkesverksamma.


Eftersom svensk vård inte realiserat Socialstyrelsens önskemål om att följa upp och
utvärdera hormonbehandlingar av unga finns enligt Lindén inte tillräckliga data för att
kunna dra signifikanta slutsatser. Till följd av att vården nu rekommenderas bli ännu
mer restriktiva med att erbjuda hormonbehandlingar kommer en tillförlitlig uppföljning
ytterligare dra ut på tiden. Möjligen är detta målet med Socialstyrelsens nya
rekommendationer om återhållsamhet: Att slippa ta ställning i frågan och skjuta
problemet framför sig. Möjligen har de dragit slutsatsen att det är enklare att komma
undan med utebliven behandling än att i framtiden riskera klandras för att ha tillåtit
fel behandling. Detta kan vara en grav felbedömning.


Vi har hittat tre studier publicerade mellan 2020 och 2022 där sambandet mellan
tillgång till pubertetsdämpning och suicidalitet undersöks, samtliga finner ett
signifikant samband mellan utebliven behandling med pubertetsblockerare under
tonåren och livstids självmordstankar bland transpersoner som någonsin velat ha
denna behandling. Samtliga visar att pubertetsblockerare för samma grupp är
förknippad med gynnsamma resultat för mental hälsa. Ingen av studierna finns med i
SBUs litteraturöversikt.


I likhet med SBUs litteraturöversikt har ett belgiskt specialistteam med
barnpsykiatriker, barnpsykologer och endokrinologer publicerat en tvärvetenskaplig
litteraturstudie där insikter i diagnostik, hantering och uppföljning av unga med
könsdysfori och könsinkongruens i barndomen och tonåren sammanfattas. Trots att
studien publicerades 2021 finns den inte med i SBUs översikt. I motsats till
Socialstyrelsen anser det belgiska forskarteamet att behoven hos barn och
ungdomar med könsdysfori och könsinkongruens bäst möts av ett erfaret
multidisciplinärt team av psykiatriker, psykologer, endokrinologer, gynekologer,
kirurger och andra specialiserade vårdgivare som följer en stegvis process som
börjar med psykologisk bedömning, följt av medicinska insatser där
hormonbehandlingen består av två faser: först GnRHa som fördröjer
pubertetsutvecklingen vilket är ett fullt reversibelt ingrepp, följt av könsbekräftande
hormoner, vilket, likt en kroppsegen pubertet, leder till irreversibla förändringar.


Tvärtemot Socialstyrelsen som rekommenderar återhållsamhet av vård av
könsdysfori på grund av den osäkra forskningen, konkluderar det belgiska
forskarteamet att även om många detaljer och aspekter av tillvägagångssätt
fortfarande är okända, är det av stor vikt att ungdomar med könsdysfori erbjuds vård
som förbättrar deras välbefinnande.


När vi går igenom de trettiotal artiklar vi hittat finner vi att SBU endast tagit med en
av dessa i sin litteraturöversikt. I densamma framkommer det att könsbekräftande
hormoner är en effektiv behandling av könsdysfori som kan associeras till en
minskning av suicidalitet och förbättringar av det allmänna välbefinnandet, en
slutsats som inte framkommer i Socialstyrelsens delrapport. Av de studier som
genomförts på området kommer ingen fram till att pubertetsblockerare är
förknippade med ogynnsamma resultat. Ändå rekommenderar Socialstyrelsen
återhållsamhet av samma behandling.


Trots att forskning på området entydigt visar att de möjliga riskerna med
könsbekräftande vård som socialstyrelsen lyfter fram vägs upp av de negativa
konsekvenser som utebliven vård ger upphov till, rekommenderar socialstyrelsen
återhållsamhet. Mot bakgrund av de problem vi påtalat i Socialstyrelsens
kunskapsstöd undrar vi om det är barnets bästa eller sitt eget bästa socialstyrelsen
har i åtanke när de gör sin riskbedömning.


Theo Haglund och Camilla Josephson, riksdagskandidater Piratpartiet


Referenser:
Turban, Jack L et al. “Pubertal Suppression for Transgender Youth and Risk of Suicidal
Ideation.” Pediatrics vol. 145,2 (2020): e20191725. doi:10.1542/peds.2019-1725


Claahsen-van der Grinten, Hedi et al. “Gender incongruence and gender dysphoria in
childhood and adolescence-current insights in diagnostics, management, and follow-up.”
European journal of pediatrics vol. 180,5 (2021): 1349-1357.
doi:10.1007/s00431-020-03906-y


Ristori, Jiska, and Thomas D Steensma. “Gender dysphoria in childhood.” International
review of psychiatry (Abingdon, England) vol. 28,1 (2016): 13-20.
doi:10.3109/09540261.2015.1115754


Donera

Det bästa sättet att ekonomiskt stödja vår verksamhet på är genom att bli vad vi kallar guldpirat - en person som donerar till oss regelbundet, varje månad. Dessa donationer gör att vi kan fortsätta med vår verksamhet och planera för framtiden. Bli guldpirat genom att klicka på knappen nedan.

Du kan också donera enskilda belopp via Swish (1231792159) eller PayPal.

Guldpirat


Swish

PayPal

Bli pirat

Att bli medlem i Piratpartiet är det enklaste sättet att visa stöd för vad vi gör. Det är helt gratis, eftersom vi inte tycker att ekonomi ska vara en barriär för att engagera sig i politiken. Välkommen ombord!