Försvarets avslutning
Visserligen gick försvaret med på att utlämningsavtalet inte är en del av brittisk lag, men de pekade istället på att den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter är det, och att den förbjuder rättsosäkra utlämningsprocesser. Dessutom angrep försvaret åklagarsidans argumentation om att domstolen inte har rätt att tolka ett avtal genom att hänvisa till praxis.
Försvaret upprepade sin tidigare argumentation om att utlämningslagen från 2003 inte utesluter undantag för politiska brott genom att inte omnämna det.
Försvaret bemötte idén om att undantag för politiska brott skulle vara utdaterat genom att hänvisa till FN:s riktlinjer för avtal, interpol och varje amerikanskt utlämningsavtal. Hur kan USA anse att undantaget är utdaterat när man kräver det i alla utlämningsavtal man skriver på?
Försvarets advokat Ed Fitzgerald: ”What other point could there be to publish evidence of war crimes, torture and human rights abuses if not to produce a change in policy?”. Försvaret hänvisade också till att Wikileaks publiceringar ledde till förändrad politik i USA gällande krigen i Mellanöstern. På detta vis ville man stärka sitt argument om att Assange agerat politiskt och därför borde skyddas från utlämning.
Framtiden för rättegången
Det här var sista dagen av den här omgången förhandlingar i rätten. Rättegången fortsätter på allvar i maj, då rätten ska ta ställning till bevismaterialet.
Sista delen av åklagarens argumentation
Åklagaren avslutade sin poäng från gårdagen: när det brittiska parlamentet tagit bort utlämningsundantaget för politiska brott så är det inte upp till domstolen att återintroducera det ”bakvägen” (utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien).
Nästa poäng från åklagaren var att ett politiskt brott skulle involvera ett mål om att ändra styret av USA, vilket av åklagarsidan inte bedöms ha varit Assanges målsättning. Vidare att ett politiskt brott måste vara en del av en politisk kamp mellan fraktioner i USA.
”There cannot be a political crime in the absence of a struggle for power.”
James Lewis, åklagare
En av åklagarens huvudpoänger verkar vara att fokus ska ligga på den åtalades ageranden och inte motivet bakom anklagelserna om brott när man avgör ifall ett brott är politiskt. Åklagaren menade också – anmärkningsvärt nog – att undantaget för politiska brott är utdaterat och bara var användbart i en tid när liberala demokratiers behov av att skydda dissidenter var tydligt.
”He’s not a journalist. He’s not a whistleblower. He is a political actor. He has a political agenda.”
PJ Crowley, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet
Åklagaren upprepade att basen för åtalet inte är att Assange läckt information, utan att han läckt information som ”put lives at risk”. Det agerande som enligt åklagarsidan inte är politiskt ”are not his leaking to the press, but his actions of publishing activity reports, absent redaction – thereby putting [informants or sources at] risk.”
Försvarets avslutning
Visserligen gick försvaret med på att utlämningsavtalet inte är en del av brittisk lag, men de pekade istället på att den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter är det, och att den förbjuder rättsosäkra utlämningsprocesser. Dessutom angrep försvaret åklagarsidans argumentation om att domstolen inte har rätt att tolka ett avtal genom att hänvisa till praxis.
Försvaret upprepade sin tidigare argumentation om att utlämningslagen från 2003 inte utesluter undantag för politiska brott genom att inte omnämna det.
Försvaret bemötte idén om att undantag för politiska brott skulle vara utdaterat genom att hänvisa till FN:s riktlinjer för avtal, interpol och varje amerikanskt utlämningsavtal. Hur kan USA anse att undantaget är utdaterat när man kräver det i alla utlämningsavtal man skriver på?
Försvarets advokat Ed Fitzgerald: ”What other point could there be to publish evidence of war crimes, torture and human rights abuses if not to produce a change in policy?”. Försvaret hänvisade också till att Wikileaks publiceringar ledde till förändrad politik i USA gällande krigen i Mellanöstern. På detta vis ville man stärka sitt argument om att Assange agerat politiskt och därför borde skyddas från utlämning.
