Utbildningspolitik

Överblick – Piratpartiet vill att:

  • Läraren stärks i sin professionella roll
  • Skolutveckling ges starkare forskningsanknytning
  • En öppenhetsnorm genomsyrar utbildningssystemet
  • Kunskapsmätning och -utvärdering reformeras för att mer effektivt fylla sina syften
  • Elever utvecklar nyckelkompetenser för ett kunskapssamhälle
  • Skolans resurstilldelning står i relation till ansvar och behov
  • Elevers rätt till stöd, hälsa och medbestämmande stärks
  • Individen ges bättre möjligheter att lära genom hela livet

0. Inledning

Varje individ har rätt till undervisning av god kvalité. Vi förespråkar ett kostnadsfritt utbildningssystem, från grundskola till forskarutbildning. Kostnadsfri tillgång till kunskap och utbildning är en förutsättning för frihet samt ekonomisk och social utveckling.

I ett fritt och demokratiskt samhälle är det nödvändigt att individen har möjlighet att delta i samhällslivet. Därför måste det vara av högsta prioritet att skapa institutionellt stöd för individen att utvecklas till en mogen, kritiskt tänkande och i samhället delaktig person.

Nya undervisningsmetoder och utbildningsmaterial är nödvändiga för att anpassa utbildningssystemet till kunskapssamhällets behov. Elever behöver utbildas till kompetenta och informationsteknologiskt kunniga medborgare, eftersom digitalt utanförskap är vägen till ett ekonomiskt och socialt fattigt samhälle. 

Vi förespråkar en öppenhetsnorm genom hela utbildningssystemet, där tillgång till kunskap, läromedel och forskning under öppna licenser är standard, och där digitala verktyg för undervisning och organisation utvecklas under öppen källkod. Samarbete mellan lärare, skolor och akademi ska uppmuntras och utvecklas.

För att skolan ska kunna utvecklas i takt med att samhället förändras måste vi skapa förutsättningar för de som har kompetensen att kunna driva utvecklingen. Därför förespråkar vi starkare forskningsanknytning, minskad politisk detaljstyrning och byråkratiska hinder, samt bättre förhållanden för lärare och skolledare att leda utvecklingen av skolan för kunskapssamhället.

1. Lärares professionella utveckling

Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka elevers kunskapsutveckling. Bra lärare är ämneskunniga, tydliga, genomför välplanerad undervisning och skapar respektfulla relationer med eleverna. Vi behöver skapa förutsättningar för fler skickliga lärare, genom att förbättra lärares arbetsmiljö och kompetensutveckling. På så sätt kan vi stärka de lärare som är i yrket idag, och öka yrkets attraktivitet för kommande generationer studenter och de utbildade lärare som lämnat yrket.

Vi förespråkar minskad centraliserad politisk styrning, att beslut i högre grad tas av de som direkt berörs. I fallet skolan innebär det en starkare tilltro till och därför större frihet för lärare och rektorer att forma undervisning och skolans organisation.

Därför vill vi:

§1 Skapa tydligare meritbaserade professionsprogram för lärare där progression har tydlig anknytning till ämnesfördjupning, didaktisk fördjupning, skolutvecklande arbete eller andra relevanta meriter;
§2 Säkerställa att lärare har tid för och tillgång till kontinuerlig, högkvalitativ och relevant fortbildning;
§3 Säkerställa att förändringar i läroplan även åtföljs av strategier för lärarfortbildning;
§4 Se över lärarutbildningen och säkerställa att den förbereder lärare väl för den praktiska verklighet de möter i skolan;
§5 Förbättra utbildningen i informationsteknologi i undervisningen på lärarutbildningarna och lärarfortbildningar;
§6 Minska byråkrati och frigöra tid för lärare att planera, genomföra och utveckla sin undervisning;
§7 Stärka erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lärare inom kommunen, nationellt samt med lärare i hela EU genom exempelvis lärarutbyten och gästlärarskap.

