Åklagarens argument
På fråga från domaren om ifall åtalet gäller politiska brott svarar åklagaren att de inte är ”pure political offenses” utan ”relative political offenses”, vilka bör jämställas med vanliga brott. Åklagarna håller med försvaret om Shayler-fallet, men menar att det var ett ”pure political offense” och att Assanges fall inte är det.
Åklagarna menar att Assange inte kan hävda några rättigheter från utlämningsavtalet mellan Storbritannien och USA, eftersom det inte är en del av brittisk lag. Deras argument är att internationella avtal gäller regeringens agerande och inte domarnas. Åklagarna lyfte ett antal prejudikat för att brittiska domare inte har auktoritet att hänvisa till internationella avtal för rättigheter. I Storbritannien är parlamentet lagkälla, inte regeringen, alltså är inte internationella avtal lag.
Åklagarsidan bemötte försvarets åkallande av ”abuse of process” och sade att det krävt att åklagarsidan agerat i ”bad faith” och berövat den åtalade från rättigheter att överklaga och utmana utvisningen.
Åklagaren menade att försvaret försöker få domstolen att avgöra ifall åtalspunkterna skulle utgöra ett politiskt brott i USA, vilket inte är en del av en utvisningsrättegång. Åklagaren menade också att det inte finns ett koncept om ett ”politiskt brott” i brittisk lag, bara i utlämningsärenden.
Assanges tillstånd
Assange klagade på att han inte kunde prata med sina advokater konfidentiellt, eftersom han är placerad i en avskild bur och omgärdad av vakter.
”I am as much a participant in these proceedings as I am at Wimbledon.”
Julian Assange
Trots att till och med åklagaren för USA går med på det får inte Assange sätta sig med sina jurister. Domare, åklagare och försvaret ska under kvällen förhandla om hur man ska gå vidare.
”This case already has enough spying on my lawyers as it is.”
Julian Assange
Assanges advokater ber domaren om möjlighet att träffa Assange under kvällen, vilket hon ger dem. Tidigare dagar har de haft problem att få prata med varandra på grund av personalen på Belmarsh.
Rättegången fick avbrytas i förtid igen idag på grund av Assanges hälsa. På vägen ut reste Assange dock en knuten näve till alla supportrar utanför rättssalen.
Försvarets argument
Utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien exkluderar ”political offenses” som grund för utlämning. Det är ett vanligt undantag och något som USA har i alla sina utlämningsavtal. Försvaret menar att anklagelserna mot Assange handlar om politiska brott. Att utlämna någon för politiska brott hävdar försvaret är illegalt under europeisk rätt (konventionen om de mänskliga rättigheterna och brittisk rätt (Human Rights Act 1998).
Försvaret påpekar att 17 av 18 åtalsgrunder mot Assange gäller spionage, vilket är ett uppenbart politiskt brott. De menar också att den artonde åtalsgrunden – ”conspiracy to commit computer intrusion” – också bör förstås som en del av spionage-anklagelserna, eftersom det påstådda intrånget skedde som en del av de handlingar övriga åtalspunkter gäller. Dessutom påpekade försvaret att CFAA innehåller politiskt språk: ”with reason to believe that such information so obtained could be used to the injury of the United States”. Argumentet stärks av att USA när de skulle visa hur CFAA har motsvarighet i brittisk lag pekade på Official Secrets Act.
Försvaret räknar upp två kategorier av politiska brott: (1) de som är tydligt politiska, som att göra satir på en statschef eller sprida subversiv propaganda och (2) de som av sina omständigheter blir politiska.
Försvaret menar att anklagelserna mot Assange – att ha hittat och spridit information som USA velat hemlighålla – gäller ett tydligt politiskt brott. Även om man ignorerar namnet ”Espionage Act” så är de handlingar som åtalet gäller tydligt politiska.
Efter det lyfte försvaret ett antal olika historiska rättsfall som praxis.
Ett fall från 90-talet då Frankrike inte utvisade en person till Storbritannien för brott mot Official Secrets Act, med hänvisning till att europeisk rätt förbjuder utlämning för politiska brott. Citerade ur European Convention on Extradition: ”Extradition shall not be granted if the offence in respecit of which it is requested is regarded by the requested Party as a political offence or as an offence connected with a political offence.”
Ett andra fall som försvaret hänvisade till gällde två kanadensiska medborgare som USA begärt utlämnade för att ha köpt nightvision-glasögon till de tamilska tigrarna (terrorstämplade i USA). Utlämningen hindrades för att brottet sågs som politiskt, trots att de inte agerade direkt mot den amerikanska regeringen.
