Idag ska vi titta på äganderätten och hur förbudet mot att kringgå kopieringsskydd riskerar att urholka dess mest grundläggande aspekter.
Övervakande kylskåp?
>
Vissa av Samsungs smarta kylskåp lyssnar kontinuerligt efter din röst. De övervakar dig i ditt eget hem och lagrar denna information. Deras uttalade syfte är att de vill använda denna möjlighet att övervaka dig för att kunna sälja fler produkter (till dig och andra). Tack vare DRM gör man det svårt och/eller olagligt att kontrollera ifall ditt kylskåp avlyssnar dig – och ifall det gör det, att modifiera det så att det slutar.
Det är inte svårt att föreställa sig en framtid där denna funktion inte bara används av Samsung för att kunna sälja information till marknadsförare. Informationen sitter också som handen i handsken för en viss typ av politisk vilja att kunna detaljstyra medborgarnas liv. Människor med dålig hälsa kostar ju staten och samhället stora summor pengar, så varför inte göra så att deras kylskåp övervakar deras matvanor i detalj och rapporterar det till staten, som justerar skattenivån för individen beroende på dess livsvanor.
När den privata övervakningsindustrin växer samman med en styrande klass med vilja att detaljstyra medborgarens liv växer en uppdelning fram mellan de som planerar och de som planeras. Övervakning är grunden för denna maktklyfta, och därför bekämpar Piratpartiet framväxten av övervakningssamhället.
1.2.3 De som planerar och de som planeras
Den som övervakar använder kunskapen som ett maktmedel för att kunna planera andra individers liv. Piratpartiet arbetar för ett samhälle där människor inte planeras utan har makt över sina egna liv.
Övervakning möjliggör detaljstyrning, nedmontering av frihet och inskränkt autonomi. Övervakningens informationsflöde skapar därigenom en grupp som planerar och en grupp som planeras. Denna uppdelning syns tydligt i hur digitaliseringen förändrat arbetet, där många arbetare tidigare åtnjöt relativ frihet under arbetsdagen och förutsägbarhet i sina arbetstimmar, medan man idag har osäkra timmar och är under konstant övervakning.
Trafiksäkerhet
>
KLIM tillverkar krockkuddevästar för motorcyklister. Kruxet med deras västar är att airbagen bara utlöses så länge du betalt dina prenumerationsutgifter. Om du slutar betala så avaktiverar KLIM din väst på avstånd. Vad som händer om KLIM går i konkurs vet vi inte, men det är inte en ogrundad gissning att alla västar som köpts av dem slutar fungera. Men det hela betyder också att en hackare som lyckas ta sig in i KLIM:s system förmodligen kan avaktivera specifika västar (eller samtliga) på avstånd, utan att deras ägare vet om det.
Tesla har liknande funktioner. De marknadsför dem som tilläggsfunktioner man kan ladda ned, vilka de kan stänga av på avstånd ifall du skulle sälja din bil eller sluta betala dina avgifter. Tesla – eller någon som hackat Tesla – kan alltså på avstånd stänga av funktioner i den bil du äger och kör. Och det är inte bara Tesla som vandrar denna väg bland biltillverkare. Mercedes nya lyxmodell EQS har möjlighet till bakhjulsstyrning, men bara för den som betalar en årlig licensavgift på 489 euro. Att viss funktionalitet finns inbyggd i bilen men låses in bakom mjukvaruspärrar öppnar inte bara dörren för att din bil kan stympas över internet, utan också för att själva ägandet av din bil blir meningslöst. Vad spelar det för roll om du på pappret äger en bil ifall den utan betalda licensavgifter är en stor, tung metallklump?
Bakom affärsmodellen ligger kopieringsskyddet, som hindrar människor från att granska sakerna de äger för att kunna använda dem som de själva vill. Upphovsrättens förbud mot att kringgå kopieringsskydd urholkar på ett påtagligt och fysiskt sätt äganderätten till de saker vi köper. Det gör att det inte längre är vi som bestämmer över våra ägodelar, utan deras tillverkare.