2. Stärkt forskningsanknytning i skolutveckling

Sverige har sedan länge rört sig mot ett kunskapssamhälle, vilket innebär att kunskap eller information utgör det största värdet i samhället. Det är kunskap som efterfrågas på arbetsmarknaden och som möjliggör deltagande i samhället. Det ger skolan nya mål och ett behov av att förändra hur man ser på lärande – vi är inte färdiglärda när vi går ut skolan, utan i skolan bygger vi en bas för att kunna lära genom hela livet och vara aktiva deltagare i samhället.

Teknik är inte bara verktyg utan för också med sig nya möjligheter att organisera undervisning och skola. Politiken behöver skapa förutsättningar för forskare och lärare att utforska och utveckla dessa möjligheter.

Idag lämnar lärare sin grundutbildning och ser i det flesta fall aldrig tillbaka mot akademin, och stora delar av pedagogisk forskning är teoretisk. Piratpartiet vill skapa en betydligt starkare koppling mellan akademi och skola, och stärka samarbeten kring skolutveckling mellan olika aktörer, så att nya modeller, metoder och verktyg kan utvecklas som svarar mot skolans verkliga behov i kunskapssamhället.

Därför vill vi:

§8 Att försök med övningsskolor utvecklas och utvidgas. Syftet med dessa bör vara att förbättra lärarutbildningens och lärarfortbildningens anknytning till skolans praktiska verklighet och dess utmaningar, att bedriva praktiknära akademisk forskning och kontinuerlig utvärdering av nya modeller för undervisning och organisation av skolan, samt att fungera som samarbetsnav för skolutveckling i hela landet. Namnbyte till forskningsskolor eller universitetsskolor (jmf universitetssjukhus);
§9 Genomföra och utvärdera försök med alternativa sätt att organisera skola med större flexibilitet vad gäller exempelvis studietakt, klassindelning, timplaner och skolmiljö, med målet att finna modeller där elevers olika potential kan tas till vara på ett bättre sätt;
§10 Stimulera samarbete mellan skola-akademi-näringsliv-civilsamhälle så att digital teknik för skolan utvecklas i samspel med skola, lärare och elever för att lösa skolans verkliga problem.

3. Öppen kunskap, öppna läromedel, öppen mjukvara

Historiskt har kunskap varit ett privilegium som tillhört ett fåtal, inlåst bakom ekonomiska, juridiska och fysiska hinder. Digital teknik gör att vi idag kan kopiera och dela kunskap och kultur helt gratis; det finns ingen produktionskostnad för en digital bok när den väl är skriven, och vetenskapliga resultat kostar inget att dela. De hinder som ställts upp – upphovsrätt, patent – är artificiella. För oss pirater är det självklart att kunskap är en allmänning, något som vi äger gemensamt, för allas bästa. När kunskap är fri ökar innovation och utveckling och demokratin stärks när information finns tillgänglig för alla.

Utbildning är kärnan i ett kunskapssamhälle och vi förespråkar ett tydligt undantag i upphovsrättslagen för användning av upphovsrättsskyddat material i utbildningssyfte. Vi vill också ge stöd, plattformar och möjligheter för lärare och läromedelsskapare att publicera utbildningsmaterial under öppna licenser, för att tillgängliggöra kunskap både för andra lärare och för elever genom hela utbildningssystemet, och minska skolans kostnader.

Med fri och öppen mjukvara ökar möjligheterna till samarbete mellan skolor och kommuner. Man bryter beroendet av dyra IT-jättar och inlåsningen i deras system, och kan istället bygga vidare på och bygga komplement till varandras system så att man slipper uppfinna hjulet igen, och man minskar drastiskt kostnaderna för underhåll och support.