Ett tredje fall som försvaret berättade om gällde David Shayler , som avslöjade att MI6 planerat att mörda Gaddafi. När Storbritannien begärde honom utlämnad från Frankrike med hänvisning till Official Secrets Act nekades det för att brottet utgjorde ett politiskt brott.
Nästa del av försvarets strategi gällde att visa att åtalet mot Assange är politiskt motiverat och inte rättsligt motiverat. Man citerade flera politiska ledare och medier i USA som kallat Assange för terrorist eller förrädare. Dessutom pekade man ut att åtalet omnämner att Assange skadade amerikanska säkerhets- och underrättelseintressen, vilket man menar innebär att åtalet har politisk grund. Man hänvisade slutligen till hur åklagare, underrättelsechefer, politiker och andra i USA upprepade gånger menat att Assange agerat i syfte att skada USA som nation.
Domaren pekar ut att UK Extradition Act från 2003 inte utesluter utlämning för politiska brott. Försvaret svarar med att utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien från 2007 gör det och att vi inte kan härleda att parlamentet ville utesluta möjligheten att undanta politiska brott från utlämningsavtal från att man inte ville göra det tvingande i alla avtal.
Åklagarens argument
På fråga från domaren om ifall åtalet gäller politiska brott svarar åklagaren att de inte är ”pure political offenses” utan ”relative political offenses”, vilka bör jämställas med vanliga brott. Åklagarna håller med försvaret om Shayler-fallet, men menar att det var ett ”pure political offense” och att Assanges fall inte är det.
Åklagarna menar att Assange inte kan hävda några rättigheter från utlämningsavtalet mellan Storbritannien och USA, eftersom det inte är en del av brittisk lag. Deras argument är att internationella avtal gäller regeringens agerande och inte domarnas. Åklagarna lyfte ett antal prejudikat för att brittiska domare inte har auktoritet att hänvisa till internationella avtal för rättigheter. I Storbritannien är parlamentet lagkälla, inte regeringen, alltså är inte internationella avtal lag.
Åklagarsidan bemötte försvarets åkallande av ”abuse of process” och sade att det krävt att åklagarsidan agerat i ”bad faith” och berövat den åtalade från rättigheter att överklaga och utmana utvisningen.
Åklagaren menade att försvaret försöker få domstolen att avgöra ifall åtalspunkterna skulle utgöra ett politiskt brott i USA, vilket inte är en del av en utvisningsrättegång. Åklagaren menade också att det inte finns ett koncept om ett ”politiskt brott” i brittisk lag, bara i utlämningsärenden.
Assanges tillstånd
Assange klagade på att han inte kunde prata med sina advokater konfidentiellt, eftersom han är placerad i en avskild bur och omgärdad av vakter.
”I am as much a participant in these proceedings as I am at Wimbledon.”
Julian Assange
Trots att till och med åklagaren för USA går med på det får inte Assange sätta sig med sina jurister. Domare, åklagare och försvaret ska under kvällen förhandla om hur man ska gå vidare.
”This case already has enough spying on my lawyers as it is.”
Julian Assange
Assanges advokater ber domaren om möjlighet att träffa Assange under kvällen, vilket hon ger dem. Tidigare dagar har de haft problem att få prata med varandra på grund av personalen på Belmarsh.
Rättegången fick avbrytas i förtid igen idag på grund av Assanges hälsa. På vägen ut reste Assange dock en knuten näve till alla supportrar utanför rättssalen.
Under dag 3 fokuserade rättegången på omständigheterna runt utlämning från Storbritannien till USA. Den största skiljepunkten är att försvaret hänvisar till avtalet mellan de två länderna om utlämning (2007), medan åklagarsidan hänvisar till den brittiska lagen om utlämningar (2003). Utlämningsavtalet rymmer nämligen ett undantag för politiska brott, medan lagen inte gör det.
Försvarets argument
Utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien exkluderar ”political offenses” som grund för utlämning. Det är ett vanligt undantag och något som USA har i alla sina utlämningsavtal. Försvaret menar att anklagelserna mot Assange handlar om politiska brott. Att utlämna någon för politiska brott hävdar försvaret är illegalt under europeisk rätt (konventionen om de mänskliga rättigheterna och brittisk rätt (Human Rights Act 1998).
Försvaret påpekar att 17 av 18 åtalsgrunder mot Assange gäller spionage, vilket är ett uppenbart politiskt brott. De menar också att den artonde åtalsgrunden – ”conspiracy to commit computer intrusion” – också bör förstås som en del av spionage-anklagelserna, eftersom det påstådda intrånget skedde som en del av de handlingar övriga åtalspunkter gäller. Dessutom påpekade försvaret att CFAA innehåller politiskt språk: ”with reason to believe that such information so obtained could be used to the injury of the United States”. Argumentet stärks av att USA när de skulle visa hur CFAA har motsvarighet i brittisk lag pekade på Official Secrets Act.
