Lärdomar från amerikansk datalagring

Den femtonde mars löper den amerikanska massövervakningslagen Freedom” Act ut. Inför detta har lagen utvärderats av US Privacy and Civil Liberties Oversight Board (PCLOB). ”Freedom” Act liknar i allt väsentligt europeiska datalagringslagar, vilket gör det intressant för oss att se vilka resultat den amerikanska massövervakningen lett till.

1 miljard leder till 15 rapporter

Mellan 2015 och 2019 – alltså under den tid som ”Freedom Act” varit lag – har National Security Agency (NSA) spenderat ungefär en miljard kronor på att samla in och analysera inhemska telefoniloggar. Deras analyser användes sedan i bara 15 stycken rapporter. I bara två av dessa femton fall innehöll de unik information som FBI inte redan hade tillgång till från annat håll.

Det enda fallet där övervakningen varit behjälplig är hemligt

Det ena fallet visade sig vara en återvändsgränd och analysen oanvändbar.

Det andra fallet är i princip helt sekretessklassat i PCLOB:s utvärdering, så vi vet inte mer än att det ledde till att man öppnade en förundersökning. Hur det sedan gick är hemligt.

14 fall under 2018: 434 miljoner insamlade datapunkter

Under 2018 godkände FISA-domstolen endast 14 ansökningar om telefoniloggar genom ”Freedom” Act. Det innebar dock inte bara att myndigheter fick tillgång till 14 misstänktas telefoniloggar, utan även deras kontakter och deras kontakters kontakters. Dessa 14 fall ledde till att NSA samlade in 434 miljoner datapunkter om skickade SMS och telefonsamtal.

Faktum är att NSA fick in stora mängder data som de inte ens lagligt skulle ha tillgång till, och att detta problem började redan 2015 när ”Freedom” Act stiftades. Mellan 2016 och 2019 rapporterade NSA tolv sådana incidenter till FISA-domstolen.

Läs mer hos Netzpolitik, Electronic Frontier Foundation och New York Times.