Därför vill vi:

§11 Arbeta för att stimulera en öppenhetsnorm genom hela utbildningssystemet från förskola till högskola, där vi skapar och delar kunskap med varandra, för både individens och det gemensammas bästa;
§12 Uppmuntra och underlätta skapande och delning av öppet licensierade läromedel och undervisningsmaterial;
§13 Undanta utbildningsinstitutioner från upphovsrättsbegränsningar vad gäller att visa videomaterial, kopiering mm., exempelvis i linje med hur regeln om “fair use” gör detta i USA;
§14 Att offentlig sektor strävar efter att alltid använda sig av öppen mjukvara i stora IT-lösningar;
§15 Att staten sätter upp en molntjänst under egen kontroll och gör denna tillgänglig för bland annat skolor och myndigheter, för att undvika inlåsningseffekter och bryta beroendet av lösningar från amerikanska eller andra IT-företag som ej är förenliga med europeisk lagstiftning;
§16 Sträva efter högsta möjliga nivå av transparens i all offentligt finansierad verksamhet oavsett huvudman;
§17 Skapa förutsättningar för enkel spridning av framgångsrika utbildnings-och undervisningsmodeller mellan skolor inom och mellan kommuner.

4. Kunskapsmätning och utvärdering som fyller syftet

Bedömning av individens kunskaper likväl som utvärdering av skolor och skolsystemet behöver ske med metoder som skapar rätt incitament och uppfyller sina syften.

Betyg förväntas idag uppfylla fyra syften:

  1. som urvalsgrund till gymnasium eller högskola,
  2. som återkoppling till elev och förälder om elevens lärande,
  3. som grund för utvärdering av skolor, lärare eller skolsystemet,
  4. som motivation för eleven.

Problemet är att betyg inte fungerar särskilt väl för dessa syften. Som återkoppling är betyg otillräckligt, som grund för utvärdering skapar det felaktiga incitament, och det finns gott om forskningsstöd som visar att betyg sänker motivation för alla utom de allra högst presterande eleverna. Betyg som urvalsgrund har visserligen visats korrelera bättre med prestation på högskolan än högskoleprovets urval, men även här finns fler möjligheter.

Kunskapsmätning för individen, samt utvärdering av skolor och utbildningssystemet, bör ske med rättssäkra och effektiva metoder som skapar incitament för just kunskapsutveckling för individen och kontinuerlig förbättring av skolans organisation och undervisning.

Därför vill vi:

§18 Utreda hur betyg på sikt kan ersättas av metoder för bedömning av individen som bättre fyller sitt syfte, och som även är kompatibelt med internationella standarder;
§19 Skifta fokus till mer kontinuerlig, formativ återkoppling till elever för deras lärande;
§20 Utreda införande av alternativa metoder för antagning till gymnasium och högskola, exempelvis öppen antagning alternativt utbildnings- eller ämnesspecifik antagning, som ersättning för betyg som urvalsgrund;
§21 Tillgängliggöra en nationell, digital plattform under öppen källkod för kunskapsbedömning inom samtliga ämnen (inklusive, men ej begränsat till, nationella prov);
§22 Att nationella provens frekvens minskar till att genomföras som stickprov, och att dessa rättas centralt;
§23 Så länge vi har betyg, minska omfattningen av och förtydliga kunskapskraven;
§24 Att kunskapskrav som syftar till att bedöma färdigheter som utvecklas i ett senare stadium av hjärnans utveckling tas bort från läroplanens kunskapskrav för årskurs 6 och vid behov även för årskurs 9.

5. Kunskaper för ett digitalt demokratiskt samhälle

Utbildningssystemet ska ge alla medborgare de grundläggande kompetenser som behövs för att leva självständigt i kunskapssamhället. Dagens mediekultur kräver exempelvis kunskap i allt från medieproduktion och informationssökning till kännedom om mediepåverkan och digitalt välmående. Genom utbildning kan vi förbättra människors motståndskraft mot propaganda och psykologisk manipulation vilket är nödvändigt för ett demokratiskt samhälle.

