Kulturpolitik

En reformerad upphovsrätt

För att gynna den spridning av kultur och kunskap som är grunden för allt kulturskapande vill Piratpartiet se en kraftig begränsning av den kommersiella skyddstiden i upphovsrätten till fem år. För att skyddstiden ska fortsätta gälla efter fem, tio och femton år måste rättighetsinnehavaren ansöka om detta, och registrera sig i en offentligt sökbar databas. Efter tjugo år upphör möjligheten att förlänga den kommersiella upphovsrätten.

Vi vill reformera upphovsrätten, men den ideella rätten ska fortfarande gälla. Ingen ska kunna påstå att den skapat ett verk någon annan har skapat. Detta skapar ett starkt skydd för konstnärer och kulturskapare, som då kan erkännas för sin kreativitet och konstnärlighet. Den ideella upphovsrätten ska vara oförändrad.

Fri icke-kommersiell fildelning

I och med internets intåg på världsscenen har människans kommunikationskanaler förändrats oerhört. I synnerhet har det blivit lättare att dela med sig av kultur mellan varandra. Förr lånade man ut fysiska exemplar till varandra – idag digitala. Upphovsrättsindustrin likställer dock detta med stöld och har därför, med hjälp av stark lobbyism påverkat politiker att lagstifta mot fildelning. Problemet med ett förbud mot fildelning är att det är i princip omöjligt att sätta dit någon om man inte också söker igenom personers privata kommunikation. Något som är ett brott mot den personliga integriteten. Fri icke-kommersiell fildelning ska tillåtas.

Remix och citering

Genom att reformera upphovsrätten kan innovation och nyskapande inom makerkulturen gynnas. Myten om en ensam genialisk kreatör stämmer förstås inte. En idé inspireras av en annan och genererar en bättre lösning på ett problem. Upphovsrätt som den som finns idag kan sätta käppar i hjulet på den kreativa processen. I makervärlden genereras både kunskap och kultur, men just nu riskerar den att hämmas. Remixning, parodier, citat och sampling ska vara undantag från den kommersiella upphovsrättens ensamrätt.

Skattefinansierad kultur

Det är olyckligt att mycket av den kultur som finansieras med skattemedel inte kommer medborgarna till gagn i tillräckligt stor skala. Det är rimligt att sådant material dokumenteras och offentliggörs med fria licenser. Genom digitalisering tillgängliggör mer kultur för dem som av olika skäl, t.ex. på grund av funktionsvariation, inte kan ta del av viss kultur.

Om t.ex. kultur- eller idrotts- arrangemang bekostas med offentliga medel eller tar emot offentliga bidrag ska det vara tillåtet att spela in arrangemanget och offentliggöra det, så att alla kan ta del av och förädla upplevelsen vidare. Vi vill att all skattefinansierad kultur i möjligaste mån ska digitaliseras och tillgängliggöras på nätet.

Folkbibliotek

Folkbiblioteken är under förändring. Många ställer sig frågan – varför ska man gå till ett bibliotek? All kunskap finns ju på internet.
Men i en värld av ett överflöd av information tycks vi också ha glömt hur man förhåller sig källkritiskt. Internationellt har biblioteken tagit upp kampen mot desinformation.

Lokalt har folkbiblioteken i uppdrag att speciellt satsa på barn och unga för att stimulera läsning och språkutveckling, bistå med material för nysvenskar och biblioteksanvändare med funktionsvariationer. Men kanske viktigast av allt är folkbibliotekets funktion som fysisk mötesplats

Vi vill ge Kungliga Biblioteket i uppdrag att ta fram en nationell, gemensam bibilotekskatalog som inkluderar e-bokssystemet. Möjlighet ska finnas för biblioteksanvändare att ladda upp eget material till katalogen. Dock är det viktigt att personuppgifter och sekretessbelagd info inte samkörs mellan bibliotek. Varje bibliotek måste ha ett eget system för lagring av personuppgifter.

Biblioteken bör i största möjliga utsträckning arbeta med fri och öppen mjukvara och uppmuntra sina samarbetspartners att göra detsamma. Proprietär mjukvara ska vara utfasad till år 2025.

Integritet på folkbibliotek

Bibliotek ska skydda sina låntagares integritet, bland annat genom att minimera lånehistorik i de fall låntagaren inte begärt att sådan ska finnas. De datorer som finns på folkbibliotek ska möjliggöra för besökare att få tillgång till internet fritt och anonymt, utan att biblioteket ska lagra personuppgifter kopplade till datoranvändningen. Biblioteken ska inte sprida personuppgifter till tredje part, t.ex. vid utlåning av e-böcker.