Bakom affärsmodellen ligger kopieringsskyddet, som hindrar människor från att granska sakerna de äger för att kunna använda dem som de själva vill. Upphovsrättens förbud mot att kringgå kopieringsskydd urholkar på ett påtagligt och fysiskt sätt äganderätten till de saker vi köper. Det leder till ett samhälle där det inte längre är vi som bestämmer över våra ägodelar, utan deras tillverkare. Piratpartiet ser denna urholkning av äganderätten som ett allvarligt hot mot medborgarens egenmakt.
Unauthorized Bread
>
En person som skrivit om dessa fenomen länge och väl är kanadensaren Cory Doctorow. Han är författare, aktivist och drivande i Electronic Frontier Foundation. 2019 skrev han novellen Unauthorized Bread. Novellen handlar om Salima, som vill rosta sitt bröd. Hennes problem är att tillverkaren av brödrosten – Boulangism – har gått i konkurs, och därmed inte längre säljer sitt kompatibla rostbröd. Frustrationen leder henne till att söka på internet efter möjligheter att hacka brödrosten så att hon kan rosta vilket bröd hon vill. Detta öppnar hennes ögon för hur hon också kan hacka sin diskmaskin så att den kan diska vilket porslin som helst.
”The Boulangism cloud had burst and that meant that there was no one answering Salima’s toaster when it asked if the bread she was about to toast had come from an authorized Boulangism baker, which it had. In the absence of a reply, the paranoid little gadget would assume that Salima was in that class of nefarious fraudsters who bought a discounted Boulangism toaster and then tried to renege on her end of the bargain by inserting unauthorized bread”
Vad Salima inte anar är att hon riskerar fängelsestraff för sina upptåg. Att hacka sin egen brödrost och diskmaskin innebär ju att hon bryter mot upphovsrättslagens förbud mot att kringgå kopieringsskydd. För brottet att försöka använda saker hon äger på ett produktivt sätt riskerar hon allvarliga straff. I samhället Salima lever i är allting skyddat av DRM. Ingenting går att praktiskt äga som individ, utan företagen som sitter på upphovsrätterna kontrollerar allting. Det är den dystopi som vi rör oss mot med dagens digitaliseringspolitik. Makten över våra liv koncentreras i ett fåtal händer när en liten grupp storföretag smälter samman med övervakningsstaten.
Mjukvara äter världen
>
”Software eats the world” är ett känt citat från Silicon Valley-gurun Marc Andreesen. Och det har han rätt i. Allt mer av de fysiska prylarna i vår omgivning antar en dubbelkaraktär: de är både fysiska prylar av vardagligt snitt och digital mjukvara. Många moderna produkter är faktiskt i praktiken mjukvara med tillhörande hårdvara.
Allt fler saker förvandlas till datorer. Bilar är datorer med hjul idag. Flygplan är datorer med vingar. Radion är en dator med högtalare och bankomaten en dator med pengar i. Allt mer av våra liv styrs av artificiell intelligens. AI påverkar vilken väg vi tar till jobbet, vilken film vi ska titta på med våra barn på kvällen, vilken information från politiska partier vi tar del av och vem vi borde dejta.
Ett tydligt exempel på hur mjukvara äter hårdvara är John Deeres traktorer. De visar hur förbudet mot att kringgå kopieringsskyddet för mjukvara övergår från att låsa in mjukvara till att också låsa in fysiska produkter.
If at one point in time it could be said that John Deere’s tractors ‘run on software’, it is probably more accurate to say that in today’s environment, the software merely happens to ‘run on tractors’. Indeed, this phenomenon is pervasive. The utilitarian and essential nature of the software is such that the effect of protection against acts related to circumvention is much broader than mere copy-protection or object code reproduction that is addressed by the Software Directive.
[…]
As is demonstrated by John Deere’s use of TPMs, software can directly govern the functional and utilitarian aspects of products. This fading of the distinction between hardware and software or so-called “softening of hardware” is a feature of ongoing technological advancement and appears likely to continue. It raises the question as to whether John Deere is producing tractors that run on software, or if it is producing software that happens to run on tractors. It therefore calls into question what the “product” actually is.”