Försvaret räknar upp två kategorier av politiska brott: (1) de som är tydligt politiska, som att göra satir på en statschef eller sprida subversiv propaganda och (2) de som av sina omständigheter blir politiska.
Försvaret menar att anklagelserna mot Assange – att ha hittat och spridit information som USA velat hemlighålla – gäller ett tydligt politiskt brott. Även om man ignorerar namnet ”Espionage Act” så är de handlingar som åtalet gäller tydligt politiska.
Efter det lyfte försvaret ett antal olika historiska rättsfall som praxis.
Ett fall från 90-talet då Frankrike inte utvisade en person till Storbritannien för brott mot Official Secrets Act, med hänvisning till att europeisk rätt förbjuder utlämning för politiska brott. Citerade ur European Convention on Extradition: ”Extradition shall not be granted if the offence in respecit of which it is requested is regarded by the requested Party as a political offence or as an offence connected with a political offence.”
Ett andra fall som försvaret hänvisade till gällde två kanadensiska medborgare som USA begärt utlämnade för att ha köpt nightvision-glasögon till de tamilska tigrarna (terrorstämplade i USA). Utlämningen hindrades för att brottet sågs som politiskt, trots att de inte agerade direkt mot den amerikanska regeringen.
Ett tredje fall som försvaret berättade om gällde David Shayler , som avslöjade att MI6 planerat att mörda Gaddafi. När Storbritannien begärde honom utlämnad från Frankrike med hänvisning till Official Secrets Act nekades det för att brottet utgjorde ett politiskt brott.
Nästa del av försvarets strategi gällde att visa att åtalet mot Assange är politiskt motiverat och inte rättsligt motiverat. Man citerade flera politiska ledare och medier i USA som kallat Assange för terrorist eller förrädare. Dessutom pekade man ut att åtalet omnämner att Assange skadade amerikanska säkerhets- och underrättelseintressen, vilket man menar innebär att åtalet har politisk grund. Man hänvisade slutligen till hur åklagare, underrättelsechefer, politiker och andra i USA upprepade gånger menat att Assange agerat i syfte att skada USA som nation.
Domaren pekar ut att UK Extradition Act från 2003 inte utesluter utlämning för politiska brott. Försvaret svarar med att utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien från 2007 gör det och att vi inte kan härleda att parlamentet ville utesluta möjligheten att undanta politiska brott från utlämningsavtal från att man inte ville göra det tvingande i alla avtal.
Åklagarens argument
På fråga från domaren om ifall åtalet gäller politiska brott svarar åklagaren att de inte är ”pure political offenses” utan ”relative political offenses”, vilka bör jämställas med vanliga brott. Åklagarna håller med försvaret om Shayler-fallet, men menar att det var ett ”pure political offense” och att Assanges fall inte är det.
Åklagarna menar att Assange inte kan hävda några rättigheter från utlämningsavtalet mellan Storbritannien och USA, eftersom det inte är en del av brittisk lag. Deras argument är att internationella avtal gäller regeringens agerande och inte domarnas. Åklagarna lyfte ett antal prejudikat för att brittiska domare inte har auktoritet att hänvisa till internationella avtal för rättigheter. I Storbritannien är parlamentet lagkälla, inte regeringen, alltså är inte internationella avtal lag.
Åklagarsidan bemötte försvarets åkallande av ”abuse of process” och sade att det krävt att åklagarsidan agerat i ”bad faith” och berövat den åtalade från rättigheter att överklaga och utmana utvisningen.
Åklagaren menade att försvaret försöker få domstolen att avgöra ifall åtalspunkterna skulle utgöra ett politiskt brott i USA, vilket inte är en del av en utvisningsrättegång. Åklagaren menade också att det inte finns ett koncept om ett ”politiskt brott” i brittisk lag, bara i utlämningsärenden.
Assanges tillstånd
Assange klagade på att han inte kunde prata med sina advokater konfidentiellt, eftersom han är placerad i en avskild bur och omgärdad av vakter.
”I am as much a participant in these proceedings as I am at Wimbledon.”
Julian Assange
Trots att till och med åklagaren för USA går med på det får inte Assange sätta sig med sina jurister. Domare, åklagare och försvaret ska under kvällen förhandla om hur man ska gå vidare.
”This case already has enough spying on my lawyers as it is.”
Julian Assange
Assanges advokater ber domaren om möjlighet att träffa Assange under kvällen, vilket hon ger dem. Tidigare dagar har de haft problem att få prata med varandra på grund av personalen på Belmarsh.
Rättegången fick avbrytas i förtid igen idag på grund av Assanges hälsa. På vägen ut reste Assange dock en knuten näve till alla supportrar utanför rättssalen.