E-böcker på bibliotek

Piratpartiet värnar medborgarnas rätt till fri kultur. Det finns många fördelar med e-böcker för läsaren. Materialet är miljövänligt, snabbt levererat och lätt att lagra. För biblioteken uppstår däremot problem på grund av upphovsrätt. Den gör att en elektronisk bok är många gånger dyrare än en tryckt att låna ut. Detta leder till att många folkbibliotek väljer att sätta upp ett maxantal för hur många e-böcker en låntagare kan låna åt gången. Det blir inte bättre av att e-boksformaten är snäva och enbart kan läsas genom vissa appar och operativsystem. Piratpartiet anser därför att

  • Licenser för elektroniska böcker ska se ut som för tryckta böcker.
  • Digitala spärrar, så som utlåningstak ej ska förekomma.
  • Utbudet bör breddas och tillgängliggöras för fler medborgare.
  • Inga DRM-skydd på materialet får förekomma.
  • Filformatet bör vara öppen standard

Digitalisering av museer och kulturarv

Det finns möjligheter att med modern teknik tillgängliggöra museiobjekt i större mån, för att fler ska kunna ta del av den kunskap och den information som finns. Museer ska utöver det digitaliseringsuppdrag de delgivits även se över på vilka andra sätt de kan tillgängliggöra sina föremål. En speciell satsning bör göras på VR-teknik.


By Lukas Boxberger [CC BY 4.0] via Wiki Media Commons

Makerkultur

Piratpartiet är ett politiskt parti med rötter i deltagarkulturen och som ser kultur och kreativitet som centralt för samhällets utveckling. Piratpartiet vill därför skapa ytor för innovatörer, kreatörer och uppfinnare där de kan dela med sig och inspireras av varandras idéer.

Piratpartiet vill se en satsning på makerkulturen. I takt med att nya tekniska medel utvecklas skapas också nya möjligheter för konstnärlighet. Men konstnärligt material kan vara svårt och dyrt att komma över för den enskilda individen. Det behöver därför göras satsningar på konstnärliga verkstäder där medborgarna delar på resurser. En slags innovationshubbar där de lätt kan dela kunskaper och idéer, samt lära sig nya tekniker och konstformer, och som överbygger förlegade tankar om en strikt uppdelning mellan innovation, kulturproduktion och ren hobbyverksamhet.

Senaste nytt

09 oktober 2021 — Skolplattformen, del 12: Reverse engineering och kopieringsskydd

[Politik] I denna text tittar vi på utvecklingsmetoden reverse engineering. Vad är det, hur regleras det rättsligt och varför är lagstiftningen runt reverse engineering politiskt intressant?

Läs mer..»

08 maj 2021 — Österrike lägger fram förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet

[Allmänt] Österrike har nu presenterat sitt förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet från 2019. Det finns tre intressanta detaljer i implementeringen, rörande långtgående krav på licensiering av innehåll på nätplattformar, tvång till kollektiva förhandlingar rörande länkskatten, och ett minimi-krav på hur stora uppladdningar ska vara för att uppladdningsfilter ska aktiveras.

Läs mer..»

05 maj 2021 — Utskott i EU-parlamentet åsidosätter digitala rättigheter för att komma åt illegal streaming av sport-evenemang

[Nyheter] EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) har röstat ja till ett förslag om ny regler kring illegal streaming av sport-evenemang. Förslaget är att plattformar (t.ex. Youtube, Facebook, med flera) måste ta bort illegala streams inom 30 minuter från att de mottar ett krav om detta. Särskilda "trusted flaggers" ska ha möjligheten att kräva att streams tas bort även om det är oklart ifall de är illegala eller inte. Domstolar ska inte blandas in alls enligt förslaget. som också innehåller en möjlighet för rättighetshavare att kräva att internetleverantörer blockerar vissa domäner utan att behöva gå via domstol.

Läs mer..»

26 april 2021 — Upphovsrättens censurproblem i praktiken - en varning för framtiden

[Politik] I vår samtid ger politiker från höger och vänster stöd till förslag om att göra det enklare för företag och myndigheter att ta bort yttranden från nätet. Det handlar om krav på uppladdningsfilter på alla plattformar (både gällande upphovsrätt och andra brott), möjlighet för myndigheter att kräva att material tas bort inom en timme, och mycket mera. Det gör att det är särskilt viktigt att studera den liknande infrastruktur som faktiskt redan finns på plats.

Läs mer..»

17 april 2021 — Akademiker om artikel 13/17: omöjlig att implementera

[Politik] GRUR är en tysk förening vars syfte är att diskutera och stärka skyddet av immaterialrätt - patent, upphovsrätt och varumärkesrätt. De har en akademisk, peer-reviewed, tidskrift i vilken artikeln "Platform Liability Under Art. 17 of the Copyright in the Digital Single Market Directive, Automated Filtering and Fundamental Rights: An Impossible Match" publicerades i mars 2021. Artikeln diskuterar de motstridiga kraven i upphovsrättsdirektivets artikel 17 (tidigare 13) att plattformar både ska filtrera upphovsrättsintrång och respektera användarnas rättigheter. I ett antal välformulerade stycken fångar man några av de fundamentala problemen med den kontroversiella lagstiftningen. Skribenterna är professorer i juridik, med inriktning mot immaterialrätt.

Läs mer..»