Unscrewing the Future: The Right to Repair and the Circumvention of Software TPMs in the EU
Ett annat bra exempel på detta är e-böcker. Till skillnad från klassiska pappersböcker är nämligen e-böcker generellt beroende av att vara kompatibla med specifik hårdvara och mjukvara för att kunna läsas. Dessa påverkar i sin tur vad du som läsare kan göra med boken du köpt. Tillverkaren av tekniken du använder bestämmer ifall du kan läsa boken utan att din läsning övervakas, om du kan skapa privata kopior eller använda uppläsningsteknik för att lyssna på boken istället för att läsa den. Upphovsrätten binder så samman kultur med specifik hårdvara och mjukvara.
DRMs are also employed to prevent the development of complementary products that require interoperability, and thus consumers find themselves tied to a specific hardware device owing to the inability to transfer content from one device to another.
The Law and Economics of Intellectual Property in the Digital Age
När Amazon ville införa uppläsningsteknik i Kindle 2 protesterade rättighetshavarna tills Amazon lade möjligheten att aktivera denna funktion i deras händer. Eftersom möjligheten att läsa e-böcker distribuerade av Amazon är bunden till Kindle-hårdvaran kunde rättighetshavarna utnyttja förhandlingen om upphovsrätt med Amazon till att i praktiken bestämma vad konsumenterna får göra med de böcker de köpt, oavsett vilka rättigheter upphovsrätten i teorin skulle ge dem gentemot dessa konsumenter.
De nya feodalherrarna
>
När du i praktiken inte längre äger vad du köper, utan hyr dina egendomar, så förändras din relation till de som sålt produkterna. Er relation är inte längre över efter köpet, när pengar bytts mot varor, utan blir en långvarig maktrelation. Som köpare behöver du betala kontinuerlig hyra för att få lov att bruka vad du äger och säljaren kan när den vill på avstånd göra dina egendomar obrukbara, på mer eller mindre godtyckliga grunder. Det är faktiskt en närmast nyfeodal maktrelation, en maktrelation som Piratpartiets politik är avsedd att om möjligt förhindra och annars undergräva.
Alternatively, from an individual consumer perspective, repair-resistant software TPMs blur the lines between ownership and a license to use. If the TPMs protecting software in everyday products and appliances inhibit our ability to do with them as we wish, it raises the question – do we really own our things? […] Indeed, in submissions before the US Librarian of Congress in relation to proposed expansion of law TPM circumvention in 2015, John Deere’s representatives alleged that John Deere tractor owners do not actually own their tractors. Instead, John Deere’s representatives alleged that tractor ‘owners’ receive an “implied licence for the life of the vehicle to operate the vehicle.”
Unscrewing the Future: The Right to Repair and the Circumvention of Software TPMs in the EU (vår emfas)
Finally, the ultimate power and control held by manufactures through the use of software TPMs creates economic dependence that can in some respects be described as feudal or ‘neo-colonial’. […] software TPMs enable manufacturers to reserve rights and significant control over the property of others. For instance, manufacturers can arbitrarily determine that certain features or entire products are obsolete and require software or hardware updates. […] This guarantees a relationship of almost complete economic dependence. By directly controlling how consumers interact with these products and possessing unilateral control over fees and servicing, legal protection for software TPMs enable manufacturers to defy the logic of consumer protection and act similarly to feudal lords.
Unscrewing the Future: The Right to Repair and the Circumvention of Software TPMs in the EU
…och Skolplattformen då?
>
I den här och de senaste texterna har avståndet till den praktiska frågan om Skolplattformen vuxit och relevansen till textseriens helhet kanska ifrågasätts av läsaren. Men för oss i Piratpartiet är frågan om Skolplattformen inte bara en fråga om enskilda tekniska och administrativa felsteg, utan ett symptom på vart den förda digitaliseringspolitiken leder vårt samhälle. Vi anser att frågan om digitaliseringens riktning är samtidens allra viktigaste politiska kamp, och en viktig del av dess kärna är hur vi väljer att digitalisera vår offentliga verksamhet och statens metoder. Denna serie är lika mycket tänkt att visa på viktiga aspekter av den generella offentliga digitaliseringspolitiken som på specifika misslyckanden vad gäller Skolplattformen.
I nästa text återvänder vi dock till det konkreta fallet med Skolplattformen. Vi ska titta på åtkomst till Skolplattformens API:er.
Du kan ta del av hela serien här: https://piratpartiet.se/skolplattformen/.