Framtiden för rättegången
Det här var sista dagen av den här omgången förhandlingar i rätten. Rättegången fortsätter på allvar i maj, då rätten ska ta ställning till bevismaterialet.
Assange gavs inför dagens förhandlingar ett par hörlurar så att han åtminstone skulle kunna höra vad som sades under rättegången inne i sin bur. Han kan dock fortfarande inte kommunicera med sina advokater, utan att riskera att åklagarsidan hör vad han säger. Trots att försvaret lyfte praxis och lag som tydliggjorde att domaren hade rätt att låta Assange sitta med sina advokater istället för i en glasbur valde domaren att Assange fortsatt ska vara inburad utan möjlighet till privat kommunikation med sina advokater.
Domaren sade att hon inte hade ”been told of any particular aspect of condition that requires [Assange] to leave the secure dock”, trots att Nils Melzer, FN:s rapportör för tortyr redan förra året krävde att Storbritannien skulle släppa Assange och att behandlingen av honom riskerade att leda till hans död.
Sista delen av åklagarens argumentation
Åklagaren avslutade sin poäng från gårdagen: när det brittiska parlamentet tagit bort utlämningsundantaget för politiska brott så är det inte upp till domstolen att återintroducera det ”bakvägen” (utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien).
Nästa poäng från åklagaren var att ett politiskt brott skulle involvera ett mål om att ändra styret av USA, vilket av åklagarsidan inte bedöms ha varit Assanges målsättning. Vidare att ett politiskt brott måste vara en del av en politisk kamp mellan fraktioner i USA.
”There cannot be a political crime in the absence of a struggle for power.”
James Lewis, åklagare
En av åklagarens huvudpoänger verkar vara att fokus ska ligga på den åtalades ageranden och inte motivet bakom anklagelserna om brott när man avgör ifall ett brott är politiskt. Åklagaren menade också – anmärkningsvärt nog – att undantaget för politiska brott är utdaterat och bara var användbart i en tid när liberala demokratiers behov av att skydda dissidenter var tydligt.
”He’s not a journalist. He’s not a whistleblower. He is a political actor. He has a political agenda.”
PJ Crowley, talesperson för amerikanska utrikesdepartementet
Åklagaren upprepade att basen för åtalet inte är att Assange läckt information, utan att han läckt information som ”put lives at risk”. Det agerande som enligt åklagarsidan inte är politiskt ”are not his leaking to the press, but his actions of publishing activity reports, absent redaction – thereby putting [informants or sources at] risk.”
Försvarets avslutning
Visserligen gick försvaret med på att utlämningsavtalet inte är en del av brittisk lag, men de pekade istället på att den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter är det, och att den förbjuder rättsosäkra utlämningsprocesser. Dessutom angrep försvaret åklagarsidans argumentation om att domstolen inte har rätt att tolka ett avtal genom att hänvisa till praxis.
Försvaret upprepade sin tidigare argumentation om att utlämningslagen från 2003 inte utesluter undantag för politiska brott genom att inte omnämna det.
Försvaret bemötte idén om att undantag för politiska brott skulle vara utdaterat genom att hänvisa till FN:s riktlinjer för avtal, interpol och varje amerikanskt utlämningsavtal. Hur kan USA anse att undantaget är utdaterat när man kräver det i alla utlämningsavtal man skriver på?
Försvarets advokat Ed Fitzgerald: ”What other point could there be to publish evidence of war crimes, torture and human rights abuses if not to produce a change in policy?”. Försvaret hänvisade också till att Wikileaks publiceringar ledde till förändrad politik i USA gällande krigen i Mellanöstern. På detta vis ville man stärka sitt argument om att Assange agerat politiskt och därför borde skyddas från utlämning.
Framtiden för rättegången
Det här var sista dagen av den här omgången förhandlingar i rätten. Rättegången fortsätter på allvar i maj, då rätten ska ta ställning till bevismaterialet.