Därför vill vi:

§25 Inkludera grundläggande kompetenser för kunskapssamhället i läroplanen, förutom läskunnighet bland annat juridisk grund, digital säkerhet, grundläggande finansiell läskunnighet och mediefostran.
§26 Underlätta för samverkan mellan skola, akademi och civilsamhälle, med målet att stärka utbildning i grundläggande kompetenser för kunskapssamhället, och arbeta för att stärka civilsamhälle och forskning inom dessa områden.

6. Demokratisk styrning och logisk resurstilldelning

En kommun måste ha förutsättningar att planera och verka på ett smart sätt. Resursslöseri ska minimeras och pengar ska användas där de gör nytta för medborgarna. Skolan är en stor utgiftspost och det är viktigt att budgeten används för att skapa goda förutsättningar för alla elever i kommunen.

Därför vill vi:

§27 Att resursfördelning till skolor sker i relation till skolans elevsammansättning, samt i relation till de olika ansvar som ligger på kommunala respektive fristående skolor. Detta för att säkerställa att det finns möjlighet att ge elever i behov av särskilt stöd den hjälp de har rätt till enligt skollagen. Med dagens finansieringssystem kan det ske genom en viktad skolpeng.

7. Elevers rätt till stöd, hälsa och medbestämmande

Alla elever har sina olika styrkor och svagheter. Många utvecklar psykisk ohälsa under skolgången, ibland till följd av stress och prestationsångest, ibland till följd av svårigheter som leder till att man förlorar tron på sina förmågor väldigt tidigt. Många högpresterande elever hamnar snett i systemen för att de inte tillåts utmanas och utvecklas i sin egen takt, när de egentligen har enorm potential. Förutom att det borde vara alla barns rätt att få må bra och ses för den man är, så är det dessutom positivt med mångfald i ett kunskapssamhälle. Idag behöver vi specialister, nytänkare, kreativa och sociala individer. Men allt detta kan inte finnas i samma person, utan individer måste tillåtas att utveckla olika specialiteter. För att ta till vara på varje individs potential behövs förutom skickliga lärare också tillgång till stöd samt flexibilitet i systemen, så att eleven känner handlingskraft att påverka sin framtid.

Stöd behöver komma tidigt. Ökade resurser i tidiga årskurser kommer inte bara leda till minskade utgifter i senare årskurser, utan även till starkare kunskapsutveckling och förbättrad mental hälsa hos elever, och till en mer positiv inställning till lärande.

Därför vill vi:

§28 Att elever med särskilda behov ges tidigt stöd. Redan efter första terminen i det första skolåret bör man utvärdera läskunnighet och ge stöd omgående för att säkerställa att alla elever når tillräcklig nivå av läskunnighet till nästa årskurs. Även kontroll för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter bör göras tidigt för att ge dessa elever chans att utveckla effektiva strategier. Ändringar i skollagen räcker inte utan behöver åtföljas av en strategi för implementering och tilldelning av resurser;
§29 Att vidare möjligheter ges till kunskapsprövning med syfte att låta elever ta sig snabbare genom grund- och gymnasieutbildning, för de som vill och har kapacitet;
§30 Att man i digitaliseringen av utbildningsväsendet arbetar för att skapa IT-lösningar som är interoperabla, där exempelvis kunskaper kan registreras och av eleven tas med mellan skolor, skolformer osv. för att skapa sömlösa övergångar mellan olika utbildnings- och samhällsinstitutioner, förenkla administration och ge eleven tydligare översikt över sin kunskapsutveckling;
§31 Att privacy by design och hänsyn till elevers integritet är centrala krav vid utveckling, inköp och användning av digitala lösningar för skolan;
§32 Att möjligheten till hemundervisning återinförs under krav på kontinuerlig kontakt med legitimerade lärare och skolhälsovård för att säkerställa att elevens kunskapsutveckling och hälsa inte påverkas negativt.

8. Livslångt lärande

Livslångt lärande är nödvändigt för dagens och framtidens arbetsmarknad, vars kunskapsbehov snabbt förändras. Synen på utbildning och lärande behöver ändras från att vara något man ägnar sig åt huvudsakligen i början av livet till att bli något som följer en parallellt genom hela livet. Man måste kunna röra sig mellan utbildning, arbete och fritid mer dynamiskt. Ingen ska hindras i sin utveckling på grund av eventuella misstag i tonåren, utan det ska finnas utrymme att utbilda sig genom hela livet.

Idag lär vi oss inte bara inom de traditionella utbildningsinstitutionerna eller programmen, utan genom öppna kurser på nätet, egna studier och genom arbete. Vi har en stor rörelse av människor och kompetens mellan länder och många möjliga specialiseringar utanför traditionella yrkeskategorier. För individen och samhällets skull behöver vi stimulera och underlätta alla typer av lärande, och också möjliggöra och kvalitetssäkra kunskapsvalidering.

Därför vill vi:

§33 Att uppdragsutbildning och öppna digitala kurser (så kallade MOOC:ar) ska täckas av kvalitetssäkringssystemet;
§34 Utreda lärosätens roll i rättssäker examination av uppdragsutbildning och öppna digitala kurser och dessa utbildningars relation till andra utbildningsformer;
§35 Utreda hur validering av reell kompetens kan ske i högre utsträckning och underlätta översättning av utländska examina;
§36 Införa rätt till deltid för att studera;
§37 Att satsningarna på innovationskontor på högskolorna även ska vända sig till alumner, för att stimulera till innovation och företagande genom livet och stärka företagare med den kompetens och kunskap som finns vid våra högskolor.

Senaste nytt

02 december 2020 — Sci-Hub är inte ett hot mot forskningen; förlagen är

[Allmänt] De vetenskapliga förlagen känner sig hotade av internet. De har tidigare kunnat extrahera feta vinstmarginaler på att kontrollera vem som kan ta del av världens forskning, men tack vare tjänster som Sci-Hub har deras monopol brutits. Det är därför de anklagar Sci-Hub för att vara osäkert, ett hot mot forskningen eller till och med kopplat till rysk underrättelsetjänst. Men Sci-Hub är inte ett hot mot forskningens utveckling, utan grunden för framtidens kunskapssamhälle.

Läs mer..»

17 november 2020 — Piraterna i parlamentet om EU:s nya långtidsbudget

[Internationellt] Vi närmar oss slutet på förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget. Det finns fortfarande stora problem med den ur ett piratperspektiv, men våra fyra EU-parlamentariker har ändå lyckats få med ett antal viktiga punkter för oss. - satsningar på forskning, utbildning och rättssäkerhet. På området digital transformation öronmärktes finansiering för fri och öppen mjukvara och att projekt som mottar stöd ska vara privatlivsvänliga.

Läs mer..»

08 november 2020 — Avsnitt 12 - Vad är pirat utbildningspolitik?

[Podcasts] Piratpartiets medlemmar har beslutat om ny utbildningspolitik. I det här avsnittet pratar vi om vad de centrala aspekterna av pirat utbildningspolitik är.

Läs mer..»

04 augusti 2020 — Sci-Hub är inte ett hot, utan grunden för kunskapssamhället

[Politik] Piratpartiet tror på kunskapssamhället, ett samhälle där kunskapen är fri, tillgänglig för alla och lätt att gemensamt granska och ta till sig. Vi vill ha ett samhälle där medborgare har möjlighet att vara pålästa, där vetenskapen når nya framsteg och kunskap är tillgänglig för allmänheten. Därför måste vi ändra dagens upphovsrätt och hantera Sci-Hub som det ovärderliga verktyg för framtiden det är.

Läs mer..»

18 juni 2020 — EU-parlamentariker tvingas till avtal med Apple för att kunna rösta

[Nyheter] Piratpartiet kan inte acceptera en situation där demokratiskt valda representanters möjlighet att utöva sitt mandat villkoras med att de sluter privata avtal med en amerikansk nätjätte som Apple.

Läs mer..»